Det upptäckningsarbete som på kunglig order inleddes på 1620-talet avseende folklig kultur hejdades dessvärre i och med Skånelands övergång till Sverige bara tre decennier senare. När försvenskningsarbetet kom igång på 1680-talet blev allt "osvenskt" motarbetat, och den skåneländska litteraturen förtvinade. Inte undra på att när Carl von Linné besöker Skåne på sin inspektion av denna nya landsända så nämner han inte skånsk litteratur en enda gång.
Det skulle dröja till slutet av 1800-talet, alltså två hundra år efter övergången till Sverige, som skånsk litteartur gör sig gällande. Under pseudonymen Nicolovius skrev litteraturdocenten och kyrkoherden Nils Lovén 1847 Folklivet i Skytts härad i Skåne och vid början af detta århundrade". I berättelserna om folkets sägner och myter finns flertalet skånska ord beskrivna.
När folkvisorna började nedtecknas i Sverige och i Danmark i början av 1800-talet så var det ingen som kom till Skåne. I Danmark vände man ryggen mot och i Sverige ansåg man att denna underliga del inte kunde ha något att erbjuda den svenska kulturen. Att Skåne hade en rik kultur kunde Eva Wigström visa då hon i slutet av 1800-talet började nedteckna skånska skämt, sägner, visor och berättelser. När den kände danske sägen- och folkviseforskaren Sven Grundtvig fick läsa Wigströms böcker utbrast han att han var överraskad "ved at erfare hvor rigt Skåne endnu er på gammel folkelig overlevering". Dssvärre visade varken den danska eller svenska staten något intresse då heller för att rädda en rik och unik folkskatt. För den som vill läsa mer om Eva Wigströms betydande arbete, så rekommenderas Skånska Akademiens utgåva 1996 Skånska särlingar.
Gjo&slash;ngeho&slash;vdingen, Carl Brosbo&slash;ll, 1853 / Göingehövdingen, Carit Etlar, 1992 Dessutom finns dikter och berättelser på skånska av:
Dronneingens vagtmeister, Carl Brosbo&slash;ll, 1855
Teckningar och Toner ur Skånska Allmogens lif, 1899
Kivikja snackk, paschanter, historijer å mied anned prat, Ola Cappelin, 1901
Rijn å rodevelske, Axel Ebbe, 1913
Hemmabyarna, Hans Larsson, 1916
Di fåste fjeden, Nils Ludvig, 1921
Heterogenesis, Axel Ebbe, 1922
Per Ståstdräng och de andra, Hans Larsson, 1924
Bålet vid vägen, August Zacharias Collin, 1928
Allvor å leg, Daniel Rydsjö, 1928
Skånska visor, 1937
Når där ska skrivas te store broer, Henrik Wranér, 1948
Bibelsk historie, Axel Ebbe, 1949 postumt
Humor från Skåne, Axel Larsson, 1953
Morbror Jonas sällsamma äventyr, Fritiof Nilsson Piraten, 1955
Man ur Huse, Sven Edvin Salje, 1958
Det glada Skåne, Hans Bergrahm, 1960
Gläd dig, du skåning. Skånsk visrapsodi, Lennart Kjellgren, 1960
Når di e böst ude, Birgit Lindström, 1960
Natten och brödet, Sven Edvin Salje, 1968
Drömmen om Scantopia, Peter Broberg, 1970
Visor från farfars tid. Folkliga visor och skillingtryck, Lennart Kjellgren, 1973
Broder Jacob, Tor Flensmarck, 1979
Skånehumor, Anders Sten, 1980
Visor från Skåne, Christer Lundh, 1983
I snapphaneland, Gunilla Kihlgren, 1985
Fiendeland, Gunilla Kihlgren, 1986
Insikter och utsikter från Scanungaland, Peter Broberg, 1987, ISBN 91 7586 278 6
Skånska vägar och avvägar, Skånska Akademien, 1992
Jagad av svenske kunges män, Carit Etlar, 1992
Fredstid, Carit Etlar, 1993
Di bäste bidana, Christer Lundh, 1994
Else, Carl-Olof Orsander, 1995
Den goda Gårillen, Peter Broberg, 1995, ISBN 91 971188 7 7
Den kostsamma klenoden, Carl-Olof Orsander, 1996
Skånska särlingar, Skånska Akadmien, 1996
Intet vore värre, Carl-Olof Orsander, 1997
Skrönor från Skåne, Skånska Akademien, 1998
Kungens Kapten, Carl-Olof Orsander, 1999
Den stora trolösheten, Per Ragnarsson, 1999
Matkultur i Skåne, Nils-Arvid Bringéus
Visor och verser på skånska landsmål, Martin Weibull
Tröls Jinssen, Magnus Ernhold Andersson
Gerda Åkesson
Ernfrid Tjörne
Fritz Bengtsson
Elly Hallgren