Ortnamn
Det verkar vara en allmänt spridd uppfattning att många, rentav de flesta, av främst Skånes ortnamn blivit försvenskade intill oigenkännlighet. Föreställningen verkar vara att ortnamnen, som de skrev vid Skånelands övergång från Danmark till Sverige, var återgivna i en riktigare form. Det är riktigt att det finns exempel på helt nya namn, som när Bodökull 1668 fick stadsrättigheter, under det att både borgmästare och råd skulle bestå av "svenske män" och ändrade namn till Carlshamn. Stavningsförändringar har dock skett fortlöpande, alltså även under Skånelands danska tid. Förändringarna spänner från förvanskning intill oigenkännlighet till att den ursprungliga stavningen behållts.

De skåneländska ortnamnen undergick under senare delen av medeltiden en utveckling som ofta framträder i skrift; exempelvis Tummathorp blev Tom(m)arp, Akathorp blev Aagarp. Runt 1500-talets början börjar det ö-danska kanslispråket göra sig gällande även på skåneländska ortnamn; de skåneländska formerna -torp och -arp blir till -trup och -rup. Ystad skrevs nu Ysted, trots att det i Ystad alltid uttalats just Ystad, eller "Ysta", Svenstorp skrevs Svenstrup. Om det skåneländska skrivsättet skulle appliceras på sjællandsdanska skulle flygplatsen på Kastrup hetat Kastorp.

För att komplicera ortnamnsfrågan ytterligare har speciellt herrgårdsnamn fått behålla sin mera "riksdanska" stavning, trots att det dialektala, främst skånska uttalet skiljt sig; Klågerup, Krapperup och Bollerup, för att nämna några, uttalades långt in på 1900-talet fortfarande i Skåne som Klågarp, Krapparp och Bollarp. Idag tycks det skrivna ordet ha förändrat uttalet till skriftspråkets.

Försvenskade ortnamn

Efter riksdanskt inflytande kom efter 1658 många ortnamn att istället påverkas av svenskan. Under årens lopp har så småningom denna stavning även åtföljts av förändrat uttal. Exempel på detta är
Gullagra    Gullåkra
Købinge Köpinge
Gedinge Getinge
Kirckholt Kyrkhult
Ramløse Ramlösa
Æsle Eslöv
Resle Reslöv
Ågerup Åkarp
Skadebjer Skatteberga
Vig(en) Viken
Østra Lyngby Östra Ljungby
Harrebarja Hardeberga
Bulltåwta Bulltofta
Hølvigen Höllviken
Lille Hammer Lilla Hammar

Förvanskningar

Det har dessvärre funnits en viss klåfingrighet från svenska myndigheters sida vid försvenskningen av skånska ortnamn. Ett tydligt drag, som också ses i ovanstående lista, är att dansk-skåneländskt g, b samt v eller d ofta översatts till svenskt k, p och t. Dock ej alltid, vi har fortfarande namn som Rögle, Odarslöv, Skivarp, Löberöd, Vessige, för att nämna några. Vissa ortnamn har dock översatts till ren svenska och vid detta utsatts för en meningslös förvanskning.
Fjelingsløv förvanskades till Fjärdingslöv
Fliinge förvanskades till Flyinge
Klingavælsaan förvanskades till Klingvallsån
Æspe förvanskades till Äspö
Tyelse förvanskades till Tygelsjö
Nybøle förvanskades till Nöbbelöv
Hallands Wærø förvanskades till Hallands Väderö

Vissa kategorier av namn förblev oförändrade i svensk tid, såsom Malmö, Falsterbo, Skanör, Lund, för att nämna några. I synnerhet osammansatta namn förändrades ej, men även försvenskningen till -stad och -torp innebar att den skånska uttalsformen kom att bättre överenstämma med ortnamnet, än vad fallet hade varit under kanslidanskt inflytande.

Ändelser

De vanligaste ändelserna i dagens skrift av ortnamn har oftast en liknande, men ändå klart identifierbar skånsk ändelse.
-bjer, -bjær -berg -bjerg Torrebjera, Kobjer
-hult, -holt, -alt -hult -holt Skarshult, Boalt
-høj -hög -høj Hammenhøj, Vemmenhøj
-køb, -købinge, -køv -köp, -köpinge -køb, -købinge Viakøb, Lyddekøvinge
-løse -lösa -løse Ramløse, Harløse
-le, løv -löv -lev Resle, Æsle, Aløv
-stad -stad -sted Ystad, Båstad
-tofta, tøvta, -tåwta, -tåwte -tofta -tofte Bulltåwta, Fulltøvta
-torp, -arp, årp -torp -(t)rup Svenstorp, Ågarp
-ager, -agra -åker -ager Oppagra, Gullagra