Absalon - makthungrig sjælländare försöker styra över skånelänningarna
Född på på Sorø på Sjælland som Axel, av den berömda Hvide-ättten år 1128. Efter att ha tagit sin examen i Paris och undervisat ett tag i Frankrike återvände han till Danmark år 1158 för att bli biskop i Roskilde. Detta trots att Absalon inte fyllt de trettio år som krävdes för att bli biskop. Snart skulle han göra sig känd i Skåneland...
Visionär och makthungrig kom han att bli den mest betydelsefulla personen i dansk 1100-talshistoria. Han inser att handel kan stärka både den världsliga såväl som den kyrkliga makten i Danmark och låter grunda København genom att 1167 anlägga en biskopsborg vid byn Havn (på den holme där Christiansborg nu ligger). Där växer snart en köpstad upp, som år 1417 kommer att bli huvudstad i Danmark.
Insiktsfull av betydelsen av spin höll han sig också med en egen historieskrivare. Klerken Saxo Grammaticus fick i uppgift runt årtiondena runt 1200 skriva "Gesta Danorum" (Danernas dåd/bedrifter). Det är den utförligaste berättelsen om dansk (och skåneländsk) medeltid, låt vara starkt färgad av författarens beundran för Absalon och andra medlemmar av Hvideätten... Saxo beskriver dock skåningarna med en viss respekt:
|
Så snart allmogen i Skåne funnit skatter och pålagor odrägliga, har den med samlad styrka mött orätten; när oket har synts den för tungt, har den samfällt med vapen krävt sin frihet. |
I övrigt är det mest galla som spys över de uppstudsiga skåningarna. Skånelänningarna beskrivs som "detta sammanrafsade pack", med sin "skamliga fräckhet", "ogudliga envishet" och så vidare. Saxos skrift ska också ses som ett politiskt manifest; slutligen hade det starka kungadömet segrat över hela Danmark och kyrkans ekonomiska krav gentemot bönderna befästs. I en av de sexton böckerna nämns historien om Hamlet, som sedermera skulle bli känd genom en viss William Shakespeare.
Alliansen mellan Absalon och kungen manifesterades vid en stor kyrkohögtid i Ringsted år 1170 i samband med att kung Valdemars far begravdes i den nybyggda kungliga gravkyrkan. I samband med detta försökte kungen stärka kungafamiljens ställning genom att utnämna sin son Knut till sin efterföljare, trots att han inte erkänts av de tre landstingen på Jylland, Själland och i Skåneland.
År 1178 kommer Valdemar den store och landets biskopar till Lund. Ärkebiskop Eskil läser upp det påvebrev vari han fått påvens tillstånd att abdikera. Kung Valdemars man Absalon väljs efter några tumultartade scener i Lunds domkyrka till ny ärkebiskop. Han får dessutom behålla biskopsämbetet i Roskilde vilket gör att han blir mycket mäktig.
Med sina utökade maktbefogenheter börjar Absalon att stärka kyrkans ställning i Danmark. Nya kyrkor byggs och en effektivare administration införs. Det är tack vare Absalon som Gumlösa kyrka i nordöstra Skåne byggs. Även vid Norra Åsums kyrka i nordöstra Skåne omnämns Absalon på en runsten.
Men än är det inte slut. Absalon har gett sig den på att införa ett biskopstionde och celibattvång samt "fräckheten" att tillsätta själländare på högre skånska prästtjänster. Detta leder till att uppror utbryter på sommaren i Skåne, beskrivet i Saxos Danmarkskrönika i kapitlena 15 och 16 samt i Lunds domkyrkas andra nekrologi från 1200-talet. Absalon blir instängd av en bondehär på Sövdeborg, men lyckas fly till Själland. Absalon lägger s.k. interdikt över Skåne, en form av hård kyrklig bestraffning där alla kyrkor stängs och inga begravningar får ske. Kungen skriver till skåningarna men dessa avlyser de orättfärdiga skatterna, prästerna behöver inte hålla på celibatet och ärkebiskopen anses obehövlig i Skåne. På hösten seglar Valdemar och Absalon över till Helsingborg. Kungen får komma iland men Absalon drivs till havs med stenar.
Motståndet försökte kanaliseras på olika sätt. Bland annat visade skåningarna sitt missnöje mot kyrkan genom att vägra hylla den nye kungen Knud IV (Valdemars son), som hade utsetts och krönts med kyrkans direkta stöd. Absalon svarade med att med vapenmakt tvinga skåningarna att erkänna den nye kungen.
Han fick igenom sin vilja, men på bekostnad av en tydlig skiljelinje centralmakten å ena sidan och den vanliga befolkningen och stormännen i Skåne å andra sidan. På grund av Absalons hårdföra politik får Skåne sin kanske första moderna regionala politik.