|
Förslag på skånsk public service-kanal Skånsk radio och tv i Skåne, och regionkontrollerad radio och tv på riksplanet. Vad väntar ni på, bästa Skånepolitiker? Utan regionaliserade media kommer ni aldrig att få den folkliga förankring som behövs för att Skåne ska kunna återta sin position i Europa. Enmansutredning föreslår mer centralisering Ansvaret för den regionala utvecklingen skall inte underskattas, och det är därför viktigt var detta ansvar finns. Samma insikt har antagligen regeringen gjort, eftersom emansutredaren Lars Högdahl har fått i uppdrag att utreda hur makten kan återföras från regionerna till staten. Det lustiga i denna utredning är att den räknar upp fördel efter fördel med regionaliseringen. Svenska kommun- och landstingsförbundet är mycket positiva till nyordningen, för första gången utformas strategier för regional utveckling ute i landet i stället för i Stockholm. Kommuner har börjat samarbeta intensivt över kommungränserna. Näringslivet deltar aktivt och stödjer den regionala politiken. Sveriges ekonomi tuffar på i gott tempo. Kanske går det lite väl bra, för ensamutredaren vill samla regionalpolitiken i en nationell myndighet, vars uppgift är att samla in regionala programförslag, ta fram nationella riktlinjer, besluta om vilka program som skall få pengar och sedan fördela därefter. Vi har tidigare publicerat statliga förslag vars enda syfte har varit att återta makt, oavsett dess ekonomiska följder, och nu är det alltså dags igen. Det mest fascinerande är att man så arrogant slår dövörat till att alla inblandade är positiva till regionalismen, och istället kräver en återgång till centralism och statlig planering. Har Rysslands president Putin varit med i denna debatt? Tänk, vad farligt det kan vara för vissa människor att makt fördelas ut bland flera i samhället. Slaget vid Axtorna återupplivas För att kunna genomföra evenemanget har Region Halland bidragit med 50 000, Falkenbergs Turist AB med 30 000 och LBU (miljö- och landsbygdsprogrammet) med hela 320 000. Falkenbergs Turist tar hand om marknadsföringenoch man sitter just nu och skissar på en marknadsföringsplan som senare ska presenteras för arrangörerna. |
Statliga pengar missar Skåne Visst, man skulle kunna hävda att forskare i Lund och Malmö saknar adekvat utbildning, intelligens och prestationsförmåga - men är det egentligen någon som skulle tro på det? Här ser vi istället centralismen föda sig själv; genom att förlägga projekt i sitt närområde (Uppsala och Stockholm) lockas fler forskare dit, vilket ger större anledning att ge ännu fler projekt vid nästa utdelningsrunda. Och så utarmas andra delar av landet och centralistiska politiker kan stoltsera med en stor och mäktig huvudstad när de exempelvis umgås med politiker från andra stater. I Skånes fall går dock inte ekvationen ihop; istället för att vallfärdas till Stockholm och Uppsala tar unga, intelligenta och ambitiösa forskare tåget till København för att forska vid det universitet i Norden som har, enligt brittiska The Times, bäst rykte. På så vis för del centralistiska politiken skåningarna i famnen på danskarna. Statliga pengar missar Skåne I en intervju i Sydsvenskan sade redaktören Tomas Ekström:
Svagt intresse för grannens språk Fylkesbiblioteket i Østfold och regionbiblioteket i Västra Götaland har medverkat i projektet, som dock inte har fallit särskilt väl ut, enligt NRK. Utlåningsstatistiken i Sverige visar att även om en bok på norska av Erlend Loe finns att låna, så vill svenska läsare hellre ha den svenska översättningen. Årsskiftet på bornholmsk Dænj tredje vijntermånadijn strajte saj frå 14.december te 12. januar å hed på norsk mörsuger (altså ister-sugeren). Jo, folk va godt i stand ætte ajl slajtemâdijn. I dæjnna månadinj hadde vi solhvervet. Vi ved inte så majed omed. Men dænj græska historikarijn, Prokopios skrev i 500- tâlet om en stamma lânt mod nord som va så skrækkjelij bânge for at solen inte sku komma igjen. De sende derfor inj udsendinjn op i fjellet for å se hvordan det gjik. Når hanj så kom tebâga, ble der holdt en stor fest i mårkjet. Men inte nok me det. På dænj sista dånj i månadinj, 12. januar va inj kommet midt gjennem vijnterhalvåret. Å så skulle der holdes midvijnterblot. Snorre regner forresten midvijnterinj som dænj hedenska jylafesten. |
|
Ord och inga visor på TV programmet kan ses på SVT:s hemsida, länk Svenska dialektmysterier - avsnitt Skåneland och är verkligen värt att se igen! SVT motarbetar mångkultur Lyssnarstormen utebleb tack och lov inte, vilket återigen visar att befolkningen i Sverige har större förståelse för språkliga skillnader inom statens gränser än vad ledningen i Stockholm har. Ny ordbok kan visa vägen Och som Bert Persson själv säger till Sydsvenskan:
Mer danska i Skåne? |
Ny aktielista över Sundet Walesiskan ökar i städerna Organisationer, som liknar vår och andra i Skåneland med regionalistisk prägel, jobbar för att komma upp på banan igen. Trots att användningen i kärnlandet minskar, så ökar användningen i exempelvis Cardiff. På två årtionden har walesiskan ökat från 5.8% till 10.9%, vilket med tanke att 20% av alla walesare bor just i Cardiff är en anmärkningsvärd ökning. Förklaringen hittas, som oftast, i skolans värld. Genom aktivt lobbyarbete har antalet skolor som lär ut walesiska ökat så att det idag finns 448 förskolor och 54 grundskolor som har språket på schemat. När får vi se en sådan utveckling i Skåne? Men, det stannar inte där. Walesiskans ökning beror också på att alt fler kvalificerade jobb kräver kunskaper i språket. Tack vare regionens språklagar har den offentliga sektorn fyllts med välutbildade, välbetalda personer som behärskar språket. Vilket i sin tur håller på att förändra språket ställning som ett bonnigt språk till ett språk som blir allt mer salongsfähigt. Istället att vara ett språk "för losers", som barn i Lund kan säga om skånskan, så klättrar nu walesiskan på prestigstegen. Vilket krävs för att språket skall överleva. Kanske skall politiker och lobbyister som värnar om skånskan besöka Wales? Engelsmännen lurade skottarna Februari månad på bornholmsk Ordet "februus" hentyder au te di långe strimlerna å skjinn, "februa". Di ble netop brugta ved Lupercalia festen i Rom. Dæjna festen ble holdt i februar og då dajnste nøjna majna rundt mæl teskuerna og slo te kvijnfolken med långe skijnstrimler, som va udskårna å offerdyrens hud. Alt sammen vad ment å gavna frugtbarhedijn. Ganske som de va me fâstlansriset i ældre tider i Norden. Nân steder i Norden kjæjnes ed majed gammalt månadsnavn "göje måned". Det kajn ha forbijnelse med "Goa" som va døtter å "Sne den gamle" som va søster te "Torre" der høre jemma i januar månad. Torre ble der ofrad te ved midvijnterblotet Alså au i dæjn nordiska navnaskikkijn kajn ijn se mijnelser å ed frugtbarhedsritual. Februars gamla danska navn e Blidemåned. Nån steder kajn ijn læsa a det hentyder te a væred blir blidere. Men jâ e nu inte helt sikker på at det e rajtijt. For mideltemperaturen e dæjn samma i januar og februar. Å vijnstyrkan e indå stærkere i februar ijn i januar. Men der e de å saj ted a blid i ældre tid kujne betyj lys. Å det stemmer. For antallet å solskjinstima e stårre i februar ijn i januar. Så mon inte a Blidemånad hentyder te, a vejret blir klârere. Så glæ jer. Ætte januar går vi mod lysere tider... |
|
Skånepartiet försvårar regionaliseringen Så skulle det kunna vara. Alternativet, som blir allt tydligare för varje dag, är isolation mellan olika befolkningsgrupper. Allt eftersom okunskapen ökar om andra folkgrupper ökar osäkerheten och därmed främlingsfientligheten. Den centerpartistiske debattören och regionalisten Ilan Sadé skriver i en mycket intressant debattartikel i Skånska Dagbladet 21.02.2006 att Skånepartiet svärtar ner regionalismen och gör genom sin främlingsfobi det svårare för de demokratiska krafterna att föra fram regionalismen som det bästa vägvalet för Skånes framtid.
Tänk vi hade haft ett Skåneparti som faktiskt arbetade för Skåne istället för emot... Läs mer om Ilan Sadés tankar på hans blogspot.Halland - län för framtiden Jag var med redan då och minns väl den så kallade Länsberedningens förslag till förändringar bland annat av den regionala indelningen men av de "vantarna" blev det knappast en "enda liten tumme" sedan beredningens förslag manglats i den politiska processen. Och - kom ihåg - att då var Halland inte alls det starka län det är i dag. Halland har betydligt mera "hår på bröstet" nu än vad man hade för trettio år sedan. [...] Ett bra geografiskt läge mellan två storstadsregioner, en rik och slösande natur som gör Halland attraktivt som bosättningslän, ett väl differentierat näringsliv, bra infrastruktur och en förhållandevis god ekonomi i både landsting och kommuner.[...] Skulle Halland delas och ingå i andra regionformeringar skulle för det första länets identitet gå förlorad, de länsdelar som skulle föras över till andra regioner marginaliseras och utgöra ytterområden i stora schabrak utan närmare gemenskap med de människor, myndigheter och institutioner som man får söka sig till. Enat Region Skåne anlägger moteld Välfärd och utveckling för alla i ett land med olika förutsättningar kräver olika angreppssätt och olika organisatoriska lösningar. [...] Statens verksamhet bör ses över med utgångspunkt att relevanta uppgifter så långt där det är möjligt ska föras ned till lokal och regional självstyrelsenivå, där förutsättningarna för helhetssyn och sektorsövergripande lösningar är störst. Vad som däremot klart framstår är att ett enat regionfullmäktige kräver att det regionala självstyret i Skåne bör permanentas och förstärkas. Dessutom är man tydlig på vilka områden som man vill ha mer inflytande över; infrastruktur, näringslivsutveckling, turism, utbildning och forskning, arbetsmarknadspolitik, kultur, miljö och folkhälsa. |
Skola på Limhamn försöker sig på skånsk-dansk integration Protester mot att Halland mister kontrollen över körkorten Den kristdemokratiske riksdagsmannen för Halland, Lars Gustafsson, har fått experterna med sig och kräver att enheten i Varberg finns kvar. Eftersom verksamheten stämmer väl med den modell som finns på trafikmedicinska centrumet i Huddinge ser de ingen anledning till flytt av verksamheten. Regionalismen är redan ett faktum! Anders Olshov, vd för Öresundsinstitutet, säger att i den nya internationaliserade ekonomin har den nordiska marknaden blivit en subregion i Europa. Och koncentrationen i Norden sker till de två regionerna Stockholm och Öresund. I dessa två regioner finns det en tillräcklig kritisk massa av expertis, kommunikationer och geografisk närhet till olika marknader för att regionerna ska fungera som magneter. Av Öresundsintitutets undersökta 137 företag har nästan 60 av dem etablerat sig i Stockholmsregionen, med Öresundsregionen som god tvåa med drygt 50. Det är med andra ord nästan dött lopp mellan Öresund och Stockholm. Den hyfsat matematiskt begåvade läsaren inser att det inte finns så många huvudkontor kvar att fördela - Göteborg har endast åtta, Oslo fem och Helsingfors två. Mer statistik - av 112 nordiska huvudkontor har mer än hälften bildats så sent som år 2000 eller senare, vilket visar att företaget "nordiseras" och den nationella nivån är inte längre är lika intressant. Anders Olsohov säger också att vi är på väg att få samma koncentration till några få regioner inom Norden som vi tidigare har sett inom respektive nationalstat. Öresundsregionens norra och östliga delar (och inte bara centrala Köpenhamn) har stärkt sin konkurrenskraft efter brons tillkomst. Före år 2000 fanns där två nordiska huvudkontor - nu finns åtta, något som Anders Olshov tillerkänner Öresundsbron. Om mars månad - på bornholmsk Thor med lyst til sig ved væggen börnene lokker, En lid ajnen form fijnes på Borrijnholm: Marts e altså dæjn månadijn då foråret melder sijn ankomst. Då bællana kommer udidå huset, kyllingana kommer å vi får di fårste påskaliljerna. Kansje ed lid svært å forstå når ijn tænkjer hvor kâlt de stâdij e. u uda i naturn sjer der nâd. Det fortæller en optajnelse frå Simrishamnsområdet om: Å mens vi nu e ved poesien så lâ vås tâ en borrijnholmsk talemåda: Så vælkomna te Thormånad, påskaliljer, ægj å fåramøj. |
|
Regionaliseringen i Spanien skapar split Det är lätt att glömma bort att det faktiskt bara är 31 år sedan diktatorn Franco dog. Spanien har genomgått en remarkabel förändring till en öppen, progressiv demokrati med en blomstandre ekonomi, dels tack vare frikostigt EU-stöd. Och i denna snabba process har framför allt katalanerna passat på. Understödda av ett starkt folkligt stöd har katalonska politiker lyckats förhandla sig till allt större regionalt självstyre, något som naturligtvis inte setts med allt för blida ögon från maktens högborg i Madrid. Och nu är det dags igen. Det senaste halvåret har den spanska regeringen förhandlat fram ett nytt avtal med den katalanska delstatsregeringen, och det som upprör känslorna i den gamla stammen är att Katalonien nu nämns som "nation". Hittills har nationalstaten ohotat norpat begreppet nation och intutat sina medborgare, exempelvis i Sverige, att stat och nation är samma sak. Att inneha svenskt pass har varit detsamma som att vara av "svensk" nationalitet. Vårt samhälle begränsas idag av begrepp som nationaldag, nationaldrag och den armé av statsunderstödda forskare som skriver böcker om hur svenska vi är. Men med Kataloniens hjälp börjar denna falska bild av gemenskap krackelera. Som en "nationalitet inom nationen" kommer katalanska att bli ett språk som helt jämställs med kastilianskan (=spanskan). Katalonerna kommer att få rätten att driva in skatter till den regionala budgeten, administrationen för tunga delar av infrastrukturen som järnväg flyttas över till Katalonien och katalanerna får överta bestämmanderätt över immigration. Varför regionalt språk är viktigt Dessa argument är naturligtvis rent nys - men eftersom riksspråket genomsyrar statsmakten är det endast de argumenten som förs fram. Endast då regionala organ finns kan en annan bild få chans att spridas. Eftersom de språkforskare som finns idag uteslutande är betalda av statsmakten i en eller annan form, finns där heller inget intresse att slåss för ett mångkulturellt Sverige. Tvärtom, så skrivs med jämna mellanrum olika nidskrifter om hur fasansfullt det skulle vara om regionala språk, såsom skånskan, skulle få ökat inflytande. Ragnarök skulle närma sig med fasansfull kraft då medborgarna plötsligt skulle gå utanför de gränser som staten satt upp - tänk den stackars byråkrat som måste hantera skrivelser på inte bara skånska utan även dalmål och gutniska. nej, då är ett uniformt språk rationellt och effektivt. För staten, inte för medborgarna. UNESCO tog för några år sedan upp problematiken i sin rapport "Language Vitality and Endangerment". Här skriver man mycket tydligt varför vi behöver regionala språk:
Varför regional massmedia är viktigt Sydsvenskan: Många vill nog gärna definiera nyregionalismen som något unket, på gränsen till rasistiskt |
Dyster inställning till Hallands framtid Ska Halland bibehållas som egen administrativ enhet måste landskapet integreras bättre. Bristen på samhörighet är en större svaghet än befolkningsunderlag och tillväxt. Den fysiska infrastrukturen är bra, men den mentala infrastrukturen saknas. Halmstad och landet söder därom utövar knappast någon större lockelse på varbergarna, hela områdets magnetiska centralpunkt tycks ändå vara Göteborg. Frågan är om det inte redan är försent: dragningskraften är omöjlig att motstå, och någon egen, inre tillväxt som skulle kunna motverka storstadens lockelse är det svårt att föreställa sig. Men om man ändå leker med tanken att ett bättre integrerat Halland, som inte enbart är en utsträckning söderut av Göteborgsområdet, skulle vara en motkraft när den nationella planeringsbyråkratin sätter in dödsstöten, hur skulle en sådan integration gå till? Förmodligen är ett stort institutionellt byggprojekt av något slag en bra början. En gemensam ansträngning av alla hallänningar via skattsedeln och alla halländska företag via sponsringsnotan, för att åstadkomma något som ger stolthet och självkänsla. Med andra ord identitet. Och där identitet ska skapas, där kommer kulturen in. [...] Men förmodligen, med tanke på hur världen ser ut, är Hallands öde redan beseglat. De verkliga besluten har redan fattats, och gissningsvis finns det inget underlag för en folkopinion som skulle kunna träda makten emot. Halland har fått en egen hemsida I en intervju i Hallands Nyheter 28.02.2006 säger Markus att han vill att sidan skall vara ett att föra hallänningarna samman. Den riktar sig till dem som vill lära sig mer om sin egen historia och kultur och ska fungera som stöd i halländska skolor. Skåning årets kock! Läs mer om regionalism! |
|
Hus som passar regionen Ökat självstyre - en möjlig väg Den regionalistiske tänkaren Anders Hansson har sammanställt ett en vision och strategi för hur detta begränsade självstyre kan få blomma ut i ett riktigt regionalt självstyre. Här följer några av huvudpunkterna: Ökat självstyre - en möjlig väg Sydsvenskan var på plats, och frågade dels hur viktigt det är att SVT:s och SR:s produktion är regionalt förankrad och dels om vår region hörs och syns tillräckligt i SVT och SR. Andemeningen i svaren blev ungefär den väntade, men vad som var intressant var hur de tillfrågade svarade. Peter Nilsson, vinnare i SVT:s realityprogram "Toppkandidaterna" sade exempelvis Karin Johansson Mex, filmsamordnare i Region Skåne sade att det är oerhört viktigt för mångfalden att delar av landet och deras olika kulturuttryck syns och hörs i radio och tv. Emma Eriksson, resurscenter Reaktor Syd, påpekade också att det i public servicekanaler är viktigt att de som tittar känner att människor från olika delas av landet är representerade. Emma Eriksson poängterade också att dialekter i tv är viktigt. Journalisten Lars Åberg sade att det finns en regional verksamhet i SR men inte inom SVT och underströk det behövs regional produktion för att undvika ett dominerande Stockholmsperspektiv. Efter en sådan salva kan man undra, finns det någon public service i Sverige egentligen? |
Försök med Öresundsklass Läs gärna mer på Öresundsinfo och på Öresundsfamiljer, eller skicka e-post till biträdande rektor Susanne Mansson En "liten region" klarar sig oftast bättre Trots att flera rapporter påvisar att en region inte behöver vara stor för att klara sig, lever det centralistiska Sverige kvar i 60-talsandan där endast storskalighet lönar sig. Halland har till exempel den största ökningen "BRP", bruttoregionalprodukt, av alla län i Sverige. Ytterligare argument för att Halland är sig selv nock visar den jämförelse som Region Halland gjort. Men har utgått från de nu föreslagna regionindelningar som Ansvarskommittén bollar med, och har simulerat befolkningsutveckling, sysselsättningsutveckling och BRP-tillväxt. i inget av fallen, enligt Region Halland, hade Halland haft det bättre än vad de har nu. Inlägget skall naturligtvis tas med en nypa salt, men är studien i linje med tidigare forskning. En region blir inte bättre bara för att den blir större. Till syvende og sidst är det det folkliga stödet för regionen som blir avgörande. Men ett sådant perspektiv skulle vara Ansvarskommittén främmande. Sviktande folkligt stöd för Region Skåne Detta faktum har förföljt Region Skåne sedan starten, och ackompanjerat av braskande rubriker om kris i sjukvården har Region Skåne idag en rätt så skamfilad profil. Sydsvenskan, vars ambivalenta inställning till regionalt självstyre är känt sedan tidigare, har bett SOM-institutet att fråga upp till 6 000 skåningar om de känner igen vissa ledande regionpolitiker och i så fall vad de tycker om dem. Resultatet blev det väntade - få är kända och av de kända är ännu färre omtyckta... Med tanke på att Region Skåne står inför en tung uppgift att säkra självstyret så behövs det helt klart bättre ledarskap för att inte göra krisen ännu djupare. |
|
Självstyre fortfarande tabu [...] Några frågor inställer sig ändå direkt: Vad händer med länen om ansvarskommittén, som inte lär lägga några förslag utan ganska bred politisk uppslutning, föreslår att Sverige i framtiden delas in regionvis i låt säga 10-12 regioner?
Behövs egentligen länen eller är de föråldrade sedda i ett europeiskt perspektiv? Och är regionförsöken i sydvästra Sverige fram till 2010 blott en aptitretare avsedd att vara färdigslukad till valet det året, då ansvarskommitténs förslag under alla omständigheter i god tid presenterats och förelagts riksdagen? Samhällsorganisationen i Sverige har ibland jämförts med ett timglas, präglad som den är av en stark topp (nationen) och botten (kommunerna med dess internationellt sett starka självstyre), men en mycket svag mellannivå. Motsatsen är väl närmast en diamant, som Schweiz. Även många andra europeiska stater (t.ex. Belgien, Tyskland, Italien, Storbritannien, Spanien eller Polen) har dock numera starka regioner.
Sedda i detta perspektiv framstår de svenska länen onekligen som svaga och föråldrade [...] En övergång till nya regioner skulle kunna vara av stort värde i ett framtida Sverige, men frågan är naturligtvis då om dessa regioner likt dagens län ska centralstyras och likriktas av riksdag och regering, eller om Sverige blir moget för ett mer "asymmetriskt" styrelsesätt, där regionerna får en hög grad av självstyrelse och inte alltid behöver följa samma regelverk. Detta är kanske den verkligt stora framtidsfrågan för både Skåne och Sverige. Skåne, tills nyligen godtyckligt indelat i två län, är nog den del av Sverige där de nämnda kontinentala tendenserna att tänka och agera regionalt fått sitt starkaste uttryck. Här lär man inte vilja ge upp de pågående regionförsöken efter 2010. Detta trots att den politiska oenigheten på riksplanet om värdet av regionalisering tycks vara stor; moderaterna är mot medan övriga borgerliga partier är för, s-partikongressen 2005 röstade för fortsatta försök medan regeringen tycks vara emot detta. Även om frågan inte dyker upp i valdebatten lär den med all säkerhet bli aktuell i en snar framtid. Snapphanar och nationalromantik? Eftersom vi idag vet att myten om snapphanarna hade sitt ursprung i svensk propaganda - de var inte alls farliga banditer utan bondesöner som ville försvara sitt land mot invasionen norrifrån, så skall det bli intressant att se om SVT för en gång skull tar hela Sveriges historia på allvar. |
Välkommen till Skåne - köp en... Vill du bli hjälte? Läs mer på Skånebravaden Regionen tänker som en centralstat I Kristiansstadsbladet står det dessutom att man är från alla berörda landsting överens om hur viktigt det är att behålla kompetensen i landet. Tänk om man istället klarade av att tänka regionalistiskt. Då hade vi kunnat få en avancerad anläggning antingen i Skåne, eller i København, ett fåtal mil härifrån. Lätt att resa till och från. Istället kämpar skåningarna nu för en anläggning mer än 650 kilometer härifrån. Regionen Skåne söker stöd Det ena gav det andra och snart stod Region Skåne som värd för en kongress om lokalt självstyre! Fredagen den 12 maj var det därför celebert besök i Helsingborg, då Europarådet presenterade sin rapport om lokal och regional demokrati. Rapporten var skriven av vice ordförande i kongressens institutionella kommitté, Karsten Behr, Tyskland och John Loughin, Irland. Eftersom författarna hade haft möjlighet att ägna en tid i Skåne blev presentationen också färgad av deras upplevelser i provinsen. Samtidigt som författarna berömde den svenska regeringen för att ge utrymme för regional självstyrelse såg de en viss försiktighet och Karsten Behr sade att det kanske beror på en rädsla att släppa ifrån sig makt till regionerna, eftersom man nu redan släppt ifrån sig en del makt till Bryssel. Rapporten tog även upp den problematik som finns i att låta en så centralstyrd stat, präglad av likhet och en "lika för alla"-princip, utveckas i riktning mot en med regionaliserad och därmed mångfacetterad stat. Professor John Loughin påpekade att den svenska modellen som präglas av ”lika för alla” kan vara svår att förbigå om man har ett asymmetriskt system. Och den svenska regeringen? Jodå, de hade skickat en företrädare på lägsta möjliga tjänstemannanivå. Inget om om honom, men eftersom han mest ägnade sig åt att läsa färdigskrivna texter med artiga och intentsägande fraser kunde han faktiskt lika gärna stannat hemma. En sak var dock säker; kampen om regionaliseringen av Sverige är ingalunda avgjord ännu. Fotnot: Vid seminariet medverkade regionrådet Christine Axelsson (ordf), Bernd Semmelroggen, expert vid Europarådet, professor Dian Schefold, vicepresident i en grupp av oberoende experter på självstyrelse i Europa, Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och Torbjörn Larsson, docent vid Stockholms universitets statsvetenskapliga institution. Dessutom presenterade experter från Norge, Italien och Polen utvecklingen i sina respektive länder. |
|
Vårt gemensamma språk i södra Skandinavien Sådan skriver lægen Panum meget venligt om den bornholmske dialekt i sin Bornholmsbeskrivelse fra 1830. Og faktisk hører man ofte den opfattelse af dialekten bornholmsk i vore dage. Ja, det vil sige lige det der med de tyske ord er nok ikke så aktuelt for tiden. Faktisk havde ældre bornholmsk et større tyskpræget ordforråd. Fødselsdag hed f.eks. på Panums tid ”gebursdâ”, næsten som på tysk. Derimod hører bornholmere ofte at vi er sådan en slags "reservesvenskere", og den bornholmske dialekt er så forfærdelig bondsk, siges der. Uanset: Panums beskrivelse af bornholmsk er noget indskrænket. Og det samme gælder opfattelsen af bornholmere som reservesvenskere. Men hvad er det der egentlig er så galt med at påstå at det bornholmske tonefald er norsk og at vi skulle være reservesvenskere? Jo, én ganske bestemt ting: De fleste glemmer, at bornholmsk er en del af et sprog som det har været vanskeligt at forstå ud fra en senere tids politiske forhold. Den dag i dag kan man i Dragør på Amager stadig høre mennesker tale et sprog der næsten lyder som bornholmsk, som man det tidligere lød i flere byer langs Øresund. I området omkring Ystad finder man udtryk og sproglige former som minder om sproget i Rønne på Bornholm. Et vidnesbyrd om at talemålene fra Bornholm og Ystad i øst og Malmö og Dragør i vest hører til den samme gruppe af sprog. Netop derfor er det selvfølgelig også noget vrøvl at omtale bornholmsk som reservesvensk. Dragørmålet, skånsk og bornholmsk udgjorde nemlig, i hvert fald frem til 1658, én enhed. Der er tydelige fælles træk i lydudviklingen i skånsk og bornholmsk. Også i intonationen er der ligheder. Men der er skam også forskelle. På bornholmsk er det sætningsmelodien som anslår grundtonen. Skånsk derimod har særlige accenter på de enkelte ord. Og så har skånsk jo udviklet de særlige diftonger: Skåune og ikke Skåååne, brej og ikke bre. Nok er vi i familie; men familiemedlemmer er jo sjældent helt ens. Stadgar för ett självstyrande Skåne Som ett led i att förstärka sin demokratiska frihet har medborgarna i Scania beslutat att återupprätta sina institutioner för självstyre.
Scania utövar sin rätt till självstyre i enlighet med författningen, såsom denna garanterar alla de kulturregioner vilka tillsammans utgör Sverige.
Denna Stadga är ett uttryck för Scanias kollektiva identitet och definierar regionens institutioner och relationer med Staten i ett ramverk av fri solidaritet med Sveriges övriga kulturregioner. Denna solidaritet är garantin för genuin sammanhållning mellan Sveriges alla medborgare.
Medborgarna i Scania proklamerar frihet, rättvisa och jämlikhet som högsta värden i sitt gemensamma liv och uttrycker sin önskan att göra framsteg som säkrar en rimlig levnadsstandard för alla som bor och arbetar i Scania. Scanias kollektiva frihet finner i regionens institutioner en grund för respekt av grundläggande individuella och kollektiva rättigheter liksom frihet. Därigenom möjliggörs skapandet av ett framtidsinriktat demokratiskt samhälle. I syfte att förbli dessa ideal trogna och förverkliga Scanias ovedersägliga rätt till självstyre, föreslår landstingen i Halland och Blekinge samt Region Skåne att Sveriges riksdag instiftar denna Stadga som lag och att Scanias medborgare genom folkomröstning bekräftar dess giltighet. |
Skånesamling bortgömd och snart bortglömd Bo Gentili har absolut en poäng i sin undran, för hur skall människor kunna förstå sitt förflutna om deras historia, och samtid, hela tiden förvrängs och undanhålls? Lunds Universitet i Top 100 För att rankas högt måste universitetets forskare ofta citeras av andra forskare, omskrivas i vetenskapliga tidsskrifter, ha ett stort bibliotek och vara öppen mot utländska studenter. I sakens natur ligger att engelskspråkiga universitet automatiskt har en fördel enligt denna måttstock, något som gör Lunds höga placering än mer anmärkningsvärd. Debattör kräver folkomröstning i Skåne Öresundsintegration fortfarande i snigelfart Den här gången är det projektet "Det finns gränser", bekostat av Sveriges och Danmarks forskningsråd, som påpekar det som de flesta redan vet. I Danmark förklaras bristen på politiskt intresse främst på den stora strukturreformen, som bland annat berövade regionerna makt. I Sverige ett kombinerat ointresse från centralmakten med en rädsla för en stark, självständig region. Rapporten andas dock en viss tillförsikt. I Danmark är arbetslösheten den lägsta på 30 år och flera företag skriker efter arbetskraft. Men många skåningar tvekar att söka jobb i ett land med ett annat socialt system. Kanske blir det danska politiker som tvingas ändra det regelsystem som idag delar på Sundet, i allt från irriterande vardagliga ting som kort- och tågtrassel till sociala system? Dansk kanon utmärkt statspropaganda Under sommaren lades, bland annat, ett förslag fram i Danmark om en historisk kanon. Genom att lära sig några få, men centrala, händelser skall de danska skolbarnen få en översikt om dansk och europeisk historia. Gissa om förlusten av Östdanmark är med? Slaget vid Dybbøl är däremot med, då Danmark förlorade Slesvig till Preussen 1864. Nåväl, det är åtminstone skönt att se att man i Danmark är konsekvent i sin mörkning av sin stats historia... |