Nyhetsbrev 2005
 
[3 januari]   [20 februari]   [1 mars]   [2 april]    [1 maj]    [1 juni]    [1 juli]   [1 september]    [1 oktober]    [1 november]    [1 december]

3 januari

Oro på Sjælland och i Skåne om dansk kommunreform
För oss som tror på ökad regionalisering som ett sätt att stärka demokratin är den danska kommunreformen ett klart steg tillbaka. De få regionala uppgifter som funnits i Danmark avskaffas enligt förslaget helt. Istället kommer den danska staten att ta över allt övergripande ansvar. Detta är något som oroar politiker i både Malmö och København. Några röster:
Det är bra att den danska regeringen engagerar sig mer i Øresundsregionens utveckling. Men det måste ske som ett komplement till, inte på bekostnad av, det regionala ansvaret.Lars Engberg, överborgmästare København

Regionen är på väg in i en vardagsintegration. Därför måste besluten tas av politiker som är nära invånare och företag. Ilmar Reepalu, kommunalråd (motsv dansk borgmästare) i Malmö.

Båda dessa "tungviktare" inser hotet i den danska strukturreformen, som bl.a. syftar till att samla mer makt i Christiansborg, och vi får hopas att de lyckas övertala den sittande danska regeringen att lyssna på sina oppositionspartier som kämpar för att öka det regionala inflytandet.


... och mer oro i Skåne om regionförsöket går mot sitt slut
Regionförsöket i Skåne är ett hot mot ett starkt Sverige. Nu har denna "sanning" äntligen yttrats av Sveriges kommunminister Sven-Erik Österberg, och regeringens verkliga åsikt i spörsmålet om Region Skåne har till sluts kunnat offentliggöras. Att en skåning i Rosenbad skulle vara något slags garanti för fortsatt och kanske utökad regionalt makt i Skåne har också visat sig fullständigt felaktigt. För fyra år sedan beslöt nämligen skåningen Lars-Erik Lövdén att avbryta regionförsöket. Men tack vare intensivt och mycket lyckat lobbyarbete från skånska politiker från alla politiska partier lyckades man att förlänga försöket till år 2010.
På Sydsvenskans spörsmål om regionförsöket säger han bland annat att:
Jag har oerhört svårt att se att man skulle bryta upp Skåne län igen... Däremot tror jag att det står öppet vad regionerna ska syssla med i framtiden.

[...]

Det finns en väldig kraft i regionerna, man bör ta till vara möjligheterna. Men jag vill också lägga till att det finns ett värde i att ha en stark nationalstat.


Nationaldag ett steg åt fel håll
I år kommer den 6 juni att bli helgdag i Sverige, ett beslut som vid en första anblick verkar helt vansinningt, men är egentligen typiskt och beklagligt. I dagens multikulturella samhälle där nationalstater får allt mindre att säga till om drämmer nationalstatsivrarna till med det sista de har - en påtvingad helgdag för att fira nationalstaten Sverige. Att göra detta den 6 juni är ett hån mot en stor del av Sveriges befolkning; vare sig Bohuslän, Skåne, Blekinge, Jämtland, Härjedalen och "Norrland" lydde 1523 under svensk lag. Dessa skall nu få lyckligt förkunna hur de älskar sina nya herrar...

Eller med Mikael Niemis ord, författare till populärmusik från Vittula:
Skillnaderna inom Sverige är långt större än vi vanligen tror. Utåt har vi alla fått lära oss att bete oss som rikssvenskar. Så fort vi är officiella anpassar vi oss till ett slags medelsvenssonbild. Vi försöker likna varandra så mycket som möjligt och blir utslätade kopior. I stället borde vi börja (...) lyssna på vad folk talar om när de är sig själva. Det är så vi lär känna tornedalingen, gotlänningen, jämten, samen, skåningen eller värmlänningen."

Beslutet att upphöja Svenska Flaggans Dag till först nationaldag och nu helgdag visar hur svårt Sverige har att acceptera sin krigiska historia. Stora områden av dagens Sverige erövrades med våld mot lokalbefolkningens vilja. Sverige har aldrig varit en stat med ett folk, talandes ett språk och förenade av en kultur. Att dessa strömningar går emot Sveriges mångkulturella och mångnationella sammansättning och mer påminner om 30-talets Tyskland gör det ännu mer bekymmersamt. Var är Sverge på väg hän?

Skånes situation är känd i Turkiet
I Turkiets största dagstidning, Hürriyet, kunde man plötsligt den 26 november läsa som skåningarnas situation i Sverige! En kolumnist vid namn Özdemir, spar minsann inte på krutet - han skriver exempelvis:
Scanierna nekas egna skolor, deras språk och identitet har utplånats av Sverige - Europas moralkonstapel och Turkiets främsta huvudvärk.
Özdemir skriver också att centralregeringen brukar våld för att försvenska det scanska folket, medan EU håller tyst.

Ja, inte riktigt så illa är det, men Özdemirs text är inte så långt från sanningen trots allt. Men det värsta är nog inte att Özdemir inte riktigt har koll på alla fakta, nej det värsta övertrampet står Esref Okumus för, kolumnist på Expressen i Stockholm, som spyr galla över Özdemir och att han kan påstå att Sverige ägnar sig åt/har ägnat sig åt förtryck. Detta till trots att allt faktiskt är dokumenterat. Varsågod, läs protokoll från rättegångar på 1600-talet, 1700-talet, eller tala med en historielärare i svensk skola i Skåne. Inte skall barnen lära sig skånsk historia - varför skall det de? Varför skall de lära sig något om Christian IV när det ju är så mycket viktigare med kunskaper om Gustav Vasa. Och hitta den skola där skolbarnen får sjunga visor på skånska.


Säg adjö till mer pengar
I och med inträdet i år 2005 försvann också statliga samfinansierade forskningsprojekt över Øresund. Svenska Vinnova och danska VTU ger inga mer pengar till statligt finansierade projekt över Sundet. etta till trots att de utvärderingar som Vinnova och VTU gjort var för sig varit överlag positiva. Exempelvis säger Jens Dinesen på VTU att Øresundskontrakten genomfördes i stort enligt plan och att samarbetet gett goda erfarenheter. Stina Getrelius, tf vd för Medicon Valley Academy, är naturligtvis bekymrad och säger sig inte förstå en "väldigt negativ inställning till projekt över Öresund". Enligt Stina finns det en misstro, en bild av danskar som duktiga affärsmän och svenskar som nitälskande forskare. Detta är schabloner och trams som innebär att man inte ser och utnyttjar det positiva i regionen.


Mer danska på skånska gymnasier
Som vi rapporterade för fler år sedan har studier i danska haft en trög start. Motståndet mot danskan på skånska gymnasier har hållit i sig en längre tid, och de skånska studenterna har inte riktigt insett fördelen med att se västerut. Men nu börjar det hända saker. Gymnasieskolor i exempelvis Malmö och Lund rapporterar alla om en anstormning till årets undervisning i danska. Och att det skulle vara svårt att tala danska visar sig vara fel. Malin Widén säger till Sydsvenskan att man får ta till sin bredaste skånska så låter det bra!


Ny förening för ett Skåne-fritt Sverige
En ny förening har bildats i Örebro som aktivt verkar för ett Sverige utan Skåne. Från deras hemsida kan vi bland annat läsa att de jobbar för ett tryggare Sverige, fritt från de fruktade skåningarna. De "besöker varje år Skånes gräns till Blekinge, Småland och Halland för att gräva några tag i den stora process som till slut ska separera Skåne från vårt avlånga land".

Deras mest dräpande argument är att Skåne är ett landskap där "dom pratar konstigt. Är det konstigt, så ska det bort."

Så var det det här med 30-talet igen...


Danske Bank firar utmärkelse med svenska erövrarstatyer
Den Danske Bank har blivit utsedd som bästa bank i Sverige av tidningen Privata Affärer. Eftersom banken består av flera provinsbanker har man publicerat helsidesannonser i lokala tidningar, användandes av lokalt kända statyer som via datormanipulering nu reser armarna i skyn. Smaklösheten når nya höjder i Helsingborg och Malmö där man använder erövrarstatyerna på Magnus Stenbock och Karl X Gustav för att fira sin seger. I Helsingborgsvarianten står det exempelvis i Danske Banks text
Magnus Stenbock, generalguvernör i Skåne, vann slaget vid Helsingborg 1710. Nu har han åter anledning att jubla.
Vad blir Danske Banks nästa PR-kupp? Att sponsra Karl XII-marschen den 30 november i Lund?

20 februari
Oro i Danmark att miljön tar skada av kommunreformen
Ritzau har bedt landets borgmestre svare på en række spørgsmål om den kommende kommunalreform. Grundvandet, forsvarlige miljøvurderinger ved nye svinefarme og tilsyn med miljøtunge virksomheder er blandt de bekymringer, som borgmestrene nævner, når amterne falder bort. 244 svarede, og af dem mener op mod 40 procent, at reformen ikke vil beskytte de nationale miljø- og naturværdier. Næsten hver femte Venstre-borgmester er i tvivl. En af dem er Jesper Bach, Værløse Kommune.
- Vand og kloakker løber altså på tværs af kommunegrænser. Jeg frygter, at kommunerne bliver for små enheder, også selv om antallet af kommuner reduceres med to tredjedele. Der er nogle overordnede miljøhensyn, som ikke kan varetages ude i de enkelte kommuner, siger borgmester Jesper Bach.Det är bra att den danska regeringen engagerar sig mer i Øresundsregionens utveckling. Men det måste ske som ett komplement till, inte på bekostnad av, det regionala ansvaret.Lars Engberg, överborgmästare København

Regionen är på väg in i en vardagsintegration. Därför måste besluten tas av politiker som är nära invånare och företag. Ilmar Reepalu, kommunalråd (motsv dansk borgmästare) i Malmö.

Båda dessa "tungviktare" inser hotet i den danska strukturreformen, som bl.a. syftar till att samla mer makt i Christiansborg, och vi får hopas att de lyckas övertala den sittande danska regeringen att lyssna på sina oppositionspartier som kämpar för att öka det regionala inflytandet.

Svenska språket bäst?
I Nordiska rådet kan flera olika varianter på "skandinaviska" höras. Islänningar anpassar sitt språk och lägger in danska eller norska ord för att öka förståelsen, norrmän talar lite långsammare och danskarna använder tiotalssystemet för räkneord. Alla anpassar sig på olika sätt, utom de svenska tjänstemännen och politikerna som ser svenskan som den gyllene medelvägen
Det ligger förstås något i det. Vi har traditionellt sett oss som en medelväg, säger Ulla Börestam forskare i mellannordisk språkförståelse vid Uppsala universitet.
Danskar och norrmän reagerar naturligtvis över detta och kallar det "etnocentrism" och "storebrorsattityd". Med detta sagt är det kanske inte så underligt att det är svårt att få en sansad och intelligent debatt om de regionala småspråken i Sverige?


Øresundsinstituttet orolig över dansk strukturreform
Inte bara vi i SRI, utan även Øresundsinstituttet oroar sig av effekterna på Öresundssamarbetet efter att den danska strukturreformen börjat gälla. Instituttet befarar, precis som vi, att den danska kommunreformen stoppar integrationen över Sundet och att det just nu inte ses några strukturer som skulle kunna motverka ett sådant skeende. Den danska reformen stärker nämligen framför allt staten, men även kommunerna, och detta på regionernas bekostnad. Eftersom regionerna, amten, inte får beskattningsrätt kommer all finansiering avgöras av staten. ytterligare en besvärande faktor är att Danmark nu diskuterar "internt" reformens för- och nackdelar och sluter sig under denna tiden inåt, något som heller inte gynnar samarbetsklimatet.


Rydhsys rag Kernow lemmyn!
Eller som en skåning skulle ha sagt: Lått oss bli fria - å de nu!

Ett av Europas minst talade språk har inte bara återupptäckts efter att ha varit nästan utdött i engelska Cornwall, det får allt fler anhängare. Språket höll på att dö ut efter att ha systematiskt motarbetats av den brittiska statsapparaten, men när Henry Jenner satte sig ned 1896 och började systematiskt skriva ned ordförråd och grammatik så vände det. Långsamt har antalet Cornish-talande personer ökat, och idag finns det till och med en skola i Australien som lär ut detta språk!

Ett språk behöver dels en lobbygrupp och dels ambassadörer med hög trovärdighet - ärkebiskopen av Canterbury är en av de senare och han gjorde en stor sak av att Nya Testamentet nu finns på Cornish och läste vid en högmässa i november 2004 delar av testamentet på detta keltiskklinkande språk. Lobbyverksamheten börjar också ge resultat då både EU och den tidigare så fientliga brittiska staten nu börjar se möjligheter att göra språket officiellt. Det talas dessutom om möjlighet till att Cornish skall återinföras i Cornwall som ett officiellt språk vid officiella sammanhang "where practicable". En inspiration för Region Skåne, kanske?


SRI på ledarsidan i Bornholms Tidende
Med förhoppningen att även Bornholms invånare skall se fördelarna med ett regionalt tänkande, publicerades vi i Bornholms Tidende på ledarsidan 24.01.2005. Rubriken blev "Den nye inspiration fra Skåne". Redaktionen hade kanske ont om bilder från Skåne för vi fick en stor bild på Skurups kommuntavla som blickfång... Nåväl, bortsett från detta hoppas vi återkomma i ämnet Bornholm och regionalism under året.

Danmark fortfarande på hinsi'an
Pendlandet ökar på Bron, och den mentala kartan har förändrats. Allt enligt Uffe Palludan, forskare och produktiv författare i ämnet Öresundsintegration. Han är positiv till hur mycket som hänt de senaste tio åren, men ser flera orosmoln framöver. Bland annat den danska strukturreformen och det faktum att Danmarks tyngdpunkt alltjämt är Jylland, där de flesta folketingspolitikerna hämtas. Och dessa när inte samma intresse för Skåne som deras sjælländska kollegor gör.

För att dra sitt strå till stacken, har Uffe Palludan (igen) gett ut en bok om integrationen; nu men målsättningen att vi på respektive sida av Sundet skall bli bättre på vad som skett på "andra sidan". Hans nya bok består av fyra delar, där delarna behandlar viktiga skeenden; krisen i Malmö på 9180-talet, Østerbros uppryckning på 80-talet och Vesterbros roll som comeback-kid i det allt mer statusmedvetna København. Uffe skriver också att många danskar nu fått upp ögonen för skåningarna och har insett att de egentligen inte är så annorlunda än andra danskar. Men det skånska språket gillar han inte, ett språk som han anser vara för grötigt.


Skåne satsar på mat...igen
Skånes framtid verkar allt mer handla om mat. Ännu ett projekt har sett dagens ljus som skall marknadsföra Skåne som en region känd för sin mat!

Det kan tyckas överflödigt, eftersom Skånes image i Sverige just är Möed Mad å Goer Mad, men utomlands är Skåne inte alls känt för detta. Tvärtom, så är Scania/Skåne okänt och om någon vet något om regionen så är det antagligen lastbilar (Scania i Södertälje) eller fotboll (Malmö FFs cupförlust mot Nottingham 1979) som ger sig tillkänna. För att råda bot på detta har Region Skåne dragit i gång ett projekt som heter Mat i Skåne.

En av uppgifterna blir att inlemma de nästan 20 organisationerna som arbetar med Skånsk mat i ett slags paraplyorganisation. Övriga spörsmål är att se över logistik, marknadsföring, utbildning och förädling. Projektet skall vara klart 2007 och vi får säkert anledning att återkomma i ämnet, om inte annat för en provsmakning...


Sydsvenskan bejakar regionidén
SRI har tidigare uppmärksammat Skånes största tidnings ambivalens när det regionala kommer på tal. Just nu verkar man dock driva en regionvänlig linje, vilket man visade i en ledare 31.01.2005.

I sin argumentation nämner man Statskontorets analys av den regionala ansvarsfördelningen, Regionalt ansvar på försök i Skåne och Västra Götaland (2004:32), som uppenbart har utfallit positivt. Dessutom omnämns statsvetaren Jörgen Johansson vid högskolan i Halmstad som konstaterar att regionerna nu är väl ansedda hos kommunerna och att legitimiteten ökat - om än från en låg nivå (speciellt gällande Västra Götaland). Statskontoret anser att ansvarsfördelningen mellan stat och region fungerar, samt att statliga medel numera används tillväxtorienterat och mindre för subventionering av svaga delar av regionen.

Sydsvenskan påpekar också att Statkontoret ser positivt på att regionförsöken införs i andra delar av Sverige och avslutar med att en bra region reder sig själv. Så sant.


Danska staten kan ta bra betalt utan regional motvikt
Når regeringen »hjælper« regionskommunen af med opgaver såsom skattevæsen og sygehus, kan det blive en dårlig forretning for øen. Gruppeformand i regionsrådet, Knud Andersen (V), håber, at det i bedste fald kommer til at gå lige op for Bornholm: – Men mest sandsynligt vil vi, som andre kommuner, tabe økonomisk på strukturreformen, frygter Knud Andersen. Forleden blev der varslet ballade om kommunalreformen fra Vejles borgmester, Flemming Christensen (SF). Han mener, at staten tager sig urimeligt godt betalt for de opgaver, som staten skal til at udføre i stedet for kommunerne.


Regionalist blev sparkad
Inför de nya planerade Wallander-avsnitten porträtterades en av de utvalda manusförfattarna i en stor intervju i Sydsvenskan, dramatikern Cristina Gottfridsson. hon sade då att hon ofta låter skådespelare tala skånska
dels för att det är så uttrycksfullt, dels som ett slags revanschism - skånska är inte "fint". Att tala dialekt är en klassmarkör, som inte gillas av alla. Till exempel en Stockholmsrecensent tyckte att det talades "för mycket skånska" i Trollkarlen från Oz.
Att skånskan inte uppskattas fick hon själv reda på kort därefter då hennes namn ströks från listan på manusförfattare till Wallanderfilmerna. Filmerna har inte gjort sig kända för att ha ett skånskt uttryck, vare sig i bokform eller på film, och någon ändring på det kan inte skönjas den här gången heller.

1 mars
Integration, integration, integration...
Om ordet upprepas tillräckligt ofta, nog borde väl det då hända? Integrationsordet används flitigt bland såväl journalister som politiker och i näringslivet. Och likväl står integrationen nästan och stampar. Så länge ingen vågar ta till ordet och nämna "självstyre" som en väg framåt kommer det ej heller bli bättre.

I näringslivets "Öresundsindex", utarbetad av Copenhagen Economics och Inregia, har den totala integrationen rört sig från 53% år 2001 till 57% år 2002 och 2003 för att nu nå 60% år 2004. Oroväckande är att ett av de fyra delindexen minskade i fjor, nämligen Handel & Samarbete, medan resterande mer eller mindre stod stilla. Dessutom minskade drastiskt andelen skånska företag som planerade att öka sin närvaro på andra sidan Sundet från 65% till 38%.


Mer i film i Skåne
Region Skåne fortsätter sina satsningar på Skåne - nu är det målsättningen att det skall göras minst en internationell film om året i Skåne. I satsningen ingår en flytt av ansvaret inom Region Skåne från kulturnämnden till den regionala utvecklingsnämnden, samt en rejäl anslagsökning till Filmfonden. Nästa år kommer fonden att ha nio miljoner att fördela på filmprojekt, per år. Hittills har de sponsrade filmerna varit så skilda som Så vit som en snö, där ett tydligt skånskt perspektiv finns, till Wallanderfilmerna som av händelse utspelar sig i Skåne - men rollbesättningen är uteslutande rikssvensk. Till och med bönder har talat rikssvenska i Wallander-filmerna. Vilket ju säger en del om var fokus ligger.


Staten censurerar ovälkomna åsikter
Debattören Carl Hamilton ondgör sig i Aftonbladet 12.02.2005 över att regeringen förbjuder åsikter om män och kvinnors hjärnor. Han skriver:
I ett avseende är Sveriges regering världsunik. Den har en bestämd uppfattning i en vetenskaplig tvistefråga: ifall kvinnors och mäns hjärnor är olika, eller inte. Första gången jag uppmärksammade att regeringen hade engagerat sig i neurobiologin, var när jämställdhetsminister Jens Orback på tal om sexuella avvikelser och att leva med hästar, slog fast:
- Regeringen betraktar kvinnligt och manligt som sociala konstruktioner, det vill säga könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi.

Förutom att ta ställning i denna vetenskapliga fråga, har regeringen valt att ställa sig på samma sida som de mest extrema forskarna: Genusteoretiker som på ideologiska grunder slår fast att biologin inte kan ha någon betydelse för att förklara varför manligt och kvinnligt beteende skiljer sig åt. [...]

En av orsakerna till att jag skriver detta är att länsstyrelsen i Norrbotten har förbjudit publiceringen av en bok om jämställdhet med motivet att den innehåller en intervju med en vetenskapsman som hävdar att skillnaden mellan män och kvinnor inte enbart beror på miljön, utan är en kombination av arv och miljö. Enligt professor Annica Dahlström, en av världens ledande neurobiologer, skiljer sig mäns och kvinnors hjärnor åt. Därmed har hon givit sig in på ett område där Sveriges regering redan har reglerat vad som är vetenskapligt sant och falskt. Följaktligen har boken censurerats. Länsstyrelsen har krävt att intervjun med Dahlström stryks, annars blir det inga pengar och ingen bok. Länsstyrelsen hymlar inte heller med vad saken gäller:
- Eftersom vårt uppdrag är att omsätta den svenska politiken, kan vi inte ställa oss bakom en bok som ger uttryck för sådana uppfattningar.


Forum för Regionalisering
Ett nytt nätverk har skapats för att verka för ökad regionalisering. Sydsvenska Industri- och handelskammaren har tillsammans med Västsvenska dito startat ett partipolitiskt obundet nätverk, .
Nätverket är ett partipolitiskt obundet nätverk som verkar för ökat regionalt självstyre i Sverige. Nätverket delar SRI:s uppfattning att lösningar som utgår från respektive regions förutsättningar och villkor stärker utvecklingen i hela landet. Läs gärna mer på länken ovan!

Svenska regeringen ignorerar självstyret
Regeringens syn på regionalt självstyre verkar vara inne på samma njugga linje. I Sydsvenskans ledare 03.02.2005, dagen efter att Infrastrukturminister Ulrica Messing rest till Malmö för att förklara varför tidigare utlovade pengar till infrastrukturprojekt plötsligt försvann då man försökte rädda SAAB i Trollhättan skrev man:
I Folkets hus mötte hon igår regionledningen och företrädare för kommuner och näringsliv för en diskussion om statens plötsligt indragna satsningar på skånsk infrastruktur. Tillbaka till Stockholm hade Messing portföljen full med utkast och idéer om hur Skånes viktigaste vägprojekt [...] snabbt skall kunna fullföljas. Irritationen har varit stark i Skåne - också bland Messings partikamrater - sedan regeringen i höstas offrade tretton planerade väg- och järnvägsprojekt [...] i syfte att rädda Saabfabriken. För s-styrda Region Skåne kom beskedet om att föra över 720 miljoner kronor från skånska vägsatsningar till Västsverige som en kalldusch.

Beskedet uppfattades också som att det nu sexåriga försöket med stärkt regionalt självstyre bara är en illusion: regeringen tycks när som helst - utan förvarning - kunna ändra de förutsättningar som regionen, kommunerna och det lokala näringslivet länge har arbetat efter.


Höganäs kommun ändrar historieskrivning?
Till vår häpnad kan följande läsas på Höganäs kommuns hemsida:
FÖRFATTARBESÖK
Våren 2005
Dick Harrison
Torsdag 3 mars kl 19.30 i Tivolihuset
Historieprofessorn i Lund som under de senaste åren haft stor framgång med sina böcker om bl.a. digerdöden och Birger Jarl. Han vänder sig till en bred publik med sin förmåga att levandegöra vår svenska historia.

Ja, man lär sig något varje dag. Vi trodde att Skåne tillhörde Danmark då digerdöden inträffade, samt när Birger Magnusson var Jarl över Sverige.


Herman Lindqvist kritiserar försvenskningen av Skåneland
Herman Lindqvist skriver i sin kolumn 31.01.2005 i Aftonbladet att Sverige hade varit mindre om inte isen hållit just den dagen 1658. om fredsförhandlingarna skriver han:
De svenska kraven var hårda: Ge oss Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Mön, Saltholm, Bohuslän, Trondheim och Akershus län med Oslo, Färöarna och Island - dessutom Norge som pant på 30 år! Engelska och franska diplomater prutade ner kraven så att Sverige i freden i Roskilde den 26 februari 1658 fick Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län.[...] Men i Roskildefreden låg frön till nya konflikter. Norge var delat itu och danskarna skulle inte ta förlusten av sina rikaste landskap som slutgiltig. Karl Gustav hade själv nya och ännu större planer. Danmark ska en gång för alla utplånas och inlemmas i Sverige. Snart skulle nästa krig vara i gång.

Under tiden inleddes den brutala försvenskningen av de ockuperade forna danska områdena, en kamp som skulle ta flera generationer och föras på alla plan, från psykologisk krigföring till folkomflyttning och etnisk rensning. En stor del av skåningarna flydde till Danmark. Skånska frihetskämpar, de så kallade snapphanarna, drev hopplöst gerillakrig mot ockupationsstyrkorna. Det var också väpnat motstånd i Halland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Historien om försvenskningen av Skåneland skiljer sig inte på något sätt från kolonialmakternas brutalitet i andra länder och världsdelar, men majoriteten av Sveriges befolkning utanför Skåneland har aldrig fått veta vad som hände.1658genomfördes ett av den svenska krigshistoriens mest chansartade och framgångsrika företag.

2 april

Folkpartiet har övergivit Halland
"Vad ska då hända med Halland? Ska länet knytas till Skåne eller Västra Götaland? Främst Kungsbackabor skulle ha svårt att se Malmö som centralort för västra Sverige. Förmodligen handlar det om en delning av Halland där norra delarna går norrut och de södra antingen söderut eller österut. Om Halland ska hållas samman så är den karta vi ser varje kväll i SVT:s Västnytt en ganska naturlig region. Halland och Västra Götaland skulle bli en slagkraftig vårdregion tillsammans, med Göteborg som huvudort."


Danska blodsbanden märks i skånska maten
Helsingborgs Dagblad upphör aldrig att förvåna, Den ena centralstatsvänliga artikelen avlöser den andra, och plötsligt när man gett upp hoppet så kommer en regionalvänlig. Läs här och få lite insikt om varför slow food är något helt naturligt för en skåning...
Skåne har ett fantastiskt skiftande landskap. Ger du dig tid att besöka platser som Nytebodaskogarna, Österlen, Söderåsen, Bjäre, Skanör och Falsterbo, Kullaberg, Göinge med flera platser, upplever du mångfalden i vår region. Det är inte konstigt att Skåne med sin variation och rikedom historiskt präglats av krig och ödeläggelse. Mellan år 1670 och 1700 utsattes vi som östdanskar för en systematisk förstörelse av städer och hela 30 procent av Skånes befolkning flydde till Danmark. I veritabla gerillakrig brändes Helsingborg ner flera gånger av svenskarna på 1670-talet, liksom Landskrona, Lund, Ystad och Vä utanför Kristianstad. Grym är den skånska historien och trots ett samförstånd med resten av Sverige har någon sann romans egentligen aldrig uppstått. Blodsbanden med naboen på andra sidan sundet har inte raderats bort trots dryga trehundra år.

Den skånska matkulturen skiljer sig rejält från övriga landet genom influenser från Tyskland, Danmark, Holland och Frankrike. Kryddor som kanel, kardemumma, muskot, ingefära och kryddpeppar kom tidigt till Skåne med Danska Ostindiska Kompaniet. Gröt gjord på rågmjöl, korngryn eller bovete samt öl och svagdricka som blandades med mjölk till drickablandning, var för många baskosten. Det skånska rågbrödet gjort på surdeg var typiskt för provinsen och bakades det två gånger fick man kavring. Smör är inget skånskt påfund utan här använde vi flott och det bästa kom från gåsen, så kallat gåsafitt. Och än i dag kan man vid ett riktigt skånskt julbord smaka på delikatesser som rågbröd med gåsfett, salt, rå lök och en sillabid.

Griskött föredrogs framför nötkött och en knaperstekt grishals eller en fläskstek med gräddsås, rödkål och rosenkål fick den skånska gommen att vattnas. Efter en slitig blåsig, regnig dag på åkerfältet, vid kusten eller i skogen blir frasen: "En e allri så mätt, ad en ente kan äda litta te", förståelig. På sina håll skilde man på sill och "fisj", som var all övrig fisk. Sillen dominerade, den stektes, koktes och lades i soppan. I det inre av landskapet var spegesillen en viktig maträtt, varvad med lök, salt och kanske en bit rökt fläsk. De små stickiga benen brydde man sig inte så mycket om, de tuggades ner utan besvär.

Soppor var vanliga och vad stärker mer än en varm soppa en kall blåsig vinterdag? Kraften och njutningen av en grönkålssoppa med frikadeller, en nässelsoppa med hårdkokta ägg eller en klassisk ärtsoppa med pannkakor, är underskattad i dagens kök. Ålen kunde man förr fånga i tusentals kilo runt syd- och ostkusten och det är ett sorgligt faktum att denna utsökta matfisk nu är rödlistad. Sargassohavets mystiska vandrare gäckar fortfarande havsbiologerna och endast ett fåtal genomskinliga små yngel når i dag våra kuster, där de äter upp sig till stora feta läckerheter i söta eller bräckta vatten.


Skåneland har fått sin första Blog
Internets senaste modefluga är att publicera sina egna personliga kommentarer i så kallade "blogs", eller bloggar på svengelska.

Bloggen, som är helt på engelska, drivs av Göran Hansson från Stiftelsen Skånsk Framtid, scania.org, och då och då dyker det även upp inlägg från Institutets medarbetare. Läs gärna mer på Blog Skåneland.

Stava Christianstad med Ch
Det regionalistiska partiet Skånefederalisterna driver sedan ett tag en kampanj att få Kristianstads stavning tillbaka till den ursprungliga Christianstad. Som ni kanske minns, var detta ett förslag från Kristianstad kommun under 90-talet, men som blev avslaget av regeringen. Nu är det dags för ett andra försök.

Anledningen till att Ch-stavningen är att föredra är påfundet att stava med K är ett modernt och odemokratiskt beslut. Det introducerades under slutet på 1800-talet och blev officiellt pga ett riksdagsbeslut 1906 - utan ortsbornas inflytande. Detta öde drabbade även Trelleborg och Helsingborg, som dock på senare delen av 1900-talet fick byta tillbaka. Men Christianstad har nekats. Skånefederalisterna tar även upp stadens stadsvapen, C4, och påpekar att det skulle vara underligt med ett byte till K4, även om detta regemente snart är nedlagt...


Dialekt ingen hit i det brittiska näringslivet
En ny brittisk studie visar att dialekter och annorlunda tal kan ge mycket negativa intryck på företagseliten. Resultatet av studien, som har genomförts av kommunikationskonsulterna på Aziz Corporation, visar att de brittiska företagscheferna direkt bildar sig en uppfattning om en person de talar med utifrån hans eller hennes sätt att prata.

Närmare hälften av cheferna menade exempelvis att en starkt dialekt kunde vara ett stort handikapp i näringslivet. Bara futtiga 7 procent såg det som en tillgång, enligt nyhetssajten Ananova. Samtidigt såg nästan sex av 10 chefer generellt affärsmän med en neutralare Londonaccent, så kallad Queen's English, som framgångsrika utan att veta något mer om deras affärer.

Liverpooldialekt eller cockney, det vill säga traditionella arbetardialekter, ingav generellt inte något större förtroende. I stället uppfattades personen oftast som lat och en smula ohederlig.

Det fanns dock även dialekter som kunde uppfattas positivt. Ett skotsk skorrande kunde ge ett intryck av ärlighet, trovärdighet och hård arbetsdisciplin. Med andra ord så har skånelänningarna framtiden för sig i det brittiska näringslivet.


Teleoperatören 3 tänker regionalt
Ett stort steg mot en gemensam regional marknad tas denna månad. Nu slopar nämligen teleoperatören 3 statsgränsen mellan Sjælland och Skåne och inför en enhetstaxa. Nu slipper Københavnare och Malmöbor att betala utlandstariff så fort de ringer ett samtal till någon på andra sidan. 3-chefen Slomo Liran säger
Vi måste börja tänka regionalt, inte enbart nationellt.


...men det gör inte UEFA
Malmö Stadion är en fotbollsarena, men en gammal sådan. Arenan är rejält sliten och i behov av antingen en rejäl reparation eller en rivning, men inget händer. Rävspelet mellan Malmö FF och Malmö kommun har gjort att det dragit ut på tiden. Detta har nu inneburit att MFF:s hemmamatcher i Champions League nu måste spelas på annan arena. Och då tänker säkert många Malmöbor och skåningar att denna arena är Parken i København. Men icke. Det europeiska fotbollsförbundet UEFA har sagt nej till Malmö FF:s ansökan om att spela sina hemmamatcher där och kräver istället matcher på Nya Ullevi i Göteborg, 30 mil norrut. Parken ligger nämligen i Danmark och där får inte svenska lag spela hemmamatcher.


Aprilhistoria på bornholmsk
Jâ vil inte binja jer nâd på ærmed. Det kanj inj ju æjlans 1. april, Men lâ maj gå te H.C. Andersen å hans fortælling “Tolv med posten”.

Seddan her skriver hanj om april: “Marts, Marsch!” råbte den fjerde og stødte til den tredje. Marts, Marsch! Ind i vognen! Her er punch. Jeg kan lugte den.” men det var ikke sandt; han ville narre ham april, dermed begyndte den fjerde fyr. Han så ud til at være rask på den. Han bestilte nok ikke meget, men holdt mange helligdage! ”Op og ned med humøret!” sagde han, “Regn og solskin, flytten ud og flytten ind! Jeg er også flyttedags- kommissær, jeg er bedemand, jeg kan både le og græde. Jeg har sommertøj i kufferten, men det ville være meget galt at tage det i brug. Her er jeg! til stads går jeg i silkestrømper og med muffe.!”

Troløsa april, regn, rusk, sne, solsjen, blæst, vinjstille. Alt sjer i april. Som en vinjtjikka slår væred om frå det ena te de anra. Sann blir vi inte bâra narrada april dænj fårsta i månadinj, men i grunjen hela månadanj.

1 maj

Länsstyrelsen biter husse i handen
Länsstyrelsen är ju statens förlängda arm och har som huvudsakliga uppgift att se till att centralstyret förverkligas i alla Sveriges provinser. Med detta sagt är det desto mer glädjande att Länsstyrelsen i Skåne nu går emot centralstatsprincipen och kräver att de idag nationella miljömålen för sjöar, vattendrag och hav måste flyttas ned till regional nivå. I rapporten "Skånekustens kulturmiljöer" listar man också det som får Skåne sitt karaktärsdrag:

  • Fiskelägen
  • Småskligt fiske
  • Fritidshusområden och rekreationsanläggningar
  • Försvarsanläggningar från olika tider
  • Det agrara kustlandskapet
  • Gods och herrgårdar
  • Stads- och industrihamnar

Skånsk musik i SR P2
Christer Lundh, expert på skånska visor, sände en ny omgång av programmet "Runtenom i Skåne" under mars/april. Programserien behandlade vad som sker i Skåne och dess omnejd på folkmusikfronten och sändes i riksradions klassiska kanal, SR P2.


Ännu en pro-regionalistisk blog!
Internets senaste modefluga är att publicera sina egna personliga kommentarer i så kallade "blogs", eller bloggar på svengelska.

Förra månaden presenterade vi Blog Skåneland. Nu kan vi även presentera Annors.com där skåningen och Barcelonabon Anders Hansson bloggar om regionalism och Skåneland. Anders har ett förflutet inom såväl den svenska statsförvaltningen som inom UNPO i Haag.


Vill Folkpartiet splittra Halland eller ej?
Som vi tidigare rapporterat drev en folkpartistisk landstingspolitiker, Bengt Eliasson, linjen att Halland gott kunde delas. Nu har han blivit tagen i örat av sina borgerliga "regeringskollegor". De uppskattade inte hans uttalande om att det inte kan uteslutas att den minskande sjukfrånvaron leder till att landstinget måste skära bland de fasta tjänsterna vid Sjukhuset i Varberg.

Även inom folkpartiet blev visst irritationen stor. Ordföranden i styrelsen för folkpartiets länsförbund i Halland - riksdagsmannen Jan Ertsborn från Falkenberg - var näste man som tog ett rejält tag i Eliassons öra. Men den här gången handlar det inte om Eliassons uttalande om Sjukhuset i Varberg utan om hans agerande i regionfrågan. I ett pressmeddelande, meddelande han både han och länsförbundets förste vice ordförande, Gunnel Wandel, har en annan uppfattning än Eliasson. Enligt Ertsborns pressmeddelande har folkpartiets målsättning i regionfrågan legat fast i flera år. Halland skall vara en egen region.

Vi får tacka Hallans Nyheter som ställde folkpartiet mot väggen och fick dem att bekänna färg.

Tillståndet i Skåneland 2004 publicerat!
Sedan 1999 ser Scanias Regionala Institut tillbaka på det gångna året och sammanfattar hur långt regionalismen har kommit i de fyra provinserna Halland, Skåne, Blekinge och Bornholm. Analysen görs inom följande nio områden:
   -Stöd för regionidén
   -Återskapande av regionen
   -Regional identitet
   -Regional kultur
   -Regional massmedia
   -Regional politik
   -Regionalt utbildningsväsen
   -Regionalt näringsliv
   -Regionens röst i Europa


Öresunds historia på nätet
Ett exempel på ett InterregIII-projekt är siten Øresundstid, som på ett mycket pedagogiskt sätt berättar om Öresunds historia från medeltiden fram till modern tid. Tag gärna några minuter och kolla in deras hemsida på Øresundstid.

Skåne ännu utlandet för en dansk
Danskarna känner sig ännu främmande i Skåne. Som ett exempel är Øresundskomiteens nye vd Petter Møller som sade vid sitt tillträdande:
- Jag har fortfarande en känsla av att komma till utlandet när jag är i Malmö eller andra platser i Skåne.
På Sydsvenskans fråga vad som krävs för att integrationen skall vara klar svarade Petter Møller att medborgarna måste känna att regionen är som en enhet. Och som SRI tidigare rapporterat är det en bra bit kvar tills det målet nås...


Sundsmyndighet om två år?
Ett sådant steg mot en gemensam enhet är gränsöverskridande myndigheter. Øresundskomiteens nye ordförande, Uno Aldegren (s), tror nämligen på underverk - ett snabbt beslut från svensk sida att skapa en myndighet av kommittén som idag hanterar EU-bidrag för samarbetsprojekt i regionen. Och det är inga småpengar som hanteras, idag 500 MSEK, som efter 2007 förväntas öka ytterligare då det gamla Interreg III ersätts av Interreg IIII, då EU:s andel ökar från 50% till 66% eller 75% av hela satsningen.


Norra Skåne vill ha danskt styre?
En intressant ledare i Norra Skåne skrevs i mitten av april med rubriken Låt Skåneland återgå till Danmark. Trötta på regeringens näringslivsfientliga förslag anser tidningen att Skåneland gott kan återgå till danskt styre:
I en utanför jordbrukspressen föga uppmärksammad del av årets vårbudget framgår det nämligen, att den svenska pälsdjursnäringen skall stampas ut.
[...]
Bakom de här ynkliga agerandet döljer sig både den tidigare jordbruksministern Margareta Winbergs fixa idé att päls är något som ändå bara överklassdamer på Östermalm bär och nödvändigheten för regeringen att falla undan för ett ultimatum från miljöpartiet för att kunna behålla makten.
[...]
Ett problem för regeringen är emellertid att ett direkt förbud vore olagligt. Vi har nämligen ända sedan 1864 näringsfrihet i det här landet. Det innebär att alla har rätt att starta företag i de flesta branscher för att försörja sig. För att kringgå den här lagstiftningen försöker regeringen och samarbetspartierna nu i stället att svälta ut pälsfarmarna.
[...]
Näringen omsätter i dag, delvis som följd av den debatt som varit, bara 1,3 miljoner kronor. I Danmark säljs däremot skinn för tio gånger så mycket eller 13 miljoner kronor om året. Det är troligt att den uppfödning, som i dag sker i Sverige, flyttar över till Danmark vid ett svenskt förbud. Minkarna och chinchillorna får dock inte det bättre ur miljösynpunkt därigenom utan det enda vi uppnår med ett svenskt ”förbud” är att svenska arbetstillfällen slås ut.
[...]
Med lagar som i praktiken är förbudslagar vore det bästa ur näringssynpunkt om Skåneland, det vill säga Skåne, Blekinge och Halland, finge återgå till Danmark. Möjligen borde ett återlämnade av Halland bara ske på 30 år för att se om man i Restsverige under tiden kommer på bättre tankar.


Välkommen maj!
Månadsnavned Maj stammer frå dænj romerska vegetationsgudinjan Maja, som va gjeft med gudinj Vulcanus, gudinj for smeddahåndværket å dænj vulkânska aktiviteten. Vulcanus præst ofrada te Maja, dænj 1. maj. Dæjna dâjn hâr ju gjennem århundreder vad festen for foråret. Så når ijn skulle te vårfest, skulle ijn jo pyjnta saj te dænj, inj skulle me anra ord maja saj ud.

Gudijnan Maja ble au opfattat som moer te Merkur. Hanj va gud for handelsfolk å - realistisk betragtat - tjiva. Lissom a Maja bringer frugtbârhed te plânterna, på samma måda holder Merkur hånd over folk der e aktiva me mer byprægada aktiviteter. Derfor ed da inte heller mærkelijt at Boticelli på sit berømta billede "Våren" frå 1470'erne bringer Merkur, di tre gratierna, kjærlighedsguinjan å Maja sammen. Dænj sista opfattes som selva foråret som strør om saj me blomster. Nå, ja å forresten ble maj månad faktisk âu for i tider kalder for blomstermånad.

1 juni

Regionalt samarbete i norr
Det är inte bara i Skåne som försök görs till ett transnationellt samarbete. Haparanda och Torneå har i flera år samarbetat, något som gjort livet lättare för medborgarna på var sin sida statsgränsen. Tidigare kunde exempelvis ett brev från Haparanda till Torneå ta den hisnande resan via Stockholm och Helsingfors innan det nådde adressaten... Nu vill man gå ytterligare ett steg och skapa det första internationella kommunförbundet i Norden. Ärendet har legat på regeringens bord i några år, och precis som med Øresundssamarbetet är det en mycket tveksam centralstatsregering som behandlar ärendet. Men, med lite envishet går det bra - och nu har signaler kommit från Finansdepartementet att samarbetet mellan Haparanda och Torneå skall fördjupas och drivas i form av offentligt rättsliga samarbetsförbund.

På så vis monteras ännu ett hinder ned i den ny ganska så föråldrade nationalstaten.


Skåne, en del av Nordeuropa
Vid samtal med Per Tryding, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, framkom det att

  • Skånskt näringsliv är mer likt det nordtyska och danska i sin uppbyggnad, medan Stockholms näringsliv har mer anglosaxiska karaktärsdrag.
  • Skåne har färre men fler bärkraftiga idéer jämfört med andra svenska regioner.
  • Tro det eller ej, men idag är Skåne Skandinaviens mest IT-anställda region
Det som skapat denna stora svängning för den tidigare så lantbruksdominerade regionen är Sveriges EU-inträde som skapade nya möjligheter för Skåne. Med Europas förändrade karta, där central- och östeuropeiska länder nu blivit medlemmar i EU har Skåne skaffat sig ett mycket positiv utgångsläge för ökad tillväxt. Men då krävs det också att skåningarna själva får avgöra vad som skall satsas på.

Halmstad blir allt mer danskt
...den danska, varma, mättade färgskalan med gula och röda pigment i putsytor i kombination med korsvirke och rött tegel är en stark och för stadskärnan mycket rik tradition, väl värd att tydliggöra och använda vid förändringar
Så skriver Birgitta Kyrö Mattsson, stadsmiljöarkitekt i Halmstad i skriften Arvet och framtiden som Halmstad kommun tagit fram som underlag inför Halmstads 700-årsjubileum 2007.

Målet är att lyfta fram det danska i Halmstads stadskärna, och hon har flera bevis på sin framgång. Drottning Kristinapassagen är ett exempel. Där har gårdsmiljön byggts upp av återvunnet tegel från rivna Getinge Frö och hattfabriken på Söder. Korsvirket finns där, liksom den gula putsen, ändå är formspråket modernt. På Gamletull är alla nya hus röda eller gula, puts eller tegel, mot gatan. Avsikten är att få ett gaturum med varma toner. Innergårdarna är vita för ljusets skull.

Birgitta Kyrö Mattsson vill inte återskapa 1600-tal. Det är mer sublimt än så. En känsla av varmrött, en närvarande kulturhistoria, är vad hon vill åstadkomma.
Man ska känna om ett hus är byggt 1970 eller 2006, men behålla respekten för vår historia där vi är en liten länk i en lång kedja som sträcker sig in i framtiden.

[...]

Jag tror absolut att människor påverkas av sin miljö. För att må bra är det viktigaste att miljöerna är skapade med omsorg. Att dörrar, entréer, fönster är vackra, eller genomtänkta.

I København speglar sig nya biblioteket, den Sorte Diamant, i vattnet. Den imponerande byggnaden står på kajen mitt emot stadsdelen Christianshavn som byggdes av C4 och samma arkitekter som skapade Halmstads idag delvis bevarade 1600-talsskepnad. När Halmstad skulle bygga bibliotek bjöd kommunen in arkitekterna som ritat den Sorte Diamant. Deras förslag vann tävlingen i konkurrens med andra nordiska arkitekter. I stället för Københavns svarta diamant intill de historiska kvarteren i Christianshavn, Halmstad ska få en vit ädelsten som glittrar i Nissan, mitt emot de historiska kvarteren i staden som kong Christian IV lät bygga.

Fotnot: Halmstad är korsvirkeshusens nordligaste utpost i Skandinavien.


... men Halland var svenskt redan innan istiden!
TT rapporterade under maj en sensationell nyhet. Halland var svenskt redan innan Sverige fanns enligt arkeologen Lennart Carlie. Ett stenverktyg som antas vara Skandinaviens äldsta har hittats i Harplinge i Halland.

Det arkeologiska fyndet är en handkil som kan kopplas samman med människans äldre föregångare Homo Neanderthalensis och Homo Erectus. Filosofie doktorn och arkeologen Lennart Carlie vid Landsantikvarien, Hallands länsmuseer, säger att kopplingen till dessa människor ger för första gången belägg för att Sverige var befolkat före senaste istiden. Lennart Carlie hittade handkilen bland flintredskap på Fjälldalens gård i Harplinge.

Helsingborg firade en dansk tradition
Ja, Helsingborgs stad hade säkert ingen tanke på att det var just en dansk tradition när de hängde ut stadens "flagga" på Kärnan och andra officiella platser. Enligt rapporter från de på plats så kunde flaggan ses på flera privata villors flaggstänger. Den 21 maj var det nämligen 920 år sedan Helsingborg i Knud den Helliges gåvobrev, Danmarks äldsta kända brev, omnämns första gången som köpstad. Datumet är också Helsingborgs officiella födelsedatum. Stadsflaggan är dock av nyare sort, nämligen från 1946.


Region Skåne satsar pengar på innovation
Region Skåne vill få effektiva innovationssystem i regionen och har nu tagit det lite drastiska beslutet att satsa skattepengar i ett riskkapitalbolag. Näringslivet är med på noterna och kommer att satsa lika mycket pengar själva. Hans Henecke som är näringslivschef i region Skåne, säger till Sydsvenskan att detta är den naturlig del av Region Skånes verksamhet.


Sverige blir rikare med fler regioner...
I januaris nyhetsbrev rapporterade vi att kommunminister Sven-Erik Österberg ser regioner som ett hot och att detta i sin tur skapar oro huruvida regeringen kommer att godkänna Region Skånes fortsatta existens. Moteld saknas dock inte, och denna gång från ett lite oväntat håll. Nordiska ministerrådet startade 1997 en organisation, Nordregion, vars syfte är att se på regionala utvecklingsmöjligheter. med placering på Skeppsholmen i Stockholm sitter de inom "skotthåll" från Rosenbad, och har just avfyrat en inledande salva.

På uppdrag av Ansvarskommittén, som om två år skall förslå Sveriges framtida styrelseskick, har Nordregio just presenterat en rapport som lär strö salt i såren på personer med en förhoppning om fortsattt starkt centralstyre. Nordregion hävdar nämligen att Sveriges tillväxt skulle vara högre om vi haft regionala organ som kunde samordna och planera, baserat på Sveriges regionala skillnader. Dels vill Nordregio se flera regionala organ som Region Skåne - utan att specificera hur många och vilka de skulle vara för rädsla för läckor till pressen - och dels så fastställer man det otänkbara; att denna så vackert uniforma stat Sverige har regionala skillnader.

En del har dock sipprat ut; en representant för Nordregio har sagt att Skåne och Dalarna är "indelningen logisk. Här finns en kulturell identitet som stämmer med en region."


... men Halland riskerar delning
I Nordregios rapport står det förvisso inget om en snar delning av Halland, men enligt Sydsvenkan uttalade följande om regionindelningen från en av Nordregios representanter om att indelningen av Skåne och Dalarna var enkel för där fanns en kulturell identitet som stämmer med en region.
I andra områden är det svårare. Var sätter vi gränsen i till exempel Halland?

Så var det åter sagt från en statlig organisation; Halland riskerar delas och om inte de halländska politikerna börjar en intensiv lobbyverksamhet kan denna delning inom några år vara ett beklämmande faktum.


Läs vår debattartikel om Hallands framtid!
Den senaste tidens signaler har gjort oss oroliga - det finns en stor sannolikhet att Halland föreslås delas, alternativt slukas upp i Västra Götaland. Läs vår debattartikel, publicerad i Hallands Nyheter 21 maj 2005:
Halland riskerar att delas


Sveriges riksdag vill att invånarna i Sverige firar nationaldagen
Trots bristande uppslutning bland allmänheten drevs beslutet igenom ifjor att göra 6 juni till svensk nationaldag. För att nu få lite stuns i den centralt beslutade nationaldagen har en särskild kommitté har utsetts av riksdagen. Kommittén skall övertala kommunerna att spendera skattepengar på firandet den 6 juni.
På Aftonbladets hemsida kan man rösta på hur man kommer att "fira" och just nu leder valet "Inte alls – jag bryr mig inte " med 48.7% av rösterna, som är nästan 50.000.

Rösta du också på Aftonbladets nationaldagsomröstning


Juni månad på bornholmsk
Vi hâr nu tâd hål på juni månad, æjle "skærsommer" som månadinj au kajles Skær hâr betydningen lys. Å det e jo så sânt som det e sajt: Juni e dænj lysesta månadinj på året.

Navnet juni stammer frå Roms skytsgudinja Juno. I dænj romerska mytologien va hon gjeft me hovedgudinj Jupiter å svârer alså te dænj græska gudinjan Hera, som ble opfattad som dænj stora moeren. Hon va gudinja for ægteskav å fødsel, ganske betajnene for dænj blomstringstiden vi e midt inja i nu. I gammel tid her i Norden va kalenderinj jo nâd anjelens. Månadinj Skerpla strajte saj frå midten å maj te midten å juni Antagelij va dænja periodan opkald ætte en kvinnelij vætta.

Dænj sista delinj å juni strajte saj frå 13. juni å kaldes Solmånadinj. Igjen det samma som i navnet Skærsommer, naturligt nok fordi den 21. juni jo e sommersolhverv. Solfesten som vi håller dænj 23. juni e en gammel fest som går lânt bagom kristendommijn. Å dænj hâr bålfejringen som centrum. Ijlen e ju næst ette soln dænj der gjer mest varma. Å au dænj kraften som håller de dårlie kræfterna væk. Midsommerfajringen va som julen inj kamp mæl mårkje å lys, ont å gott.

1 juli

Helsingborgs Dagblad går i bräschen...
Besviket kunde Helsingborgs Dagblads ledare den 4 juni konstatera ett svalt intresse bland svenskarna att fira nationaldagen. Hälften av svenskarna, 49 procent, tänkte inte fira den från i år helgmärkta nationaldagen alls. Detta enligt en Sifoundersökning som TT lät göra.

Första åtgärden. Bagatellisera motståndet :
Men för att vara premiär för denna helg, är kanske 49 procent ändå inte så illa. Och vem säger att man inte kan klippa gräsmattan med nationens bästa i tankarna?

Andra åtgärden - brassa på med så mycket storsvenskhet som det bara går. Skit i övertrampen, här handlar det om att sälja varan. HD gjorde ett nationalistiskt reportage från Anderstorp i Småland, där man firar nationaldagen med pompa och ståt sedan 1992. Nedan följer en passage ur tidningen, en passage som Institutet trodde var otänkbart i ett fritt, demokratiskt land där skillnader skall uppskattas.
Hans Henriksson, som blivit ledamot i länskommittén för Sveriges Nationaldag, ser uppslutningen som en markering. De mörka krafterna skulle inte få erövra flaggan från folket.
- Det började som en halv röd dag. Vi bildade 6:e junikommittén för att skapa ett folkligt förankrat firande. Det var viktigt att få med så många aktörer som möjligt. Alla från kyrkan till scoutkåren och idrottsföreningarna var med. Ungdomsorganisationerna tjänade pengar på aktiviteterna. Vi såg vilken fantastisk uppslutningen det blev. Det är en riktig tomtverkstad detta samhälle, säger han.

Så ni har vunnit tillbaka flaggan?
- Jajamen. Vi behöver skydda våra svenska symboler.

Generalsekreteraren i Rikskommittén för Sveriges Nationaldag Tom T:son Thyblad är väl förtrogen med aktiviteterna i det småländska småföretagarsamhället.
- Anderstorp har varit en föregångare för nationaldagen. Jag har alltid använt firandet där som ett gott exempel. Nu får vi hoppas att man firar likadant i övriga Sverige. Riksdagens talman har gått ut med propåer till landshövdingarna för att få fart på firandet. Här i Stockholm ska vi göra en heldagsaktivitet med ett smörgåsbord av olika ting att välja mellan, säger han.

För att verkligen markera, avslutas reportaget med följande bildtext:
Du härliga fosterland,
här vill jag bo
ty Sverige är landet
mitt det kära.
Och Sveriges flagga
den gula och den blå,
den lovar jag att högt
med stolthet bära
den lovar jag att högt
med stolthet bära.

Hälften av svenskarna ska inte fira nationaldagen alls och bara ett fåtal tänker vifta med flaggor på gator och torg.
- Hela idén att lansera en nationaldag är dödfödd, säger Peter Aronsson professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet. Han tycker att lanseringen av en nationaldag är dödfödd, att det enda som skulle kunna få oss svenska att samlas kring en och samma dag är ett krig eller annan nationell dramatik.

- Vi har inget att offer att manifestera, ingen frigörelsekamp att sluta upp kring och det ska vi vara glada för, säger han. Peter Aronsson tror att svenskarna visar uppskattning till sitt land på många andra sätt, som att gå i första majtåget eller firar midsommar. Han tillägger att den nationalism som spåras från Gustav Vasa, som till viss del tillskrivs nationaldagen, höll i sig fram till 50-och 60-talet i skolans berättelser om hur Sverige gjort sig fri från danskar och tyskar och nationen bildades.
- Men så berättas ju inte Sveriges historia längre. I stället talas om industrialiseringen och demokratins genombrott och det har inget med 6 juni att göra, säger han.

Folkpartisten Karin Pilsäter satte fingret på den svaga kopplingen till historiens vingslag i en riksdagsmotion inför helgdagstillblivelsen förra året. Du tronar på minnen av fornstora dagar är snarast en hyllning till den tid då Sverige var en imperialistisk krigsnation, anförde hon då - inför döva öron. Om inte nationalism lockar kanske fritidsaktivitet gör det, tänkte säkert Korpen som lanserar nationaldagen som folkfest med ledorden Fira så det känns i hela kroppen. Det är uppförsbacke där med. Noll procent tänker delta i Korpmotion denna dag, enligt Sifoundersökningen. Det går inte, i undersökningen, att utläsa några större skillnader i svaren beroende på kön, ålder, yrkestillhörighet eller var i landet de svarande bor.

Nationaldagen behandlas av ledare i SkD
Lobbyisten Anders L Hansson skriver i en ledare i Skånska Dagbladet fredagen den 3 juni 2005:
Den 6 juni har gjorts till nationaldag p g a en despotisk mans - Gustav Vasa - kröning till diktator motsvarande dag år 1523. Han regerade över ett Svea Rike som var något helt annat än det Sverige som existerar i dag. Finland var en del av riket, samtidigt som stora områden - bl a Skåneland - inte lydde under svearna.

[...]

Men varför görs den 6 juni till helgdag just nu? Jo, de viktiga besluten fattas allt oftare på de internationella arenorna, samtidigt som regionerna - t ex Skåne - också vill få mer att säga till om. Regering och riksdag tappar i legitimitet, men tar i till det yttersta för att kompensera sig. Plakat- och nonsenspolitik baserad på nationalism kommer då väl till pass.


Nytt krav på danska i skånska skolor
Riksdagsledamoten Johan Linander (c) skriver tillsammans med Anders L Hansson, lobbyist, i en insändare i Helsingborgs Dagblad 24.05.2005 att danska måste ingå som ett obligatoriskt ämne i skånska skolor. Och anledningen är en annan än tidigare insändare - här handlar det om att verkligen integrera Skåne och Sjælland - och då krävs det för de skånska ungdomarna djupa kunskaper i danska:
För Skåne och Öresundsregionen är danska i skolan en avgörande fråga. Ska vi fullt ut kunna tillvarata de fördelar som närheten mellan Skåne och Själland ger, måste vi se till att de som vill bo och arbeta här också har de verktyg som behövs. Danska ska inte vara förbehållet dem som på egen hand lyckats komma till insikt om detta språks värde på arbetsmarknaden runt Öresund.


BBC letar efter svenskt landskap i Skåne
BBC Scotland är på väg till Ystad. Nästa vår skall det nämligen spelas in en engelsk version av Henning Mankells bok "Danslärarens återkomst". I skrivande stund är det fortfarande oklart vem som ska regissera och vilka skådespelare som ska vara med. Så långt allt väl, men man baxnar när man läser att anledningen till att BBC vill filma i Skåne är att man vill lyfta fram det svenska landskapet.


Øresundsdrömmen ännu svår att realisera
I regionforskaren Anders Olshovs årliga rapport om regional utveckling kommer det återigen fram att drömmen om ett enat Oslash;resund är stark, men resultaten är svåra att finna. Det är till och med så att olshov ifrågasätter "O&slash;resundsbroeffekten", som hittills gällt som förklaring till Malmös stora tillväxt de senaste åren.
Mycket styrs fortfarande av gamla strukturer. Danskt är danskt och svenskt är svenskt.


Juli månad på bornholmsk
I det gamla Rom hed månadijn juli Quintilis, altså denj femte. Men så vad a Julius Cæsar 45 f. Kr. udsende "Lex Julia Municipali" hvor det ble bestemt a året skulle hâ 365 dâ å inj ekstra dâ vær hver fjerde år. Å månadijn ble nu opkalder ætte selva Julius, altså Cæsar. I Norden ble månadijn kalder “Ormamånad”. Ja, det vil saj vi ved jo at rajtij lânt tebâga i tid, i vikingatiden, va kalendarijn anjelens. Då ble sista del å juni å fårsta del å juli kald Solmånadinj. Men alså lânt op i tid hâr juli bled kalder Ormamånad her i Norden.

I juli, dænj 23. juli nærmere bestæmd, begjønger hunjadâna. Navnet kommer å a Sirius, hunjastjærnan, netop kommer fram på himmelijn då. Navnet stammer frå 1600talet, då dâna fikj dænj latinska betajnelsen Dies Canicularis, ætte det latinska navnet for inj hvalp.

Der e forresten ijn del husråd knyttada te månadijn. Salvie, hvidløg og dijl skulle de vara særlig godt å spisa i dænja månadijn. Men samtidig skulle de vara særli fârlijt med for stærka drikka å for majing sæun. Åraladning ska inj au varra påpasselijer me. Å pas på me for majijn varmer mâd å ukyskhed. Det skulle varra særlij galed i juli. Så tænkj på det, når I liggjer deruda på strân å iagttâr di nydelie formerma - på bølger å sân sælfølgelig.

 

Go sommer!

1 september

Stark regional identitet i Skåne
SOM-institutet (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet har genomfört en medborgarundersökning i Skåne. Under hösten 2004 fick 6 000 slumpmässigt utvalda individer i åldrarna 15 till 85 år svara på frågor om bland annat vad de kände till om Region Skånes verksamhet och deras uppfattning om densamma.

SOM fastställer att det i Skåne finns en stark regional identitet. Inte helt oväntat anser de intervjuade att möjligheterna för påverkan på Region Skånes politik är begränsade (samma nivå som för rikspolitiken).

Drygt hälften av de svarande har ingen bestämd uppfattning om för- och nackdelar med införandet av regionen för hälso- och sjukvården respektive den regionala utvecklingen. Bland dem som har en uppfattning överväger de negativa bedömningarna. Regionens införande upplevs inte ha förbättrat demokratin eller stärkt den ekonomiska utvecklingen och upplevs innebära att delar av regionen missgynnas. Däremot anses regionen ha förbättrat möjligheterna att hävda sig i konkurrensen med andra regioner.
Läs mer på Region Skånes hemsida.


Centerpartiet vill stärka Sveriges regioner
Centern vill att regionerna skall vara självstyrande, ha egen beskattningsrätt samt i framtiden även vara representerade i en tvåkammarriksdag. Det säger centerns partisekreterare Jöran Hägglund i ett samtal med GP:s Gert Gelotte 27.07.2005.
- Regionerna skall vara självstyrande, ha egen beskattningsrätt samt i framtiden även vara representerade i en tvåkammarriksdag. Där skall den regionvalda kammaren vara ett slags vakthund, så att inte riksdagens direktvalda kammare fattar beslut som inskränker det lokala självstyret.
Och staten?
- Det finns en del frågor som är typiskt statliga, försvar, rättspolitik. Inte riktigt den gamla nattväktarstaten, men en tydligare fokusering på det som är gemensamt.
Alltså ett federalt Sverige?
- Ja.
Men tror du verkligen medborgarna accepterar olika villkor beroende på var i landet de bor?
- På något sätt måste man ha likvärdiga förutsättningar i hela landet. Det är naturligtvis ett nationellt intresse ha en infrastruktur som fungerar i stort sett i hela Sverige. Men det innebär inte att allt skall vara likadant. Och vill folk flytta för att man vill ha något annat, så får man väl göra det då - inte bara sitt kvar hemma och säga att man vill ha det likadant som hos grannen.


...Västsvenska handelskammaren ser fördelar med ökad regionalism
Anders Källström, vd för Västsvenska handelskammaren, säger till Göteborgs-Posten
- Nationalstaten startade som underlag för att kunna föra krig. Kommunerna har behövts för människors närservice. Men i dag är det regionen som framstår som den naturliga plattformen för tillväxt, företagande och för att erbjuda människor en bra livsmiljö. I regionen kan vi arbeta över kommungränserna, men samtidigt med en politik som är anpassad till lokala och regionala förhållanden.

Utvecklingen går tydligt åt ett håll. Det globala tar över från det nationella, det regionala från det kommunala.

[...] Jag vill se en region med stark folklig förankring och politiker med ett avgörande inflytande på centrala frågor som berör företagande, tillväxt, kommunikationer och människors livsmiljö. Att vi kommit bort från trista gränsfrågor som var skylten Välkommen till Göteborg skall stå. Kommunförbund som alternativ tror han därmed inte på. Tanken med regionen är ju just att vara gränsöverskridande, inte att vara forum för kommunernas egna intressen.


Europarådet kritiserar urholkning av svensk självstyrelse
Sverige har en stark kommunal självstyrelse, men det finns en tendens till urholkning under senare år, konstaterar Europarådets kongress för lokala och regionala organ (CLRAE) i en rapport kring tillämpningen av Europakonventionen om kommunal självstyrelse. Omfattande rättighetslagstiftning och det faktum att riksdagen både beslutar och uttolkar självstyrelsens gränser är några frågor rapporten tar upp.

Europarådet har en lång rad rekommendationer, bland annat följande:
* Ge kommuner och landsting större frihet att utföra sina uppgifter till gagn för den lokala befolkningen.
* Ta fram metoder för att beräkna kommunernas faktiska kostnader för att tillhandahålla de tjänster som följer av riksdagens rättighetslagstiftning.
* Utvärdera utjämningssystemet med sikte på att minska ingrepp i kommunernas rätt att disponera sina inkomster.
* Ge grundlagsutredningen tilläggsdirektiv med uppdrag att lägga fram förslag om hur den kommunala självstyrelsens ställning enligt regeringsformen skulle kunna stärkas.
* Skapa en tvistlösningsmekanism för att pröva innebörden av principen om kommunal självstyrelse.
En ny metod behövs för att lösa tvisterna, menar Europarådets övervakare som rekommenderar Ansvarskommittén och Grundlagsutredningen att överväga rapportens slutsatser.

I rapporten ges stöd för försöksregionerna Västra Götalands och Skånes verksamhet. I november ska svenska regeringen yttra sig över den kritik som framförts av Europarådet.

Stark tro på centralstaten i Hallands Nyheter
Hallands Nyheter publicerade 05.08.2005 en ledare av Yngve Sunesson som gick i stark centralistisk riktning.
Region Skåne i allmänhet och skåningar som arbetar för ökad regionalt självstyre faller inte i god jord.
De skånska representanterna utvecklar tankar om olika kulturer i olika regioner i landet och vill inkorporera Halland och Blekinge i sitt "Skåneland", trots att mycket få hallänningar känner någon gemenskap med Skåne. [...] De flesta svenskar känner sig i första hand som svenskar. I andra hand kommer den lokala hembygden snarare än kommunen, länet eller landskapet. Ibland är det inte ens bostadsorten utan föräldrarnas hembygd som man identifierar sig med.
Värre är det med hyllandet av den centralistiska politik som dels kört över gamla regioner rätt till självstyre och dels genom en briljant spin har förhärligat sig själv. Återigen kryper tron på att vi i Sverige är ju egentligen alla lika, och vad värre är så erkänner man inte den invandring som skett till Sverige både i form an männsikor och idéer. Istället är betecknas här invandringen som ett "modernt" fenomen. Läs och häpna:
Sverige är en enhetsstat, inte bara därför att Gustav Vasa formade en effektiv central förvaltning. Sverige har inte, som Tyskland, slagits ihop av många självständiga stater och har inte, som Spanien eller Belgien, inom gränserna haft många olika språkliga och etniska grupper.
Ända fram till de senaste decennierna var Sverige, med undantag för samerna, en språkligt och kulturellt homogen stat. Det under senare år växande antalet invandrare består av många olika grupper, spridda över hela landet, och utgör därför inget underlag för någon delstat.
Det bästa, om uttrycket tillåts, kommer ändå till sist. Efter att ha hyllat Sveriges homogentitet, dess effektiva centralstat och delvis nämnt invandringen som ett modern fenomen (och kanske därför ett problem...?) så kommer en slutknorr om att decentralisering är det bästa för Sverige som helt saknar argumentation i tidigare text. Å ena sidan ett tryck från tidningen att tro på decentralisering (ökat själcstyre) och å andra sidan en egen åsikt att effektiv centralism, ja, det kan ju aldrig vara fel.
Det finns alltså inga vare sig historiska eller kulturella skäl för att bilda förbundsstater. Därför bör debatten inrikta si g på att konkretisera ansvarsfördelningen mellan lokalt, regionalt och centralt i syfte att utforma en decentraliserad samhällsbildning.

Vi tycker som vi blivit uppfostrade
Callcenterföretag har beställt en "dialektundersökning" av Handelns Utredningsinstitut, och resultatet är precis som det skall vara. I skolan lär vi barnen att tala "riktigt", och det riktiga är rikssvenska eller så nära det går. Med dagens attityder är det inte underligt att skånskan är på undantag i exempelvis Lund, där inflyttade vuxna norrifrån uppmanar deras barn att tala språket som är sprunget ur den kultur som anses som "bättre". Dialekterna rangordnas efter hur trovärdig en person som talar dialekten är.
1 Rikssvenska 54 %
2 Norrländska 25 %
3 Göteborgska 11 %
4 Skånska 10 %
5 Stockholmska 9 %
6 Dalmål 8 %
7 Gotländska 6,3 %
8 Värmländska 6 %


Skåne – en inspiration for Bornholm!
I januari fick vi en insändare publicerad på sidan 2 i Bornholmske Tidende. Läs hela insändaren här
Siden 1999 har Skåne haft regionalt selvstyre. Resultat: erhvervsmæssigt opsving og større regional selvbevdsthed. Bornholm skulle kunne få den samme udviling. Men så kræves der et regionalt selvstyre.

Bornholm har gennem sammenlægningen af de tidligere 5 kommuner og Bornholms Amt til Bornholms Regionskommune allerede vist hvordan fremtidens kommunale Danmark kommer til at se ud. Men med lidt god vilje fra de danske lovgiveres side kunne fremtiden se lysere ud - for Bornholm og for det ganske land. Den regionale dimension findes allerede i navnet Bornholms Regionskommune og sådan set også i den danske kommunalreforms regionsbegreb.


September på bornholmsk
“Septembers himmel er så blå / dens skyer lyser hvide” hedder ed i Alex Garffs sång me melodi å Otto Mortensen. Sångijn får vås mæst te sæl å fløja “som et forårsfrø”. Men melodien får vås au te å lanna igjen, så vi kanj mærka våres ajed rø hybenhjerta å slå.

September - der e nåd læjene, lyst men au fornemt å alvorsstemt over dænja månadinj, som har et navn der sandelig inte e majed ved. September betyjer jo inte anjet inj dænj sjuene. Ja, for månadinj va dænj sjuene i dænj gamla romerska kalendarijn.

Di gamIe nordiske udtrykkjen for tiden frå 15. august til 14. september va Tvimanu?r, altså Tomåned, et navn spm ganske fortaver saj i det ukjænda. Periodan frå 15. september til 13. oktober hed Haustmanu?r, fordi høstjævndøgn liggjer her. Dænj gamla danska betajnelsen på september e derimo Fiskemåned. I dænj forbinjelsen kanj vi ju minja om at fiskjed på borrijnholmsk i det hela tâd brøgges om efteråret, altså dænj tiden då fiskeriet, fiskjed, foregjikk. Å fiskjed va kjijlanj te inj sikker vinter å nok au te inj del velstand. Især tebâgas i middelalderinj då der va stora fiskamarkeder på Borrijnholm som i Skåne. Ja, så stor betydning hadde fiskeriet a etteårsavlet på markerna kaldes fiskjesavled.

1 oktober

Halland delas upp i nytt förslag
Göteborgs-Posten publicerade i slutet av september det förslag många av oss fruktat. På regeringens uppdrag ritar Ansvarskommittén om Sveriges karta och Halland försvinner. Kommunerna Laholm och halmstad integreras med Region Skåne (som även får Blekinge) medan resten av Halland kommer att tillhöra Västra Götaland. Konsultföretaget Futures i Stockholm fick i uppdrag att utreda tre olika förslag. Ett med 6, ett med 9 och ett med 14 regioner istället för dagens 21 län. Enligt Futures utredare är 14 regioner för många och 6 regioner för lite. Alltså kommer man att förorda 9 regioner.

Enligt GP är utredarna på Futures inte helt klara över hur Halland ska styckas. Att Kungsbacka kommun skall tillhöra Västra Götaland anser de vara självklart. Varberg bör sannolikt också föras dit, kanske även Falkenberg. Halmstad och Laholm flyttas till Region Skåne. Den sjätte Hallandskommunen, Hylte, hamnar i en ny storsmåländsk region, bestående av nuvarande Kronobergs, Kalmars och Jönköpings län.

Vid sidan av Futures regionutredning pågår också en liknande studie där Socialstyrelsen ser över sjukvårdens regioner. Den studien kommer också att ingå i ansvarskommittens underlag för det slutliga förslaget till regiondelning.

För vår regions vidkommande står följande förslag:
1. Region Skåne expanderar och byter namn till "Region Syd"; innehållande Skåne, Blekinge och kommunerna Laholm och Halmstad.
2. Region Skåne ersätts med en ny "region" kallad Södra Götaland som innehåller Skåne, Blekinge, kommunerna Laholm och Halmstad samt Kronobergs län.


Företagarna Halland och Västsvenska handelskammaren vill att Halland består
Oron över att tvingas till en delning stiger alltmer i Halland. Senast ut att ventilera sin oro är Företagarna Halland som förordar ett landskap - ett län.
Låt oss gå samman och verka för att regionen består och vi får behålla närheten till besluten. Detta gäller både för Företagarna och för Halland som län.
Det skriver Gunilla Hallberg, ordförande för föreningen Företagarna Halland, i ett inlägg i Hallands Nyheter 17.09.2005 i debatten om regionfrågan. Företagarna Halland är en ideell förening med ca 2 000 medlemmar och arbetar för att skapa ett bra klimat för länets företagare oavsett om man är medlem eller ej.

Även Västsvenska handelskammarens vd Anders Källström betonade i en ledare i Hallands Nyheter att regionerna är den nödvändiga plattformen för tillväxt och företagande. Vilket, hör och häpna, numera är regeringens officiella inställning.


Ofta skånska töntar i tv-reklamen
"Gott-gotti-gott-gott".... "Åoo, kjöbekaogor". Nu "teliapappan", som tråkar ut sina stockholmstalande barn på en omisskännlig nordvästskånsk dialekt. Roland Nordqvist heter mannen bakom rollen, en urhelsingborgare som dock numera bor i Enköping. Till och med Helsingborgs Dagblad har börjat surna till och frågar sig:
Man kan undra om töntiga skåningar är mer tacksamma att utnyttja än andra töntar och om det är dialekten som sprider en sån fåraktig glans över dessa snuttifierade tv-såpor.
Uttalet är en social markör och i den den sociala struktur som vi kallar "svensk" så kommer det skånska uttalet långt, långt ned på listan över önskvärda uttal.


Varför staten är ute och cyklar
Knapast någon har väl kunnat undgå förslagen på nya "regionindelningar" av Sverige, publicerade i de flesta morgontidningar runt om i landet. Men synonymt med de flesta kommentarerna är att man fortfarande inte förstått vitsen med regionaliseringen. Vi har i Sverige en stark tradition av centralstyre; detta innebär exempelvis att ett förslag på förändrat statsskick startar med ett centralt direktiv, utreds centralt och beslutas centralt. Och hur definieras "centralt"? ...Någon?

Hade man istället valt att utgå från ett regionalt synsätt (vilket ju inte borde vara alltför revolutionerande, eftersom det är ju regionernas framtid som utreds) hade en sådan utredning först föregåtts av en stor offentlig diskussion i tidningar, på gator och torg och på kafferasten på jobbet. Nu är det istället knäpp tyst under några år, för att sedan förändras till ett journalistiskt inferno där artiklar överträffar varandra i "sensationella" avslöjanden, åtföljt av snygga grafiska presentationer av en tänkt framtid.

Varför är det så farligt att låta medborgarna vara med och påverka, det är ju trots allt vår framtid det handlar om?

Bara tanken att det är staten som döper regioner är befängd, ännu värrre blir det i alternativet "Södra Götaland" då ingen av provinserna tillhör Götaland. Och hur kan en statsapparat tro att man i Europa kommer att godkänna valet "Region Syd" på en region som ligger så långt norrut? En region är inte bunden av statsgränser, men med namnet "Region Syd" visar Sverige sin arrogans mot ett av de starkaste demokratiska krafter vi har i dagens Europa, nämligen regionalismen.


Storsvensk nationalism i ny tryckning
Det finns fler som är ute och cyklar...

"Sagan om Grållen" var en barnbok som skrevs för flera decennier sedan och anses uppenbarligen inneha sådana kvaliteter eftersom den åter är i nytryck. Här får barnen får bl.a. veta om erövringen av Skåne att det var Sveriges "hetaste önskan" och "nog måste väl danskarna själva medge att den här biten (Skåne) hör naturligt ihop med Sverige".

När serietecknaren Bertil Almqvist gav ut denna bok om svensk historia, där Sverige gestaltas av en häst vid namn "Grållen", inleds serien med orden: "Likaväl som salig Ludvig XIV en gång sa: Staten - det är jag! kan jag med fog utbrista: Sverige - det är jag det!"

Redan på 1600-talet gjorde ett enat Halland mostånd
I denna delningshysteri är det på sin plats att ställa frågan - måste Halland vara enat? Finns det en enhetlig kultur i en provins som så tydligt är delad i två?

Sven Larssons nyutkomna bok När hallänningarna blev svenskar är förvisso en bitvis hopplöst föråldrad i sitt nationalromantiska synsätt. Redan titeln avslöjar en grundläggande brist - man blir inte svensk bara för att överhögheten skiftas ut från en rättslig instans mot en annan. Nåväl, boken handlar om de första 75 åren av Hallands historia som ett svenskt landskap och hur dess inlemmande i Sverige gick till i praktiken. Undersökningen är koncentrerad till präster och bönder. Till skillnad mot exempelvis Skåne var adeln relativt fåtalig i Halland, och de stora jordägare som fanns bodde i många fall inte i Halland.

Hallänningarna fick på sätt och vis en ”mjukstart” som svenska undersåtar under perioden 1645–57 då fred rådde. Man kunde framgångsrikt utnyttja den svenska regeringens försiktighet med den nya situationen genom att förhandla med den nya överheten. 1648 fick man till stånd ett avtal som med hänvisning till landskapets fattigdom begränsade såväl skatteuttag som soldatutskrivning. Härmed grundlades en halländsk strategi att genom ett försiktigt civilmotstånd och förhandlande värna om lokalsamhällets rättigheter gentemot en alltmer fordrande centralmakt. Detta förhållningssätt och det faktum att krigshandlingar i förhållandevis liten utsträckning drabbade Halland gjorde att försvenskningsprocessen delvis skilde sig från utvecklingen i Skåne och Blekinge.

Det som fick vinden att vända var det skånska kriget 1676-1679, då kung Karl XI kom till insikt att dessa skåneländska provinser inte skulle kunna lirkas till svenskhet med enbart morötter. Piskan började vina i form av kyrkans försvenskningsprocess. Hallänningarna blev allt mer fjärmade från sitt östdanska ursprung och det halländska började långsamt närma sig det snart framväxande rikssvenska.

Läser man boken lite mellan raderna så påvisar boken samma tendens som i Stig Alenäs doktorsavhandling om försvenskningen i Skåne; folket visade prov på en stark regional mentalitet och konservatism. Hallänningarna var så att säga hallänningar redan på den tiden. Trots olikheter i kultur, språk och byggnadsstil mellan den norr och södra delen.

Något att ha i åtanke i dessa dagar då Hallands delning (åter) är på tapeten.


Var är Skånes lobbyister?
Ilan Sadé, bördig från Skanör och förbundsordförande för Centerpartiets Högskoleförbund skrev en intressant ledare i Skånska Dagbladet i maj där han tar upp Region Skånes framtid och försöker elda på regionpolitikerna att ta regionen på större allvar.
Skånes framtida ställning i förhållande till svenska staten avgörs till syvende och sist av Sveriges riksdag. Att i regionvalrörelsen ta upp ta upp visioner och mer kortsiktiga mål för Skånes ställning som region i Europa kan därför vid ett hastigt påseende uppfattas som väljarbedrägeri. Ingenting kan dock vara mer fel. Om skåningarna nu önskar att ”regionförsöket” övergår till permanent regionbildning och självstyret fortsätter att utvecklas vill det till att det finns ett tryck underifrån för att någonting skall hända. Under 2002 var den svenska regeringen oerhört nära att besluta om försökets nedläggning, vilket troligen endast förhindrades genom hårda påtryckningar från politiker i Skåne och Västra Götaland. Med andra ord är en vaken skånsk opinion och ett regionalistiskt regionfullmäktige avgörande för Skånes framtid som politisk enhet. Att diskutera vård och skatter utan att våga ta i maktfrågorna är som att kivas om fångransoner, utan att ifrågasätta varför vi sitter i fängelse.

[...]

Regionpolitikerna måste våga diskutera visioner och strategier [...]. Varför har inte Region Skåne något lobbykontor i Stockholm, när det i tio år har funnits en sydsvensk beskickning i Bryssel?


Regionalismen under ny attack
Till vår förvåning publicerades en klart regionfientlig artikel i WeekendAvisen, en tidning som hittills visat prov på bra journalistik och dessutom publicerat flera informativa artiklar om regionalimen. Därför var det trist att det dogmatiska motståndet mot reform av statsskicket som finns i Sverige nu också fått ta plats i en dansk avis.

Avsändaren var Hanne Sanders, chef för Centrum för Danmarksstudier vid Lunds Universitet. Argumentationen var knappast ny; regionalism finns inte utan det handlar om mindervärdeskomplex mot Stockholm, någon skånsk historia finns ej heller och någon speciell skånsk mentalitet kan man heller inte tala om.

Vårt svar lät inte vänta på sig, men dessvärre så valde WA att inte publicera den. På vår hemsida kan ni dock läsa hela vårt inlägg. Vi har klippt in de delar av Hanne Sanders artikel vi kritiserar så att ni skall kunna få en förståelse för spörsmålet. Hanne Sanders har inte velat kommentera vårt inlägg.


Oktober månad på bornholmsk
"Nu fulgte Proprietairen, der tænkte paa Sædemaaned, paa Jordens Pløjning og Behandling, ja, ogsaa lidt paa Jagtens Fornøielse; han havde Hund og Gevær, han havde Nødder i sin Taske, knik, knak! rædsomt meget Gods førte han med, og en engelsk Plov; han talte landoekonómisk”. Sédan skriver H. C. Andersen i ”Tolv med Posten” om Oktober månad. Æjentlig betyjer oktober ju bâra dænj åttene månáinj, ja for dé vá ju ætte dænj gamla romerska kalenarijn. É gammalt dansk navn va sædemåned om dænja månáinj, for då skulle vijntersæn i jorn. Å é gammalt nordisk navn for tiden frå midten å september te midten å oktober va høstmånad då høstinj skulle i hus.

I år hâr høstinj vá ganske tijlier. Så många stâ e markerna allerede pløjda. Men inj å anjinj stâ kanj inj da âu i oktober se traktorna pløja markerna. Å vi ser hvéan å mågerna så trækkjer inj over markerna å sætter saj å holder gjenerâlforsamling dær vår a jorn hâr blé vend. Ja, det kanj såmanj stå på i flera dâ, hvor mågerna opholder saj på næstan samma plâs på en mark.

I år hâr septembers knivskarpa tajninger å di lætte, vide skyarna mo septemberhimmelinjs blå fåld vås helt inj i oktober. Å di stærke farverna i naturn, som så småt begjønde i september, bryder stærkt ú hær i oktober. Men dænja månadijn e, som Andersen skriverá, mer landøkónomisk. Det e tid te samla forrå?. Det e pløjningens tid, nøatid å jajttid, injan a billéet sjefter igjen å de blir november me gråvær, hosta å hivan.

1 november

SRI i debattstrid mot Hallands Nyheter
I samband med att det blev känt att Halland riskeras att delas i samband med regionutredningen så gick vi till attack i framför allt Hallands Nyheter. HN hart nämligen mest pliktskyldigt propagerat för ett självständigt Halland, men när man skrapat på fernissan har det visat sig att man är lika centralistiska där som hos många andra opinionsbildare. Sverige är centralistiskt därför att detta är den bästa vägen mot välstånd. Fel, säger vi, eftersom samma goda resultat kan nås genom regionalt självstyre - dessutom undviker man centralismens största nackdel, en likformighet och brist på förståelse för olika regionala skillnader.

För att förstå vår kritik, och varför HN går helt vilse i begreppsvärlden, vill vi först klargöra begreppen etnisk resning, nationalitet, nationalism, etnicitet och regionalism. Annars blir det, som i HNs svar, lätt fel.

Nationalism handlar förenklat om en självidentifiering med staten, eller det som skall symbolisera staten (jämför den begränsade politiska självstyret i Palestina), Viktigt är också en identifikation med dess ideologi. Nationalism rör sig på den politiskt-ideologiska skalan. Nationalitet däremot beskriver en kulturyttring, en självidentifikation med en viss nationell kultur. Nation och nationalitet behöver alltså inte vara detsamma, men kan vara så. Nationalism och nationalitet är dock inte samma sak. Etnicitet handlar om kulturell yttring som kännetecknar ett omhuldande om ett visst ursprung, en ”blodförbindelse” med eget folk om man så vill. Slutligen regionalismen, som blandar etnicitet (den kulturella yttringen) men en identifiering till hembygden, till ett visst geografisk område. Regionalism blir därför en geografiskt begränsad etnicitet.

Läs på vår hemsida vårt senaste debattinlägg!


Att lyckas som skåning
Vi har tidigare kritiserat Magasinet Skåne för att vara alltför tillrättalagt för den lagom fördomsfulle stockholmaren. Istälet för att slå nödvändiga hål på myter om det som svenskar anser vara det "typiskt skånska" så underbygger man dem istället. Men i nr 5/2005 så finns där två artiklar som faktiskt är väldigt bra, för de belyser just det problemet som talangfulla skåningar måste kämp med för att kunna göra en karriär.

Amanda Ooms, uppvuxen utanför Trelleborg, men i Sverige aldrig känd som skånska förrän Jan Troell valde henne som huvudperson i filmen "Så vit som en snö". När hon återvände till Sverige gjorde hon en upptäckt.
- När jag kom till Sverige bodde jag i Stockholm i drygt ett år. Men jag trivdes aldrig riktigt. Så om jag stannar i Sverige - då blir det Skåne.
Hon får också svara på frågan "tre saker som jag saknar när jag inte är i Skåne" och ett av dessa är
Skånskan - jag gillar när människor pratar skånska

En annan känd skådespelerska från Skåne intervjuas, Maria Kulle. Och inledningen av artikelen är väldigt belysande
Visserligen had hon skånskan från barnsben. Men alla år i Stockholm och bortslipningen av dialekten på scenskolan i Malmö gjorde att hon tappade känslan för nyanserna. För att kunna göra sin roll som Anna Landin i "Fyra nyanser av brunt" så trovärdig som möjligt ringde hon en av alla de släktingar hon har i Skåne - faster Malla i Ängelholm

- Hon är en äkta skånska. Jag pratade med henne för att finputsa dialekten och väcka liv i känslan för skånskan

Både Amanda och Maria är mycket talangfulla som varit tvugna att förneka sitt kulturella ursprung ör att kunna göra karriär. Och priset har varit högt; först när de närmar sig medelåldern vågar de sluta förtränga sitt ursprung. Skall det behöva vara så?


Mera Edvard från Östen
En person som däremot aldrig varit rädd att visa sitt skånska ursprung är Östen Warnerbring. Som pionjär började han sjunga på skånska redan på slutet av 60-talet, långt före Mikael Wiehe, Peps Persson, Siw Malmkvist, Kal P Dal, Wilmer X...

I år är han lika aktuell, efter att ha sjungit Edvard Persson låtar vid Malmöfestivalen.


Di bekväme skånelänningarna
Vad skulel vi göra utan alla våra myndigheter som håller koll på oss? En av dessa har kunnat påvisa det som allmänt varit känd sedan länge; att i Skåneland tar med det litta roligt. Till den grad att bara i Västmanland motionerar man mindre än i Halland, Blekinge och Skåne.


Missa inte Årets Skåning-galan 2005!
Årets skåning-galan går av stapeln på Medborgarhuset i Eslöv den 16 november. Det blir två timmars direktsändning i både Radio P4 Malmö och Radio P4 Kristianstad och det utlovas många spänannde artister. Läs mer på Årets Skåning 2005

Small is beautiful
På tal om att Skåne(land) skulle vara för litet för att klara sig själv som en region, vill vi ge er lite citat från en artikel av Staffan Heimerson, journalist och säkert känd av de flesta från flera radio- och tv-reportage.
Stefan Heimerson ställer sig frågan vad man kan göra med Gaza, när israelerna sedan mer än en månad har hävt sin ockupation?
Svar: Massor.

Gaza vid Medelhavets sydöstra hörn och med Egypten och Israel som grannar är å ena sidan ett klaustrofobiskt, slaskstinkande flyktingläger. Det är å andra sidan också ljuvligt som en hägring, en oas med höga palmer, dignande apelsinlundar och härliga sandstränder. Men paradiset-in-spe hämmas av en nyreligiositet som gör att dess lyxhotell – jo, de finns! – förbjuds servera sprit och det är otillåtet att bada i bikini.

Säkert har Gaza för många sysslolösa unga män som gärna blir självmordbombare. Men lika troligt är att dessa män kan inspireras av förebilder i andra småstater.

Jag hugger en. Singapore. På pappret en omöjlighet. Ett utdikat träsk i tropikerna med samma häftiga regnskur vid exakt samma tidpunkt på eftermiddagen året runt. Singapore, som bara är gnuttan större än Gaza och har tre miljoner invånare, var en del av det större landet Malaysia. Mot sin vilja drevs det 1965 till självständighet. Skälet var rasistiskt. Singapore hade för många kineser, när Malaysias största folkgrupp, malajerna skulle gynnas genom positiv särbehandling. Tack vare disciplin, globalisering, investeringsvilja och uppfinningsrikedom har Singapore på fyrtio år blivit ett av jordens rikaste och mest jämlika samhällen.

Ja, säger ni, men i Singapore är de kineser. I Gaza är de araber. Det är en annan sak. I så fall se på Dubai, ett arabiskt shejkdöme vid Persiska viken med en halv miljon invånare. Det är en hypermodern stadskärna med brackig arkitektur vid en gammal pirathamn. Bortom stadskärnan finns så mycket sand att landet är världens största länghoppsgrop. Det blomstrar tack vare några hundra tusen filippinska och pakistanska gästarbetare, en modern flygplats, ett gott flygbolag, tullfri handel, smuggling och en opolitisk, penningsugen shejk.

Men Gaza är bara en 45 kilometer lång och tre-fyra kilometer bred remsa (363 kvadratkilometer). Hopträngda där är 1,4 miljoner människor, varav 800 000 är flyktingar. På jorden är bara Macau och Monaco, Hongkong, Singapore och Gibraltar mera tätbefolkade.

Där har ni poängen: För tätbefolkade lilleputtländer går det generellt lysande. Hongk