|
Oro på Sjælland och i Skåne om dansk kommunreform Regionen är på väg in i en vardagsintegration. Därför måste besluten tas av politiker som är nära invånare och företag. Ilmar Reepalu, kommunalråd (motsv dansk borgmästare) i Malmö. ... och mer oro i Skåne om regionförsöket går mot sitt slut [...] Det finns en väldig kraft i regionerna, man bör ta till vara möjligheterna. Men jag vill också lägga till att det finns ett värde i att ha en stark nationalstat. Nationaldag ett steg åt fel håll Eller med Mikael Niemis ord, författare till populärmusik från Vittula:
Beslutet att upphöja Svenska Flaggans Dag till först nationaldag och nu helgdag visar hur svårt Sverige har att acceptera sin krigiska historia. Stora områden av dagens Sverige erövrades med våld mot lokalbefolkningens vilja. Sverige har aldrig varit en stat med ett folk, talandes ett språk och förenade av en kultur. Att dessa strömningar går emot Sveriges mångkulturella och mångnationella sammansättning och mer påminner om 30-talets Tyskland gör det ännu mer bekymmersamt. Var är Sverge på väg hän?
|
Skånes situation är känd i Turkiet
Ja, inte riktigt så illa är det, men Özdemirs text är inte så långt från sanningen trots allt. Men det värsta är nog inte att Özdemir inte riktigt har koll på alla fakta, nej det värsta övertrampet står Esref Okumus för, kolumnist på Expressen i Stockholm, som spyr galla över Özdemir och att han kan påstå att Sverige ägnar sig åt/har ägnat sig åt förtryck. Detta till trots att allt faktiskt är dokumenterat. Varsågod, läs protokoll från rättegångar på 1600-talet, 1700-talet, eller tala med en historielärare i svensk skola i Skåne. Inte skall barnen lära sig skånsk historia - varför skall det de? Varför skall de lära sig något om Christian IV när det ju är så mycket viktigare med kunskaper om Gustav Vasa. Och hitta den skola där skolbarnen får sjunga visor på skånska.
Säg adjö till mer pengar Mer danska på skånska gymnasier Ny förening för ett Skåne-fritt Sverige Deras mest dräpande argument är att Skåne är ett landskap där "dom pratar konstigt. Är det konstigt, så ska det bort." Så var det det här med 30-talet igen...
Danske Bank firar utmärkelse med svenska erövrarstatyer |
|
Oro i Danmark att miljön tar skada av kommunreformen Ritzau har bedt landets borgmestre svare på en række spørgsmål om den kommende kommunalreform. Grundvandet, forsvarlige miljøvurderinger ved nye svinefarme og tilsyn med miljøtunge virksomheder er blandt de bekymringer, som borgmestrene nævner, når amterne falder bort. 244 svarede, og af dem mener op mod 40 procent, at reformen ikke vil beskytte de nationale miljø- og naturværdier. Næsten hver femte Venstre-borgmester er i tvivl. En af dem er Jesper Bach, Værløse Kommune.
Svenska språket bäst? Øresundsinstituttet orolig över dansk strukturreform Rydhsys rag Kernow lemmyn! Ett av Europas minst talade språk har inte bara återupptäckts efter att ha varit nästan utdött i engelska Cornwall, det får allt fler anhängare. Språket höll på att dö ut efter att ha systematiskt motarbetats av den brittiska statsapparaten, men när Henry Jenner satte sig ned 1896 och började systematiskt skriva ned ordförråd och grammatik så vände det. Långsamt har antalet Cornish-talande personer ökat, och idag finns det till och med en skola i Australien som lär ut detta språk! Ett språk behöver dels en lobbygrupp och dels ambassadörer med hög trovärdighet - ärkebiskopen av Canterbury är en av de senare och han gjorde en stor sak av att Nya Testamentet nu finns på Cornish och läste vid en högmässa i november 2004 delar av testamentet på detta keltiskklinkande språk. Lobbyverksamheten börjar också ge resultat då både EU och den tidigare så fientliga brittiska staten nu börjar se möjligheter att göra språket officiellt. Det talas dessutom om möjlighet till att Cornish skall återinföras i Cornwall som ett officiellt språk vid officiella sammanhang "where practicable". En inspiration för Region Skåne, kanske? SRI på ledarsidan i Bornholms Tidende |
Danmark fortfarande på hinsi'an För att dra sitt strå till stacken, har Uffe Palludan (igen) gett ut en bok om integrationen; nu men målsättningen att vi på respektive sida av Sundet skall bli bättre på vad som skett på "andra sidan". Hans nya bok består av fyra delar, där delarna behandlar viktiga skeenden; krisen i Malmö på 9180-talet, Østerbros uppryckning på 80-talet och Vesterbros roll som comeback-kid i det allt mer statusmedvetna København. Uffe skriver också att många danskar nu fått upp ögonen för skåningarna och har insett att de egentligen inte är så annorlunda än andra danskar. Men det skånska språket gillar han inte, ett språk som han anser vara för grötigt. Skåne satsar på mat...igen Det kan tyckas överflödigt, eftersom Skånes image i Sverige just är Möed Mad å Goer Mad, men utomlands är Skåne inte alls känt för detta. Tvärtom, så är Scania/Skåne okänt och om någon vet något om regionen så är det antagligen lastbilar (Scania i Södertälje) eller fotboll (Malmö FFs cupförlust mot Nottingham 1979) som ger sig tillkänna. För att råda bot på detta har Region Skåne dragit i gång ett projekt som heter Mat i Skåne. En av uppgifterna blir att inlemma de nästan 20 organisationerna som arbetar med Skånsk mat i ett slags paraplyorganisation. Övriga spörsmål är att se över logistik, marknadsföring, utbildning och förädling. Projektet skall vara klart 2007 och vi får säkert anledning att återkomma i ämnet, om inte annat för en provsmakning... Sydsvenskan bejakar regionidén I sin argumentation nämner man Statskontorets analys av den regionala ansvarsfördelningen, Regionalt ansvar på försök i Skåne och Västra Götaland (2004:32), som uppenbart har utfallit positivt. Dessutom omnämns statsvetaren Jörgen Johansson vid högskolan i Halmstad som konstaterar att regionerna nu är väl ansedda hos kommunerna och att legitimiteten ökat - om än från en låg nivå (speciellt gällande Västra Götaland). Statskontoret anser att ansvarsfördelningen mellan stat och region fungerar, samt att statliga medel numera används tillväxtorienterat och mindre för subventionering av svaga delar av regionen. Sydsvenskan påpekar också att Statkontoret ser positivt på att regionförsöken införs i andra delar av Sverige och avslutar med att en bra region reder sig själv. Så sant. Danska staten kan ta bra betalt utan regional motvikt Regionalist blev sparkad |
|
Integration, integration, integration... Om ordet upprepas tillräckligt ofta, nog borde väl det då hända? Integrationsordet används flitigt bland såväl journalister som politiker och i näringslivet. Och likväl står integrationen nästan och stampar. Så länge ingen vågar ta till ordet och nämna "självstyre" som en väg framåt kommer det ej heller bli bättre. I näringslivets "Öresundsindex", utarbetad av Copenhagen Economics och Inregia, har den totala integrationen rört sig från 53% år 2001 till 57% år 2002 och 2003 för att nu nå 60% år 2004. Oroväckande är att ett av de fyra delindexen minskade i fjor, nämligen Handel & Samarbete, medan resterande mer eller mindre stod stilla. Dessutom minskade drastiskt andelen skånska företag som planerade att öka sin närvaro på andra sidan Sundet från 65% till 38%. Mer i film i Skåne Staten censurerar ovälkomna åsikter Förutom att ta ställning i denna vetenskapliga fråga, har regeringen valt att ställa sig på samma sida som de mest extrema forskarna: Genusteoretiker som på ideologiska grunder slår fast att biologin inte kan ha någon betydelse för att förklara varför manligt och kvinnligt beteende skiljer sig åt. [...] En av orsakerna till att jag skriver detta är att länsstyrelsen i Norrbotten har förbjudit publiceringen av en bok om jämställdhet med motivet att den innehåller en intervju med en vetenskapsman som hävdar att skillnaden mellan män och kvinnor inte enbart beror på miljön, utan är en kombination av arv och miljö. Enligt professor Annica Dahlström, en av världens ledande neurobiologer, skiljer sig mäns och kvinnors hjärnor åt. Därmed har hon givit sig in på ett område där Sveriges regering redan har reglerat vad som är vetenskapligt sant och falskt. Följaktligen har boken censurerats. Länsstyrelsen har krävt att intervjun med Dahlström stryks, annars blir det inga pengar och ingen bok. Länsstyrelsen hymlar inte heller med vad saken gäller: Forum för Regionalisering |
Svenska regeringen ignorerar självstyret Beskedet uppfattades också som att det nu sexåriga försöket med stärkt regionalt självstyre bara är en illusion: regeringen tycks när som helst - utan förvarning - kunna ändra de förutsättningar som regionen, kommunerna och det lokala näringslivet länge har arbetat efter. Höganäs kommun ändrar historieskrivning? Ja, man lär sig något varje dag. Vi trodde att Skåne tillhörde Danmark då digerdöden inträffade, samt när Birger Magnusson var Jarl över Sverige.
Herman Lindqvist kritiserar försvenskningen av Skåneland Under tiden inleddes den brutala försvenskningen av de ockuperade forna danska områdena, en kamp som skulle ta flera generationer och föras på alla plan, från psykologisk krigföring till folkomflyttning och etnisk rensning. En stor del av skåningarna flydde till Danmark. Skånska frihetskämpar, de så kallade snapphanarna, drev hopplöst gerillakrig mot ockupationsstyrkorna. Det var också väpnat motstånd i Halland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Historien om försvenskningen av Skåneland skiljer sig inte på något sätt från kolonialmakternas brutalitet i andra länder och världsdelar, men majoriteten av Sveriges befolkning utanför Skåneland har aldrig fått veta vad som hände.1658genomfördes ett av den svenska krigshistoriens mest chansartade och framgångsrika företag. |
|
Folkpartiet har övergivit Halland Danska blodsbanden märks i skånska maten Den skånska matkulturen skiljer sig rejält från övriga landet genom influenser från Tyskland, Danmark, Holland och Frankrike. Kryddor som kanel, kardemumma, muskot, ingefära och kryddpeppar kom tidigt till Skåne med Danska Ostindiska Kompaniet. Gröt gjord på rågmjöl, korngryn eller bovete samt öl och svagdricka som blandades med mjölk till drickablandning, var för många baskosten. Det skånska rågbrödet gjort på surdeg var typiskt för provinsen och bakades det två gånger fick man kavring. Smör är inget skånskt påfund utan här använde vi flott och det bästa kom från gåsen, så kallat gåsafitt. Och än i dag kan man vid ett riktigt skånskt julbord smaka på delikatesser som rågbröd med gåsfett, salt, rå lök och en sillabid. Griskött föredrogs framför nötkött och en knaperstekt grishals eller en fläskstek med gräddsås, rödkål och rosenkål fick den skånska gommen att vattnas. Efter en slitig blåsig, regnig dag på åkerfältet, vid kusten eller i skogen blir frasen: "En e allri så mätt, ad en ente kan äda litta te", förståelig.
På sina håll skilde man på sill och "fisj", som var all övrig fisk. Sillen dominerade, den stektes, koktes och lades i soppan. I det inre av landskapet var spegesillen en viktig maträtt, varvad med lök, salt och kanske en bit rökt fläsk. De små stickiga benen brydde man sig inte så mycket om, de tuggades ner utan besvär. Soppor var vanliga och vad stärker mer än en varm soppa en kall blåsig vinterdag? Kraften och njutningen av en grönkålssoppa med frikadeller, en nässelsoppa med hårdkokta ägg eller en klassisk ärtsoppa med pannkakor, är underskattad i dagens kök. Ålen kunde man förr fånga i tusentals kilo runt syd- och ostkusten och det är ett sorgligt faktum att denna utsökta matfisk nu är rödlistad. Sargassohavets mystiska vandrare gäckar fortfarande havsbiologerna och endast ett fåtal genomskinliga små yngel når i dag våra kuster, där de äter upp sig till stora feta läckerheter i söta eller bräckta vatten. Skåneland har fått sin första Blog Bloggen, som är helt på engelska, drivs av Göran Hansson från Stiftelsen Skånsk Framtid, scania.org, och då och då dyker det även upp inlägg från Institutets medarbetare. Läs gärna mer på Blog Skåneland.
|
Stava Christianstad med Ch Anledningen till att Ch-stavningen är att föredra är påfundet att stava med K är ett modernt och odemokratiskt beslut. Det introducerades under slutet på 1800-talet och blev officiellt pga ett riksdagsbeslut 1906 - utan ortsbornas inflytande. Detta öde drabbade även Trelleborg och Helsingborg, som dock på senare delen av 1900-talet fick byta tillbaka. Men Christianstad har nekats. Skånefederalisterna tar även upp stadens stadsvapen, C4, och påpekar att det skulle vara underligt med ett byte till K4, även om detta regemente snart är nedlagt... Dialekt ingen hit i det brittiska näringslivet Närmare hälften av cheferna menade exempelvis att en starkt dialekt kunde vara ett stort handikapp i näringslivet. Bara futtiga 7 procent såg det som en tillgång, enligt nyhetssajten Ananova. Samtidigt såg nästan sex av 10 chefer generellt affärsmän med en neutralare Londonaccent, så kallad Queen's English, som framgångsrika utan att veta något mer om deras affärer. Liverpooldialekt eller cockney, det vill säga traditionella arbetardialekter, ingav generellt inte något större förtroende. I stället uppfattades personen oftast som lat och en smula ohederlig. Det fanns dock även dialekter som kunde uppfattas positivt. Ett skotsk skorrande kunde ge ett intryck av ärlighet, trovärdighet och hård arbetsdisciplin. Med andra ord så har skånelänningarna framtiden för sig i det brittiska näringslivet. Teleoperatören 3 tänker regionalt ...men det gör inte UEFA Aprilhistoria på bornholmsk Seddan her skriver hanj om april: “Marts, Marsch!” råbte den fjerde og stødte til den tredje. Marts, Marsch! Ind i vognen! Her er punch. Jeg kan lugte den.” men det var ikke sandt; han ville narre ham april, dermed begyndte den fjerde fyr. Han så ud til at være rask på den. Han bestilte nok ikke meget, men holdt mange helligdage! ”Op og ned med humøret!” sagde han, “Regn og solskin, flytten ud og flytten ind! Jeg er også flyttedags- kommissær, jeg er bedemand, jeg kan både le og græde. Jeg har sommertøj i kufferten, men det ville være meget galt at tage det i brug. Her er jeg! til stads går jeg i silkestrømper og med muffe.!” Troløsa april, regn, rusk, sne, solsjen, blæst, vinjstille. Alt sjer i april. Som en vinjtjikka slår væred om frå det ena te de anra. Sann blir vi inte bâra narrada april dænj fårsta i månadinj, men i grunjen hela månadanj. |
| Länsstyrelsen biter husse i handen Skånsk musik i SR P2 Ännu en pro-regionalistisk blog! Förra månaden presenterade vi Blog Skåneland. Nu kan vi även presentera Annors.com där skåningen och Barcelonabon Anders Hansson bloggar om regionalism och Skåneland. Anders har ett förflutet inom såväl den svenska statsförvaltningen som inom UNPO i Haag.
Vill Folkpartiet splittra Halland eller ej? Även inom folkpartiet blev visst irritationen stor. Ordföranden i styrelsen för folkpartiets länsförbund i Halland - riksdagsmannen Jan Ertsborn från Falkenberg - var näste man som tog ett rejält tag i Eliassons öra. Men den här gången handlar det inte om Eliassons uttalande om Sjukhuset i Varberg utan om hans agerande i regionfrågan. I ett pressmeddelande, meddelande han både han och länsförbundets förste vice ordförande, Gunnel Wandel, har en annan uppfattning än Eliasson. Enligt Ertsborns pressmeddelande har folkpartiets målsättning i regionfrågan legat fast i flera år. Halland skall vara en egen region. Vi får tacka Hallans Nyheter som ställde folkpartiet mot väggen och fick dem att bekänna färg. Tillståndet i Skåneland 2004 publicerat! Öresunds historia på nätet |
Skåne ännu utlandet för en dansk Sundsmyndighet om två år? Norra Skåne vill ha danskt styre? Välkommen maj! Gudijnan Maja ble au opfattat som moer te Merkur. Hanj va gud for handelsfolk å - realistisk betragtat - tjiva. Lissom a Maja bringer frugtbârhed te plânterna, på samma måda holder Merkur hånd over folk der e aktiva me mer byprægada aktiviteter. Derfor ed da inte heller mærkelijt at Boticelli på sit berømta billede "Våren" frå 1470'erne bringer Merkur, di tre gratierna, kjærlighedsguinjan å Maja sammen. Dænj sista opfattes som selva foråret som strør om saj me blomster. Nå, ja å forresten ble maj månad faktisk âu for i tider kalder for blomstermånad. |
|
Regionalt samarbete i norr På så vis monteras ännu ett hinder ned i den ny ganska så föråldrade nationalstaten. Skåne, en del av Nordeuropa Halmstad blir allt mer danskt Målet är att lyfta fram det danska i Halmstads stadskärna, och hon har flera bevis på sin framgång. Drottning Kristinapassagen är ett exempel. Där har gårdsmiljön byggts upp av återvunnet tegel från rivna Getinge Frö och hattfabriken på Söder. Korsvirket finns där, liksom den gula putsen, ändå är formspråket modernt. På Gamletull är alla nya hus röda eller gula, puts eller tegel, mot gatan. Avsikten är att få ett gaturum med varma toner. Innergårdarna är vita för ljusets skull. Birgitta Kyrö Mattsson vill inte återskapa 1600-tal. Det är mer sublimt än så. En känsla av varmrött, en närvarande kulturhistoria, är vad hon vill åstadkomma. [...] Jag tror absolut att människor påverkas av sin miljö. För att må bra är det viktigaste att miljöerna är skapade med omsorg. Att dörrar, entréer, fönster är vackra, eller genomtänkta. I København speglar sig nya biblioteket, den Sorte Diamant, i vattnet. Den imponerande byggnaden står på kajen mitt emot stadsdelen Christianshavn som byggdes av C4 och samma arkitekter som skapade Halmstads idag delvis bevarade 1600-talsskepnad. När Halmstad skulle bygga bibliotek bjöd kommunen in arkitekterna som ritat den Sorte Diamant. Deras förslag vann tävlingen i konkurrens med andra nordiska arkitekter. I stället för Københavns svarta diamant intill de historiska kvarteren i Christianshavn, Halmstad ska få en vit ädelsten som glittrar i Nissan, mitt emot de historiska kvarteren i staden som kong Christian IV lät bygga. Fotnot: Halmstad är korsvirkeshusens nordligaste utpost i Skandinavien. ... men Halland var svenskt redan innan istiden! Det arkeologiska fyndet är en handkil som kan kopplas samman med människans äldre föregångare Homo Neanderthalensis och Homo Erectus. Filosofie doktorn och arkeologen Lennart Carlie vid Landsantikvarien, Hallands länsmuseer, säger att kopplingen till dessa människor ger för första gången belägg för att Sverige var befolkat före senaste istiden. Lennart Carlie hittade handkilen bland flintredskap på Fjälldalens gård i Harplinge. |
Helsingborg firade en dansk tradition Region Skåne satsar pengar på innovation Sverige blir rikare med fler regioner... På uppdrag av Ansvarskommittén, som om två år skall förslå Sveriges framtida styrelseskick, har Nordregio just presenterat en rapport som lär strö salt i såren på personer med en förhoppning om fortsattt starkt centralstyre. Nordregion hävdar nämligen att Sveriges tillväxt skulle vara högre om vi haft regionala organ som kunde samordna och planera, baserat på Sveriges regionala skillnader. Dels vill Nordregio se flera regionala organ som Region Skåne - utan att specificera hur många och vilka de skulle vara för rädsla för läckor till pressen - och dels så fastställer man det otänkbara; att denna så vackert uniforma stat Sverige har regionala skillnader. En del har dock sipprat ut; en representant för Nordregio har sagt att Skåne och Dalarna är "indelningen logisk. Här finns en kulturell identitet som stämmer med en region."
... men Halland riskerar delning Så var det åter sagt från en statlig organisation; Halland riskerar delas och om inte de halländska politikerna börjar en intensiv lobbyverksamhet kan denna delning inom några år vara ett beklämmande faktum. Läs vår debattartikel om Hallands framtid! Sveriges riksdag vill att invånarna i Sverige firar nationaldagen Rösta du också på Aftonbladets nationaldagsomröstning Juni månad på bornholmsk Navnet juni stammer frå Roms skytsgudinja Juno. I dænj romerska mytologien va hon gjeft me hovedgudinj Jupiter å svârer alså te dænj græska gudinjan Hera, som ble opfattad som dænj stora moeren. Hon va gudinja for ægteskav å fødsel, ganske betajnene for dænj blomstringstiden vi e midt inja i nu.
I gammel tid her i Norden va kalenderinj jo nâd anjelens. Månadinj Skerpla strajte saj frå midten å maj te midten å juni Antagelij va dænja periodan opkald ætte en kvinnelij vætta. Dænj sista delinj å juni strajte saj frå 13. juni å kaldes Solmånadinj. Igjen det samma som i navnet Skærsommer, naturligt nok fordi den 21. juni jo e sommersolhverv. Solfesten som vi håller dænj 23. juni e en gammel fest som går lânt bagom kristendommijn. Å dænj hâr bålfejringen som centrum. Ijlen e ju næst ette soln dænj der gjer mest varma. Å au dænj kraften som håller de dårlie kræfterna væk. Midsommerfajringen va som julen inj kamp mæl mårkje å lys, ont å gott. |
|
Helsingborgs Dagblad går i bräschen... Första åtgärden. Bagatellisera motståndet :
Andra åtgärden - brassa på med så mycket storsvenskhet som det bara går. Skit i övertrampen, här handlar det om att sälja varan. HD gjorde ett nationalistiskt reportage från Anderstorp i Småland, där man firar nationaldagen med pompa och ståt sedan 1992. Nedan följer en passage ur tidningen, en passage som Institutet trodde var otänkbart i ett fritt, demokratiskt land där skillnader skall uppskattas.
Så ni har vunnit tillbaka flaggan? Generalsekreteraren i Rikskommittén för Sveriges Nationaldag Tom T:son Thyblad är väl förtrogen med aktiviteterna i det småländska småföretagarsamhället. För att verkligen markera, avslutas reportaget med följande bildtext:
Hälften av svenskarna ska inte fira nationaldagen alls och bara ett fåtal tänker vifta med flaggor på gator och torg. - Vi har inget att offer att manifestera, ingen frigörelsekamp att sluta upp kring och det ska vi vara glada för, säger han.
Peter Aronsson tror att svenskarna visar uppskattning till sitt land på många andra sätt, som att gå i första majtåget eller firar midsommar. Han tillägger att den nationalism som spåras från Gustav Vasa, som till viss del tillskrivs nationaldagen, höll i sig fram till 50-och 60-talet i skolans berättelser om hur Sverige gjort sig fri från danskar och tyskar och nationen bildades. Folkpartisten Karin Pilsäter satte fingret på den svaga kopplingen till historiens vingslag i en riksdagsmotion inför helgdagstillblivelsen förra året. Du tronar på minnen av fornstora dagar är snarast en hyllning till den tid då Sverige var en imperialistisk krigsnation, anförde hon då - inför döva öron. Om inte nationalism lockar kanske fritidsaktivitet gör det, tänkte säkert Korpen som lanserar nationaldagen som folkfest med ledorden Fira så det känns i hela kroppen. Det är uppförsbacke där med. Noll procent tänker delta i Korpmotion denna dag, enligt Sifoundersökningen.
Det går inte, i undersökningen, att utläsa några större skillnader i svaren beroende på kön, ålder, yrkestillhörighet eller var i landet de svarande bor. |
Nationaldagen behandlas av ledare i SkD [...] Men varför görs den 6 juni till helgdag just nu? Jo, de viktiga besluten fattas allt oftare på de internationella arenorna, samtidigt som regionerna - t ex Skåne - också vill få mer att säga till om. Regering och riksdag tappar i legitimitet, men tar i till det yttersta för att kompensera sig. Plakat- och nonsenspolitik baserad på nationalism kommer då väl till pass. Nytt krav på danska i skånska skolor BBC letar efter svenskt landskap i Skåne Øresundsdrömmen ännu svår att realisera Juli månad på bornholmsk I juli, dænj 23. juli nærmere bestæmd, begjønger hunjadâna. Navnet kommer å a Sirius, hunjastjærnan, netop kommer fram på himmelijn då. Navnet stammer frå 1600talet, då dâna fikj dænj latinska betajnelsen Dies Canicularis, ætte det latinska navnet for inj hvalp. Der e forresten ijn del husråd knyttada te månadijn. Salvie, hvidløg og dijl skulle de vara særlig godt å spisa i dænja månadijn. Men samtidig skulle de vara særli fârlijt med for stærka drikka å for majing sæun. Åraladning ska inj au varra påpasselijer me. Å pas på me for majijn varmer mâd å ukyskhed. Det skulle varra særlij galed i juli. Så tænkj på det, når I liggjer deruda på strân å iagttâr di nydelie formerma - på bølger å sân sælfølgelig. |
|
Stark regional identitet i Skåne SOM fastställer att det i Skåne finns en stark regional identitet. Inte helt oväntat anser de intervjuade att möjligheterna för påverkan på Region Skånes politik är begränsade (samma nivå som för rikspolitiken). Drygt hälften av de svarande har ingen bestämd uppfattning om för- och nackdelar med införandet av regionen för hälso- och sjukvården respektive den regionala utvecklingen. Bland dem som har en uppfattning överväger de negativa bedömningarna. Regionens införande upplevs inte ha förbättrat demokratin eller stärkt den ekonomiska utvecklingen och upplevs innebära att delar av regionen missgynnas. Däremot anses regionen ha förbättrat möjligheterna att hävda sig i konkurrensen med andra regioner. Centerpartiet vill stärka Sveriges regioner ...Västsvenska handelskammaren ser fördelar med ökad regionalism Utvecklingen går tydligt åt ett håll. Det globala tar över från det nationella, det regionala från det kommunala. [...] Jag vill se en region med stark folklig förankring och politiker med ett avgörande inflytande på centrala frågor som berör företagande, tillväxt, kommunikationer och människors livsmiljö. Att vi kommit bort från trista gränsfrågor som var skylten Välkommen till Göteborg skall stå. Kommunförbund som alternativ tror han därmed inte på. Tanken med regionen är ju just att vara gränsöverskridande, inte att vara forum för kommunernas egna intressen. Europarådet kritiserar urholkning av svensk självstyrelse Europarådet har en lång rad rekommendationer, bland annat följande: I rapporten ges stöd för försöksregionerna Västra Götalands och Skånes verksamhet. I november ska svenska regeringen yttra sig över den kritik som framförts av Europarådet. |
Stark tro på centralstaten i Hallands Nyheter Vi tycker som vi blivit uppfostrade Skåne – en inspiration for Bornholm! Bornholm har gennem sammenlægningen af de tidligere 5 kommuner og Bornholms Amt til Bornholms Regionskommune allerede vist hvordan fremtidens kommunale Danmark kommer til at se ud. Men med lidt god vilje fra de danske lovgiveres side kunne fremtiden se lysere ud - for Bornholm og for det ganske land. Den regionale dimension findes allerede i navnet Bornholms Regionskommune og sådan set også i den danske kommunalreforms regionsbegreb. September på bornholmsk September - der e nåd læjene, lyst men au fornemt å alvorsstemt over dænja månadinj, som har et navn der sandelig inte e majed ved. September betyjer jo inte anjet inj dænj sjuene. Ja, for månadinj va dænj sjuene i dænj gamla romerska kalendarijn. Di gamIe nordiske udtrykkjen for tiden frå 15. august til 14. september va Tvimanu?r, altså Tomåned, et navn spm ganske fortaver saj i det ukjænda. Periodan frå 15. september til 13. oktober hed Haustmanu?r, fordi høstjævndøgn liggjer her. Dænj gamla danska betajnelsen på september e derimo Fiskemåned. I dænj forbinjelsen kanj vi ju minja om at fiskjed på borrijnholmsk i det hela tâd brøgges om efteråret, altså dænj tiden då fiskeriet, fiskjed, foregjikk. Å fiskjed va kjijlanj te inj sikker vinter å nok au te inj del velstand. Især tebâgas i middelalderinj då der va stora fiskamarkeder på Borrijnholm som i Skåne. Ja, så stor betydning hadde fiskeriet a etteårsavlet på markerna kaldes fiskjesavled. |
|
Halland delas upp i nytt förslag Enligt GP är utredarna på Futures inte helt klara över hur Halland ska styckas. Att Kungsbacka kommun skall tillhöra Västra Götaland anser de vara självklart. Varberg bör sannolikt också föras dit, kanske även Falkenberg. Halmstad och Laholm flyttas till Region Skåne. Den sjätte Hallandskommunen, Hylte, hamnar i en ny storsmåländsk region, bestående av nuvarande Kronobergs, Kalmars och Jönköpings län. Vid sidan av Futures regionutredning pågår också en liknande studie där Socialstyrelsen ser över sjukvårdens regioner. Den studien kommer också att ingå i ansvarskommittens underlag för det slutliga förslaget till regiondelning. För vår regions vidkommande står följande förslag: Företagarna Halland och Västsvenska handelskammaren vill att Halland består Även Västsvenska handelskammarens vd Anders Källström betonade i en ledare i Hallands Nyheter att regionerna är den nödvändiga plattformen för tillväxt och företagande. Vilket, hör och häpna, numera är regeringens officiella inställning.
Ofta skånska töntar i tv-reklamen Varför staten är ute och cyklar Hade man istället valt att utgå från ett regionalt synsätt (vilket ju inte borde vara alltför revolutionerande, eftersom det är ju regionernas framtid som utreds) hade en sådan utredning först föregåtts av en stor offentlig diskussion i tidningar, på gator och torg och på kafferasten på jobbet. Nu är det istället knäpp tyst under några år, för att sedan förändras till ett journalistiskt inferno där artiklar överträffar varandra i "sensationella" avslöjanden, åtföljt av snygga grafiska presentationer av en tänkt framtid. Varför är det så farligt att låta medborgarna vara med och påverka, det är ju trots allt vår framtid det handlar om? Bara tanken att det är staten som döper regioner är befängd, ännu värrre blir det i alternativet "Södra Götaland" då ingen av provinserna tillhör Götaland. Och hur kan en statsapparat tro att man i Europa kommer att godkänna valet "Region Syd" på en region som ligger så långt norrut? En region är inte bunden av statsgränser, men med namnet "Region Syd" visar Sverige sin arrogans mot ett av de starkaste demokratiska krafter vi har i dagens Europa, nämligen regionalismen. Storsvensk nationalism i ny tryckning "Sagan om Grållen" var en barnbok som skrevs för flera decennier sedan och anses uppenbarligen inneha sådana kvaliteter eftersom den åter är i nytryck. Här får barnen får bl.a. veta om erövringen av Skåne att det var Sveriges "hetaste önskan" och "nog måste väl danskarna själva medge att den här biten (Skåne) hör naturligt ihop med Sverige". När serietecknaren Bertil Almqvist gav ut denna bok om svensk historia, där Sverige gestaltas av en häst vid namn "Grållen", inleds serien med orden: "Likaväl som salig Ludvig XIV en gång sa: Staten - det är jag! kan jag med fog utbrista: Sverige - det är jag det!" |
Redan på 1600-talet gjorde ett enat Halland mostånd Sven Larssons nyutkomna bok När hallänningarna blev svenskar är förvisso en bitvis hopplöst föråldrad i sitt nationalromantiska synsätt. Redan titeln avslöjar en grundläggande brist - man blir inte svensk bara för att överhögheten skiftas ut från en rättslig instans mot en annan. Nåväl, boken handlar om de första 75 åren av Hallands historia som ett svenskt landskap och hur dess inlemmande i Sverige gick till i praktiken. Undersökningen är koncentrerad till präster och bönder. Till skillnad mot exempelvis Skåne var adeln relativt fåtalig i Halland, och de stora jordägare som fanns bodde i många fall inte i Halland. Hallänningarna fick på sätt och vis en ”mjukstart” som svenska undersåtar under perioden 1645–57 då fred rådde. Man kunde framgångsrikt utnyttja den svenska regeringens försiktighet med den nya situationen genom att förhandla med den nya överheten. 1648 fick man till stånd ett avtal som med hänvisning till landskapets fattigdom begränsade såväl skatteuttag som soldatutskrivning. Härmed grundlades en halländsk strategi att genom ett försiktigt civilmotstånd och förhandlande värna om lokalsamhällets rättigheter gentemot en alltmer fordrande centralmakt. Detta förhållningssätt och det faktum att krigshandlingar i förhållandevis liten utsträckning drabbade Halland gjorde att försvenskningsprocessen delvis skilde sig från utvecklingen i Skåne och Blekinge. Det som fick vinden att vända var det skånska kriget 1676-1679, då kung Karl XI kom till insikt att dessa skåneländska provinser inte skulle kunna lirkas till svenskhet med enbart morötter. Piskan började vina i form av kyrkans försvenskningsprocess. Hallänningarna blev allt mer fjärmade från sitt östdanska ursprung och det halländska började långsamt närma sig det snart framväxande rikssvenska.
Läser man boken lite mellan raderna så påvisar boken samma tendens som i Stig Alenäs doktorsavhandling om försvenskningen i Skåne; folket visade prov på en stark regional mentalitet och konservatism. Hallänningarna var så att säga hallänningar redan på den tiden. Trots olikheter i kultur, språk och byggnadsstil mellan den norr och södra delen.
Något att ha i åtanke i dessa dagar då Hallands delning (åter) är på tapeten. Var är Skånes lobbyister? [...] Regionpolitikerna måste våga diskutera visioner och strategier [...]. Varför har inte Region Skåne något lobbykontor i Stockholm, när det i tio år har funnits en sydsvensk beskickning i Bryssel? Regionalismen under ny attack Avsändaren var Hanne Sanders, chef för Centrum för Danmarksstudier vid Lunds Universitet. Argumentationen var knappast ny; regionalism finns inte utan det handlar om mindervärdeskomplex mot Stockholm, någon skånsk historia finns ej heller och någon speciell skånsk mentalitet kan man heller inte tala om. Vårt svar lät inte vänta på sig, men dessvärre så valde WA att inte publicera den. På vår hemsida kan ni dock läsa hela vårt inlägg. Vi har klippt in de delar av Hanne Sanders artikel vi kritiserar så att ni skall kunna få en förståelse för spörsmålet. Hanne Sanders har inte velat kommentera vårt inlägg. Oktober månad på bornholmsk I år hâr høstinj vá ganske tijlier. Så många stâ e markerna allerede pløjda. Men inj å anjinj stâ kanj inj da âu i oktober se traktorna pløja markerna. Å vi ser hvéan å mågerna så trækkjer inj over markerna å sætter saj å holder gjenerâlforsamling dær vår a jorn hâr blé vend. Ja, det kanj såmanj stå på i flera dâ, hvor mågerna opholder saj på næstan samma plâs på en mark. I år hâr septembers knivskarpa tajninger å di lætte, vide skyarna mo septemberhimmelinjs blå fåld vås helt inj i oktober. Å di stærke farverna i naturn, som så småt begjønde i september, bryder stærkt ú hær i oktober. Men dænja månadijn e, som Andersen skriverá, mer landøkónomisk. Det e tid te samla forrå?. Det e pløjningens tid, nøatid å jajttid, injan a billéet sjefter igjen å de blir november me gråvær, hosta å hivan. |
|
SRI i debattstrid mot Hallands Nyheter För att förstå vår kritik, och varför HN går helt vilse i begreppsvärlden, vill vi först klargöra begreppen etnisk resning, nationalitet, nationalism, etnicitet och regionalism. Annars blir det, som i HNs svar, lätt fel. Nationalism handlar förenklat om en självidentifiering med staten, eller det som skall symbolisera staten (jämför den begränsade politiska självstyret i Palestina), Viktigt är också en identifikation med dess ideologi. Nationalism rör sig på den politiskt-ideologiska skalan. Nationalitet däremot beskriver en kulturyttring, en självidentifikation med en viss nationell kultur. Nation och nationalitet behöver alltså inte vara detsamma, men kan vara så. Nationalism och nationalitet är dock inte samma sak. Etnicitet handlar om kulturell yttring som kännetecknar ett omhuldande om ett visst ursprung, en ”blodförbindelse” med eget folk om man så vill. Slutligen regionalismen, som blandar etnicitet (den kulturella yttringen) men en identifiering till hembygden, till ett visst geografisk område. Regionalism blir därför en geografiskt begränsad etnicitet. Läs på vår hemsida vårt senaste debattinlägg!
Att lyckas som skåning Amanda Ooms, uppvuxen utanför Trelleborg, men i Sverige aldrig känd som skånska förrän Jan Troell valde henne som huvudperson i filmen "Så vit som en snö". När hon återvände till Sverige gjorde hon en upptäckt.
En annan känd skådespelerska från Skåne intervjuas, Maria Kulle. Och inledningen av artikelen är väldigt belysande - Hon är en äkta skånska. Jag pratade med henne för att finputsa dialekten och väcka liv i känslan för skånskan Mera Edvard från Östen I år är han lika aktuell, efter att ha sjungit Edvard Persson låtar vid Malmöfestivalen. Di bekväme skånelänningarna Missa inte Årets Skåning-galan 2005! |
Small is beautiful Gaza vid Medelhavets sydöstra hörn och med Egypten och Israel som grannar är å ena sidan ett klaustrofobiskt, slaskstinkande flyktingläger. Det är å andra sidan också ljuvligt som en hägring, en oas med höga palmer, dignande apelsinlundar och härliga sandstränder. Men paradiset-in-spe hämmas av en nyreligiositet som gör att dess lyxhotell – jo, de finns! – förbjuds servera sprit och det är otillåtet att bada i bikini. Säkert har Gaza för många sysslolösa unga män som gärna blir självmordbombare. Men lika troligt är att dessa män kan inspireras av förebilder i andra småstater. Jag hugger en. Singapore. På pappret en omöjlighet. Ett utdikat träsk i tropikerna med samma häftiga regnskur vid exakt samma tidpunkt på eftermiddagen året runt. Singapore, som bara är gnuttan större än Gaza och har tre miljoner invånare, var en del av det större landet Malaysia. Mot sin vilja drevs det 1965 till självständighet. Skälet var rasistiskt. Singapore hade för många kineser, när Malaysias största folkgrupp, malajerna skulle gynnas genom positiv särbehandling. Tack vare disciplin, globalisering, investeringsvilja och uppfinningsrikedom har Singapore på fyrtio år blivit ett av jordens rikaste och mest jämlika samhällen. Ja, säger ni, men i Singapore är de kineser. I Gaza är de araber. Det är en annan sak. I så fall se på Dubai, ett arabiskt shejkdöme vid Persiska viken med en halv miljon invånare. Det är en hypermodern stadskärna med brackig arkitektur vid en gammal pirathamn. Bortom stadskärnan finns så mycket sand att landet är världens största länghoppsgrop. Det blomstrar tack vare några hundra tusen filippinska och pakistanska gästarbetare, en modern flygplats, ett gott flygbolag, tullfri handel, smuggling och en opolitisk, penningsugen shejk. Men Gaza är bara en 45 kilometer lång och tre-fyra kilometer bred remsa (363 kvadratkilometer). Hopträngda där är 1,4 miljoner människor, varav 800 000 är flyktingar. På jorden är bara Macau och Monaco, Hongkong, Singapore och Gibraltar mera tätbefolkade. Där har ni poängen: För tätbefolkade lilleputtländer går det generellt lysande. Hongk |