1 januari

Innehållsförteckning 1. Skånskättad fick Nobelpris! 2. Radio Malmöhus utser Skånemästare 3. Skånska töser spelar hockey i Danmark 4. Skåneländska dryckesvanor granskas 5. Skåningar i Dansk julgransförening 6. Sveriges Television lägger ned produktion i Skåne? 7. Sveriges roligaste komiker i Skåne 8. ”Underdog” blir långfilm 9. Blomstrande näringsliv i Skåne 10. Inget intresse för Öresundsinvesteringar 11. Skåningar i Danmark finns inte i Sverige 12. Kristianstad satsar på att bli matcentrum 13. ”Inga besked är dåliga besked för Region Skåne” 14. Centerpartiet satsar på federalism 1. Skånskättad fick Nobelpris! Peter Agre, pristagare i Kemi, är uppvuxen i det skandinaviska bältet i Minnesota och presenteras av Sveriges Radio som svenskättad. Det visar sig vara ännu bättre än så! I en intervju i Vetenskapsradion intervjuades hans släkting i Malmö. Skånskan berättade att Peter Agre härstammar från en liten by med några gårdar sydväst om Lund. 2. Radio Malmöhus utser Skånemästare Med start i december började tävlingen som skall utse den som kan mest om Skåne. Två minuter i tolv får lyssnare ringa in och svara på en kvalificeringsfråga. Därefter går fem-sex personer vidare och får tävla i programmet. Varje fredag är det final. Programmet skall inte bara handla om de tävlandes kunskaper utan även deras personlighet. Programledare är Roger Eriksson, känd från Radion Malmöhus morgonprogram, som han nu lämnat. 3. Skånska töser spelar hockey i Danmark Ishockeylaget Limhamn Limeburners är det enda kvinnliga damlaget i Skåne. Men på Sjælland finns det sex. Istället för att åka långa resor till lag norröver, valde man att spela i den danska ligan. Den enda nackdelen är att trots att de vann ligan förra året, kunde de inte bli Dansk Mästare. Så långt har integrationen ännu inte kommit. 4. Skåneländska dryckesvanor granskas För oss med regionalt intresse har det startats en intressant forskning. Det regionala drickandet kommer att undersökas i Halland, Skåne och Blekinge av Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Med bland annat forskningspengar från USA kommer dryckesvanorna att undersökas i och med att införseln av alkohol blev i princip fri vid årsskiftet. 5. Skåningar i Dansk julgransförening Julträd är en stor business, på båda sidor Sundet. I takt med att prishöjningarna nästan försvunnit har det blivit allt kärvare att leva på att odla (jul)granar. För att komma åt dansk Know-how när det gäller odling och marknadsinformation har flera skånska odlare gått med i Dansk Juletræsdyrkerforening. Kanske är det bland annat därför den i Danmark så populära "ädelgranen" även börjat dyka upp allt oftare i Skåne. 6. Sveriges Television lägger ned produktion i Skåne? I det nu beslutade sparprogrammet för Sveriges Television åker Malmö-tv på en rejäl bantning. All dramaproduktion försvinner från regionen och sannolikt kommer Malmö förvandlas till producent av enklare underhållningsprogram. Uppenbarligen är inte skåningar betrodda att skapa annat än buskis. 7. Sveriges roligaste komiker i Skåne När vi är inne på ämnet vill vi passa på att gratulera Lena Frisk, Malmö, som vann kategorin Årets kvinnliga komiker 2003 och Johan Glans, Eslöv, som vann den manliga motsvarelsen! 8. "Underdog" blir långfilm Malmöförfattarens Torbjörn Flygts roman "Underdog" blir både långfilm och teaterföreställning. Nästa år skall filmen ha premiär och inspelningen skall "självklart" göras i Malmö, enligt producenter Waldemar Bergendahl. Han ser gärna att skådespelarna har skånsk bakgrund. Även Torbjörn Flygt säger att skånskan är viktig: - Det är en del av textens själ. 9. Blomstrande näringsliv i Skåne Konjunkturen i Sverige är fortfarande dålig, men Skåne är åtminstone fortfarande Sveriges tillväxtmotor för småföretag. Den skånska företagsamheten firar åter nya triumfer. 10. Inget intresse för Öresundsinvesteringar Ett större pr-möte, Öresnd Investment Day, gick av stapeln under december. Talande nog var inte platsen København-Malmö utan København-Stockholm. Mötet sändes via webben och de skånska deltagarna fanns inte i den danska Huvudstaden, utan i den svenska. Flera danska deltagare hade hoppat av, i brist på tid, och resterande satt alltså 600 kilometer bort och diskuterade sin egen region. Anledningen var att de ändå skulle till Stockholm den dagen. - Jag hade flera inplanerade möten, sade Mats Leifland, vd för fastighetsbolaget Brinova i Helsingborg. Forskare hävdar att just detta är problemet med Öresundsregionen. Trots alla vackra visioner fortsätter koncentrationen till København-Stockholm. -Det borde ha varit naturligare att åka till København, men det är en helt annan kapitalmarknad. Det ger inte mycket, enligt Mats Leifland. 11. Skåningar i Danmark finns inte i Sverige Flera tusen skåningar som arbetar i Danmark saknas i svenska arbetskraftsstatistiken. Enligt SCB så är de arbetandes utomlands och är därför inte registrerade som sysselsatta. Statistikerna vet inte ens hur många personer som arbetar i Danmark. - Nej, det finns lite olika siffror på det. En rimlig bedömning är att de handlar om cirka 6 000 personer, varav kanske 3 000 bor i Malmö, enligt Thomas Behrens, utredare på länsarbetsnämnden. Än större är osäkerheten när det gäller danskar som arbetar i Sverige. Inte heller de finns i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Samma problem gäller för Haparanda, som har en officiell sysselsättningsgrad på drygt 50%, då flertalet personer arbetar i Finland. 12. Kristianstad satsar på att bli matcentrum För att locka kvalificerad arbetskraft till Skånes nordöstra hörn satsar nu Kristianstad på att marknadsföra sig som ett matcentrum. Slogan är på engelska ”Kristianstad the food center”. Pricken över i:et blir den nya Gastronomiska högskolan som startar hösten 2004. Trettio elever kommer att tas emot varje år och få en treårig utbildning som produktutvecklingsledare för industrin eller som storhushållschef. 13. "Inga besked är dåliga besked för Region Skåne" - Det är en besvikelse att landshövding Mats Svegfors och Ansvarskommittén inte vill ta tag i frågan om det regionala självstyrets framtid i Skåne. Att bara bolla tillbaka frågan till regeringen är att spela i händerna på centralisterna i regeringskansliet, säger Rolf Tufvesson, vice gruppledare för kristdemokraterna i Region Skåne. - Tyvärr har vi sett att motståndarna till det regionala självstyret i Skåne och i övriga delar av landet även har börjat attackera landstingens beslutskompetens. Att kritisera landstingen och landets regioner för att vara svaga politiska beslutssystem utan att sätta detta i relation till de resurser som fördelas från staten är bara populistiska debattknep. Det ända sättet att åtgärda obalansen är att se till att det sker en riktig regionalisering av Sverige. Ett tydligare ansvar för regionerna måste följas av en tydligare kontroll i regionerna av de resurser som man idag sitter på i Stockholm, enligt Rolf Tufvesson. 14. Centerpartiet satsar på federalism Centerpartiet har öppnat en hemsida där man förklarar ”svensk politiks mest misshandlade ord”, nämligen federalismen. Läs mer på http://www.federalism.nu

1 februari

Innehållsförteckning 1. Skånskättad fick Nobelpris! 2. Skånsk mat till skåningar? 3. Hysch-hysch bakom ny Øresundstidning 4. Hur gammalt är Malmö? 5. Präster i Skåne och Blekinge behöll den skånsk/danska traditionen 6. Skånska timmmerstugor i fokus 7. Fd landshövding propagerar för regionalism 8. Ole Hyltoft intervjuas i DR P1 om Skåne och dess förhållande till Danmark 1. Delseger för Blekinge! I Svensk Handels stora undersökning hur väl de svenska länen är rustade för förändring och kan skapa ekonomisk framgång, klarar sig Skånelandslänen sig förhållandevis bra. Undersökningen omfattar perioden 2000 till 2002. Länens förmåga till strukturomvandling rangordnas genom att jämföra prestationerna på fem områden: • Globalisering • Entreprenader & Privat sektor • Kunskap • Ny teknik • Dynamik i näringslivet Överlägsen segrare blir, som vanligt får man väl säga i den här typen av undersökningar, Stockholm med ett strukturindex på 101 (+6 sedan år 2000). Det går ganska bra för Halland, Skåne och Blekinge. Skåne kommer på en delad tredjeplats med index 76 (+4), Blekinge strax efter 75 (+12!) och Halland på 111:e plats med 68 (+8). Sist hamnade Norrbotten på 21:a plats med strukturindex 61 (+7). Glädjande är att Blekinge tar hem en överlägsen delseger i området Globalisering. Så här skriver Svensk Handel: Blekinge är det mest globaliserade länet med ett totalt globaliseringsvärde på 108. Länet har goda kontaktytor med omvärlden vilket borgar för god konkurrens och stort inflöde av nya idéer. Blekinge tycks alltså vara något av Sveriges port mot Europa. Länet har många export- och importföretag, och har lyckats attrahera en hel del utländska investeringar och etableringar. Det är också i Blekinge det hänt mest under de senaste åren. Hallands bästa gren är "Dynamik i näringslivet" där medborgarna i norr hamnar på en andra plats med ett index på 78 (+/-0), strax före Skånes 77 (-6). Skåningarna i söder får även en tredjeplats för sitt strukturindex på 81 (+6) i området Kunskap, klart distanserat av Stockholm på 105 och Uppsala på 92. Sämst är hallänningarna på "Ny teknik", blekingarna på "Entreprenader & Privat sektor" och skåningarna på "Globalisering". 2. Skånsk mat till skåningar? En ny organisation bildades nyligen för att få skåningarna att äta mer skånsk mat. Organisationen Jordbruket gör Skåne skånskt skall med kampanjen "Mat angår oss alla" få skåningarna att upptäcka sin egen mat och i förlängningen stärka det skånska lantbruket och dess matproducenter. Med kampanjen vill man också samordna de tidigare något spridda skurar som förekommit då det handlat om att visa på provinsens fördelar. Organisationen hoppas med hjälp av diskussionscirklar få intryck hur skåningarna upplever sin egen mat och på så vis kunna stärka den skånska profilen ytterligare. 3. Hysch-hysch bakom ny Øresundstidning I dagarna har det läckt ut att Region Skåne och Hovedstadens udviklingsråd i största hemlighet med Metro planerar för en ny tidning. Öresundsmagasinet skall distrubueras tillsammans med Metro i Skåne och MetroXpress på Sjælland. Vad som också läckt ut är att magasinet antagligen blir tvåspråkigt. För övrig information får vi helt enkelt vänta till februari då distributionen startar... 4. Hur gammalt är Malmö? Inte bara språk är politik, utan även i högsta grad historia. Nu har ett bråk om Malmös födelseår uppstått, då en del med historikern Sven Rosborn i spetsen hävdar att födelsen stod 24 april 1254 eftersom ärkebiskopen Jacob Erlandsen då anklagas av kung Kristoffer för att ha byggt ett befästningstorn och grundlagt en stad vid stranden. Denna stad skall ha funnits vid nuvarande Bulltofta by, som då låg vid vattnet. Enligt Sven Rosborn skulle detta förklara varför Malmö så snabbt kunde växa sig större än både Helsingborg och Skanör redan i början av 1300-talet. Men andra historiker är inte lika övertygade. De hävdar att det äldsta huset man hittat stammar från 1290-talet och att Malmös existens först kan beläggas vid ett handelsavtal mellan København och Malmö år 1275. Så Malmöborna får vänta på sitt 750-årskalas ett tag till, verkar det som. 5. Präster i Skåne och Blekinge behöll den skånsk/danska traditionen I en doktorsavhandling av kyrkohistorikern Stig Alenäs visar han att de skånska prästerna efter freden i Roskilde inte alls var så medgörliga som det hittills påståtts från vissa håll. Med något som i dag skulle beskrivas som civil olydnad i Skåne och i Blekinge såg flera präster till att de svenska påbuden inte efterlevdes. Exempelvis köptes få svenska böcker in, och bruket att använda altarljus fortsatte oförminskat - trots förbudet från Sverige. Först efter en förräderikommission 1681, som slutade med att mellan 5-10 präster avsattes, började försvenskningen ta fart i kyrkorna i Skåne och Blekinge. 6. Skånska timmerstugor i fokus Korsvirkeshuset har för många blivit symbolen för det typiskt skåneländska byggnadssättet, men detta är en generalisering som inte stämmer i alla delar av Skåneland. i Göinge användes exempelvis Bålen, en timmerstuga som med sina två högdelar på var sida om en låg stuga var det vanligaste bostadshuset i Skånelands nordöstra delar, samt i delar av Småland. För att råda bot på detta mangel av historiekunskap startar en utställning på Regionmuseet i Christianstad med namnet "Båle! - om märkliga timmerstugor i Göinge, Skåne och hela världen!". Utställningen pågår fram till 23 augusti. 7. Fd landshövding propagerar för regionalism Carl Johan Åberg, fd landshövding i Västmanland, skrev en pro-regional insändare 10.01.2004 på DN Debatt. Här följer ett par intressanta citat: Jag vill gå så långt att jag hävdar att vår nuvarande länsindelning lägger hinder i vägen för uppkomsten av en sådan modern regionstruktur i Sverige. Trots försöken till samarbete över länsgränserna ser va rje län i första hand till sitt - i stället för att se hur man kan skapa de större helheter som skulle kunna öka konkurrenskraften hos både regionen och hela landet och därigenom också överlevnaden hos flera av de i dag hotade bygderna. Att skapa effektiva regioner är en mycket viktig del av den tillväxtpolitik som vi hoppas skall komma. Det är emellertid inte lätt att föreslå en regional indelning av Sverige som inte går ut över existerande intressen. [...] Västra Götalands län borde också _ trots sina inkörningsproblem _ kunna utvecklas både norrut och söderut och Skånelänet borde kunna göras betydligt större. 8. Ole Hyltoft intervjuas i DR P1 om Skåne och dess förhållande till Danmark I fjor utkom boken Vidda Hut, där flera skribenter deltager. En av dessa är Ole Hyltoft, som 29.12.2003 blev intervjuad om sitt bidrag i Danmarks Radio Program 1. Ni kan lyssna på hela intervjun på länken DR P1 Morgen. Så här introduceras intervjun på DR: Undertrykte folk og undertrykkende statsmagter er normalt noget vi forbinder med u-lande eller bananrepublikker sydpå eller østpå i Europa. Men vi skal ikke længere end til Sverige for at finde et undertrykt folk, og det er den svenske stat som undertrykker. Skåningerne er et folk, som vi tror er svenske, men de er i virkeligheden besatte danskere. Så er det sagt! På stortorvet i Malmø står der en rytterstatue af svenskekongen Karl d.10. Gustav. I årevis har man i Sydsvenska Dagbladet diskuteret, om den ikke skal rives ned. For nogle skåninger er statuen nemlig en skamplet på Skånes historie.

6 mars

Innehållsförteckning 1. Centralstaten tar nya poäng 2. Skånskt forskningspris i mat utdelat 3. Satsning på skånskt livsstilsmagasin 4. Åter trafik mellan Simrishamn och Bornholm 5. Skånsk röst vann telefonisttävling 6. Lunds och Københavns universitet väl framme i internationell konkurrens 7. Halland och Skåne knyts samman 8. Ah, du! 9. Storsvenskheten firar triumfer i Helsingborg 10. Region Skåne mötte FUEN in Flensburg 11. Nominera Årets skåning 2004 12. Halland växer! 13. Nycklar till vår historia visas i Halmstad 14. Halland riskeras att delas 1. Centralstaten tar nya poäng Flera svenska regioner slogs om placeringen av den nya EU-myndighet som skall arbeta förebyggande och kontrollera epidemier, men Stockholm blev till slut placeringsorten. Beslutet togs av folkhälsoministern Morgan Johansson, själv skåning, och möter inte helt oväntat stark kritik från Skåne. Regionstyrelsens ordförande Uno Aldegren (s) säger bland annat till Sydsvenskan: Vi gläds åt att Sverige nu får sin första EU-myndighet. Men vi tror den skulle fungera bättre i Skåne, som redan idag är ledande inom forskning opm infektionssjukdomar och immunologi. Vårt strategiska läge är ju dessutom överlägset. Riksdagsman Johan Linander (c) är tydligare i sin kritik: Beslutet är ännu ett exempel på regeringens tunnelseende, centraliseringsiver och Stockholmsfixering. När inte ens folkhälsominister Morgan Johansson, som bor i Lund, kan se några andra alternativ än Stockholm så är det illa. 2. Skånskt forskningspris i mat utdelat Skåneländska Gastronomiska Akademin delar i år ut sitt årliga forskningspris på 100 000 kr till med kand Peter Wallström, Umas i Malmö för avhandlingen "Diet, liefstyle, antioxidants, and biomarkers of cancer risk". Ytterligare ett pris rörande antioxidanter går till tekn dr Charlotte Alklint, LTH i Lund, för hennes studier av antioxidanter i havtornsjuice. Priset delas ut i samarbete med Färs och Frosta Sparbank. 3. Satsning på skånskt livsstilsmagasin Förlaget Allers satsar på ett månadsmagasin om Skåne. Med förebilden Texas Monthly kommer detta månadsmagasin snart att spridas över Sverige. Mer om detta intressanta projekt snart! 4. Åter trafik mellan Simrishamn och Bornholm Efter några års frånvaro kommer det denna sommar åter vara möjligt att ta båten från Simrishamn till Bornholm. Två rederier vill segla mellan Simrishamn och Allinge, och det kan bli tal om fyra till fem dubbelturer om dagen. Dessutom blir det ett samarbete om turism i form av paketlösningar för Österlen och Nordbornholm tillsammans. Turistbyråerna i Simrishamn och Allinge är redan igång med att lägga upp samarbetsstrategin inför den stundande sommaren. Med tanke på att Simrishamns turistchef Margaretha Hemne tillsammans med Tomelillas dito Mats Ekberg just fått Turistjournalisternas förstapris för årets bästa turistbroschyr så bådar detta skånsk-bornholmska samarbete gott inför framtiden. 5. Skånsk röst vann telefonisttävling Skånskan har tidigare inte ansetts vara tillräckligt "fin" nog, men denna villfarelse kanske vi nu kan lägga till handlingarna. Vi har nämligen nöjet att gratulera Caroline Persson, telefonist på Manpower, som har utsetts till Sveriges bästa kvinnliga telefonist. Hon berättar för Sydsvenskan att hon blev jättechockad över utnämningen, dels eftersom hon inte visste att hon var nominerad och dels för att hon trodde att det inte är populärt att parat skånska. 6. Lunds och Københavns universitet väl framme i internationell konkurrens Shanghai Jiao Tong University har bedömt 2 000 universitet i hela världen och betygsatt dem enligt följande kriterier: Antalet Nobelpris sedan 1911. Antal Nobelpris i modern tid som ger högre poäng. Antalet publikationer. Antalet citat i internationella vetenskapliga tidskrifter. De vetenskapliga medarbetarnas produktivitet. Topp fem är inte helt oväntat Harvard, Stanford, Berkeley, California Institute of Technology och Cambridge. Glädjande nog kommer København in på en god 65:e plats, Lund på 93:e plats. Bäst i Norden är Karolinska Institutet på 39:e plats, Uppsala Universitet på 59:e och Oslo Universitet på 63:e. Nämnas kan att KTH hamnar i gruppen 201-250 och Chalmers i gruppen 250-300. 7. Halland och Skåne knyts samman För vänner av hästridning har en ny möjlighet öppnat sig. Den nybildade föreningen Ridled Skåne har börjat med att försöka jämka de motstridiga intressena från hästfolk och markägare, tagit fram tänkta leder genom Skåne och arbetar nu på att få EU-bidrag för att kunna finansiera den halva miljon detta projekt kommer att kosta. Därefter kommer Skåne att vara integrerat till de redan existerande ridlederna i Halland. 8. Ah, du! Vad är det för speciellt med Malmöbor? Och vem är egentligen en malmöit? Frågor som ställs i Klas Abrahamssons pjäs Malmöiter på Malmö dramatiska teaters scen Intiman. Pjäsen är nyskriven och bygger på intervjuer med både infödda som inflyttade personer. Av intervjuerna har det blivit en två timmar lång föreställning där publiken sitter i bekväma mysfåtöljer i en ring runt skådespelarna. Något entydigt svar på frågan ges inte riktigt, men det antyds ju att malmöiter var något som svenskarna fick på halsen efter ett kontraktsbrott av Danmark... 9. Storsvenskheten firar triumfer i Helsingborg En ny museiutställning i Helsingborg med titeln "Lättklädda damer och mustaschprydda män" har just sett dagens ljus. Utställningen visar verk ur Helsingborgs Museers samlingar - från slutet av 1600-talet till första delen av 1900-talet. Det intressanta med denna utställning är att man skapat ett speciellt "hjälterum" i utställningen där Magnus Stenbock ges en framträdande plats. Trots senare tids bevisning om att Helsingborgarna i synnerhet och skåningarna i allmänhet a) inte var vänligt sinnade till svenskarna och b) inte ställde upp i kriget mot Danmark 1709-1710 så fortsätter man uppenbarligen att försöka slå in denna myt i allmänhetens medvetande. En något mer balanserad bild av Helsingborgs och Skånes historia, samt respekt för våra tidigare generationerna åsikter vore på sin plats. 10. Region Skåne mötte FUEN in Flensburg Vi kan glädjande rapportera att Region Skåne nu intensifierar sitt samarbete med FUEN (The Federal Union of European Nationalities), som är en oberoende union nationella minoriteter i Europa. FUEN etablerades 1949 och är en mycket respekterad organisation i Europa. Region Skånes representant Anders Tilly besökte FUENs generalsekreteriat i Flensburg och träffade bland annat vicepresidenten Hans Heinrich Hansen och ordförande i FUEN:s "Advisory Board", kommissionären för minoriteter i Schleswig-Holstein, Renate Schnack. Nästa steg i samarbetet blir att Region Skåne bjuds in till FUEN:s kongress i Kamien Slaski, samt att FUEN:s styrelse besöker Region Skåne. 11. Nominera Årets skåning 2004 Det är dags att nominera kandidaterna till Årets skåning 2004. Det är upp till allmänheten att nominera och senare välja. Dels på Stiftelsen Skåneländska Flaggans Dags hemsida och dels genom Radion Malmöhus. Vill ni rösta via webben, så är adressen Årets skåning. 12. Halland växer! Hallands befolkning ökade med nästan en procent under 2003. I förhållande till sin folkmängd är Halland därmed det i särklass snabbast växande länet. Näst efter Halland, som ökade med 0,99 procent, kom Skåne län (0,66). Detta att jämföra med snittet för Sverige på 0,39 procent. Folkmängden i Halland är nu 281 322. 13. Nycklar till vår historia visas i Halmstad Utställningen ”Utvalda minnen, nycklarna till Hallands historia” visas nu på Länsmuseet i Halmstad. Utställningens första rum behandlar förhistorien. Där visas arkeologiska föremål i golvmontrar. Rutsystemet liknar det arkeologerna använder vid utgrävningar. Flera föremål har lånats in från Historiska museet, bland annat en riksklenod, Nackhälleskölden från yngre bronsåldern som hittades i Store mosse i Spannarp 1865. Fyndet utgjorde på sin tid startskottet för den halländska museirörelsen, så det är särskilt roligt att vi kan visa den, säger Johan Dahnberg, som arbetat med den äldsta delen av ”Utvalda minnen”. Där visas även unika guldföremål, som en halsring från Östra Karup, en otroligt hantverksskickligt framställd berlock och guldspiraler som användes vid handel. De berömda guldgubbarna från Slöinge finns också med, små som lillfingernaglar och tunnare än aluminiumfolie. Nästa rum behandlar de långa perioderna av krig som avslutas 1814, då det blir fred i Halland. Här visas medeltida vapen som fotanglar, ryttarhammare och hjullåsgevär. Väggtextilier och föremål skildrar livet för dem som inte var med i striderna, utan levde och arbetade på landsbygden och i städerna. Halland bestod av 90 socknar och 10 köpingar och städer. Kyrkorna var lika många. Utställningens avslutande del har olika teman och här möts föremål från olika tider. Ett ytterligare visningsrum, som också ska präglas av kontraster, färdigställs under våren. 14. Halland riskeras att delas Flera olika statliga myndigheter har genom sina beslut hotat Hallands existens. Genom nyligen tagna beslut är vi på väg mot en än sämre situation. Domstolsverkets förslag om en nedläggning av tingsrätten i Varberg skulle bland annat innebära att de mål, som berör Kungsbacka förs över till en nybildad stor tingsrätt i Göteborg/Mölndal. Därmed skulle även åklagarnas och polisens i Kungsbacka verksamhet delvis omfördelas i riktning mot Göteborg. Inte nog med det. Från årsskiftet har polisen i Halland förlorat länsövergrpande verksamhet till Göteborg. Diskussioner pågår om att koncentrera landets länskommunikationscentraler, varav en finns i Halmstad, till ett fåtal regionala centra och mycket talar för att den nuvarande halländska verksamheten på det här området också flyttas till Göteborg. Vi kan bara instämma i Hallandspostens ledare: En nedläggning av tingsrätten i Varberg och en utflyttning av tidigare länsövergripande halländsk polisverksamhet är onekligen illavarslande tecken, som det finns anledning för inte minst samtliga halländska riksdagsledamöter att hålla under noggrann uppsikt.

3 april

Innehållsförteckning 1. Skånes årliga Oscarsgala 2. Skånska akademien prisar regional kultur 3. Tomelilla inför flaggrätt på torget för medborgare 4. Elever från Malmö och København samarbetar om praktikplatser 5. Malmö allt attraktivare för huvudkontor 6. Avis i København fokuserar på Skåne 7. Skåningarna utfrågas om regionalt självstyre 8. Nytt kulturhistoriskt projekt 9. Sverige får kritik för rasism 10. Ytterligare en bok som förhärligar hallänningarnas övergång till svenskar 1. Skånes årliga Oscarsgala I år var det sjunde året som Guldnatten genomfördes, detta regionala evenemang som får kallas Skånes Oscarsgala. Olika priser har instiftas för att gynna det regionala och i år återfanns följande vinnare: Kategori Vinnare Bäst i klassen Pilevallsskolan, Trelleborg Det första fröet Ingelsta kalkon Bästa Malmöambassadör Dan Olofsson, Sigma AB Smil-priset Mikael Mokhberi, Aptus Albihns Innovationspris Henrik Jönsson, Thomas Laurell, Andreas Nilsson och Filip Petersson, Kontinuerlig blodtvätt Druvans guldpris Sven Enerbävk, Göteborgs Universitet Druvans "Varma Hjärta" 2003 Carolina Klüft 2. Skånska akademien prisar regional kultur På Skånska Akademiens årsfest, i år i Malmö Rådhus, delas hedersdiplom ut "som erkänsla för gjora insatser inom den skånska kulturen". Årets prismottagare blev Moomsteatern, musikern och kompositören Gunnar Jansson samt konstmuseet Louisana, vars medlemsregister består till en tredjedel av skåningar. 3. Tomelilla inför flaggrätt på torget för medborgare Christer Eriksson, mäklare i Tomelilla, har fått igenom sitt medborgarförslag om att allmänheten ska få flagga på torget i Tomelilla. Flaggan ska bokas på turistbyrån som meddelar Konsum om vem som bokat flaggan den aktuella dagen. Vid hämtningen får "flaggaren" betala en mindre avgift, 20 kronor, samt en depositionsavgift på 100 kronor som återfås när flaggan lämnas tillbaka. Ett utmärkt tillfälle att flagga skånskt i Tomelilla. 4. Elever från Malmö och København samarbetar om praktikplatser Genom ett delvist EU-finansierat projekt kan alla Malmös 1 700 elever på det individuella programmet praktisera i København. Elevernas resor och lunch bekostas av projektet. En del av projektets utmaningar är de praktiska problem som måste lösas, som att den danska elevförsäkringen inte gäller i Malmö, samt mentala i att många danska elever har en mental spärr mot att arbeta på andra sidan Sundet. 5. Malmö allt attraktivare för huvudkontor Sedan bron blev invigd har allt fler huvudkontor i södra Sverige flyttas till Malmö. Orsaken är de goda förbindelserna över bron och närheten till Kastrup. Senaste raden av företag som förälagt huvudkontoret i Malmö är Hilding Anders (sängar), Thule (takräcken och takboxar till personbilar) och Arca Systems (produkter för materialhantering). 6. Avis i København fokuserar på Skåne Nej, det är inte en av "drakarna" som nu satsar på något nytt, utan en ny avis vid namn Eventguiden som sedan i mars delas ut till 100 000 hushåll i København. Avisen är en annonstidning för skånska företag och meningen är att københavnarna efter att ha läst avisen skall rusa åstad till någon av Skånes affärer eller företag. 7. Skåningarna utfrågas om regionalt självstyre Drygt fem år efter det att Region Skåne på försök fick ta ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna planeras nu en större undersökning om allmänhetens inställning till det arbete regionen gjort för att driva utvecklingen framåt. SOM-Institutet och Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet har fått i uppdrag att genomföra något som kallas Skåneundersökningen 2004. 6 000 slumpvis utvalda skåningar i åldern 15-85 år kommer att få svara på frågor om hur de uppfattar det regionala självstyret. Enligt regionala utvecklingsnämndens uppfattning har den planerade undersökningen stort värde för verksamheten inom området regional utveckling men också för Region Skånes verksamhet som helhet. 8. Nytt kulturhistoriskt projekt Ett nytt Öresundssamarbete har sett dagens ljus. Projektet "Öresundsfolk" handlar om Öresundsregionens kulturhistoria och kulturarv. Särskilt fokus riktas mot "sund- och gränsgångare" genom tiderna. Deltagarna i projektet kommer från muséer, arkiv, bibliotek, universitet och olika föreningar i Öresundsregionen. Projektet stöds av Region Skåne och Københavns Amt. Kultur Skåne och Nationalmuséet i København koordinerar och organiserar projektet som pågår till sommaren 2006. Nu närmast kommer arbetsgrupper att etableras, tvärs över Öresund. De ska försöka hitta levnadshistorier som belyser regionens historia. Läs gärna mer på Öresundsfolk 9. Sverige får kritik för rasism FN har beslutat sig för att granska svenska statens behandling av samer. Från Sveriges radio 26.02.2004: Jag menar att samerna i Sverige är utsatta för en institutionaliserad form av diskriminering. Sverige bryter medvetet mot samernas mänskliga rättigheter. Sverige antog sin politik gentemot samerna ungefär runt år 1900. Den politiken var klart färgad av rent rasistiska tankesätt, säger Mattias Åhren, Samerådets representant på plats i Genève. Vilka tankesätt då? Att samerna var en lägre stående ras och den samiska kulturen mindre värd än den, så att s& auml;ga, germanska svenska kulturen. Även om ingen bekänner sig till de teorierna idag så är all den politik som man antog under den här tiden kvar. Man har inte förbättrat samernas landrättighetspolitik någonting sedan dess. Den enda skillnaden, den enda materiella förändringen sedan dess, är att man 1992 tog ifrån samernas deras jakt- och fiskerättigheter. Det låter ändå som att det skulle vara historia även det. Faktum är att den politiken fortfarande är svensk politik idag. Då är det inte historia, då & auml;r det verklighet, säger Mattias Åhren. FN:s rasdiskrimineringskommitté började på onsdagen sin granskning av Sverige och sin utfrågning av den svenska regeringens representanter på plats i Genève. Beskrivningen av Sveriges behandling av minoriteterna i landet för tankarna till ett citat från boken "Nokk Nu" sid 123: Att Sveriges agerande inte går oförmärkt förbi framgår bland annat av ett uttalande av den förre ordföranden i Europarådet, kanadensaren Peter Leuptrecht, som vid ett seminarium vid McGill University i Montreal, Kanada konstaterade: "Jag lämnade Europarådet i protest mot medlemsstaternas kränkning av de mänskliga rättigheterna. Jag är speciellt upprörd över Sverige. Svenskarna är de mest skenheliga och hycklande av EU:s medlemmar, som regelbundet v& auml;grar att rätta sig efter EU:s direktiv på områden som berör mänskliga rättigheter - de gör helt enkelt vad dom vill och ignorerar dessa rättigheter." 10. Ytterligare en bok som förhärligar hallänningarnas övergång till svenskar Nu vet vi hur det gick till när hallänningarna tvingades bli svenskar istället för danskar. Detta tack vare en ny mycket välskriven bok av Sven Larsson, bördig från Gällared och uppväxt i Askome: - Det är överraskande hur självständig och klok allmogen var när det gällde att förhandla till sig fördelar vid övergången, säger han. Sven Larsson verkar som historielärare vid Per Brahegymnasiet i Jönköping. På sin fritid har han skrivit "När hallänningarna blev svenskar” med undertiteln ”Ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720”. Årtalet 1720 är det år då den siste danskfödde hallänningen dör. Dessvärre har den sedvanliga enögdheten slagit till. Författaren har undvikit gräva i de danska arkiven, utan uteslutande besökt Riksarkivet i Stockholm och Landsarkivet i Lund. Vad vi har att vänta oss av texten framkommer också i Sven Larssons prisande av landshövdingens brev till Kungl. Maj:t. Mer statspropaganda alltså. Lär folk sig aldrig?

1 maj

Innehållsförteckning 1. Skånes årliga Oscarsgala 2. EU pengar till Pilelandet 3. Skånsk SAS personal för inte arbeta från Kastrup 4. Skåne umgås med Andalusien? 5. Blindheten når nya höjder 6. Män behåller sin dialekt 7. Demokratin når nya höjder 8. EU:s regionalstöd i större utsträckning via Stockholm i framtiden 9. Ny roman ger en livfull historiebeskrivning av försvenskningen av Halland 10. Snart återstår bara Sverige... 11. Forskning kring hällristningar i Skåne och på Bornholm 12. En "skånsk Vanity Fair" har sett dagens ljus 13. SRI har ny hemsida! 1. Ny skåning/hallänning i Gastronomiska Akademin Stefan Holmström, lagledare och drivande kraft bakom det "Skånska kocklandslaget" som tog en silvermedalj i mat-OS, är nybliven medlem i Skåneländska Gastronomiska Akademin. Stefan Holmström är verksam på Mahults herrgård i Simlångsdalen i södra Halland. 2. EU pengar till Pilelandet Som vi tidigare förtäljt, finansierar EU ett projekt i Skåne och på Sjælland som har som mål att stärka medvetandet om det egna kulturarvet bland lokalbefolkningen, samt därmed att locka fler besökare till regionen. Fem kommuner på Sjælland och fem i Skåne samarbetar tillsammans med Lunds universitet och Region Skåne med att skapa ett nätverk av företag inom boende, restaurang och andra servicenäringar. Från Svågertorp, runt Falsterbonäset och bort till Sandhammaren kommer en blåmarkerad vandringsled att skapas. Det kommer att finnas fågeltorn, utsikts- och rastplatser längst leden. Projektet planeras vara avslutat 31 januari 2005. Läs mer på: Pilelandet. 3. Skånsk SAS personal för inte arbeta från Kastrup När det SAS splittras mellan Sverige, Norge och Danmark drabbas personalen i Skåne, eftersom en av förändringarna är att begreppet Malmöbosättning slopas. SAS tvingar istället alla de 156 anställda i Skåne att börja sina arbetspass i Stockholm. Om personalen inte har råd att betala resorna, cirka 90 000 kronor om året (årskort på SAS), måste de bosätta sig i Stockholm. Vi passar inte längre in i systemet, utan betraktas som udda fåglar. Därför ska vi tvingas bort genom att självmant säga upp oss, om vi inte kan börja jobba på Arlanda, säger pursern Thomas Strömberg, ordförande för Scca-Malmö, klubben inom facket HTF för kabinpersonalen i Malmö. 4. Skåne umgås med Andalusien? Spontant är det säkert mer än ett ögonbryn som höjs; vad i hela friden har Skåne gemensamt med Andalusien? Ingenting, skulle väl genomsnittsskåningen svara, men konstnären José Gordillo i Malmö har en annan uppfattning. Han driver med stor frenesi idén om ett brett upplagt samarbete mellan de båda regionerna. De första stegen är redan tagna. José Gordillo är född i Sevilla men har bott i Malmö i över 40 år. Tanken på att försöka knyta ihop sin gamla hembygd med sin nya fick han för snart fem år sedan när Öresundsbron byggdes. Stora delar av bron består av stålkonstruktioner som tillverkats i Cádiz i Andalusien, och José Gordillo såg plötsligt en symbolik i detta faktum; här byggdes ju faktiskt inte bara en bro mellan Sverige och Danmark utan också en mellan Öresundsregionen och Andalusien. Han såg många beröringspunkter. En gång i tiden hade vikingarna rumsterat i Sydspanien och på medeltiden såldes sill från Höllviken i Sevilla. Skåne ligger sydligast i Sverige och Andalusien sydligast i Spanien och båda är expansiva regioner med självstyre, även om det skånska bara är i sin linda medan det andalusiska är fullt utvecklat. Nyckelpersoner har kontaktats och myndigheter bearbetats. Universitet, högskolor, turist-organisationer, kommuner och kulturinstitutioner har bombarderats med idéer och förslag om utbyte och nya kontaktytor. Allt har han gjort privat och ideellt, som ambassadör för en vision som är helt och hållet hans egen. Efter vedermödorna tycks Gordillo nu ha fått luft under vingarna, projektet har blivit allmänt känt och intresset är utbrett, om än fortfarande avvaktande, i alla fall i Skåne. Han berättar att Andalusien redan sagt ja till att knyta kontakter med Skåne två gånger och att det ligger en inbjudan på Region Skånes bord. Tyvärr så verkar Skånepolitikerna vara proppen. Ett klart uttalat intresse om samarbete finns också från Malmö högskola, universitetet i Granada, Malmö konstmuseum, turismsamordnaren Position Skåne och flera andra. Även Helsingborg är med på noterna, och José Gordillo berättar att han fått positiva signaler både från kommunalrådet Tomas Nordström, Dunkerschefen Niels Righolt och teaterchefen Göran Stangertz. 5. Blindheten når nya höjder En ny dansk sajt startades den 1 april. Den heter, hör och häpna, Sydsverige och är smyckad med röda stugor, älgjakt och blågula flaggor. Tänk vad man kan göra bort sig utan att själva verka förstå det. Jo, att Skåne varit dansk nämns inte, däremot påpekas att exempelvis Malmö varit en dansk stad - man kan nästan se den häpna blicken på författaren när detta skrevs... Nog om raljerande, här följer hemsidans skapares egen introduktion: Sydsverige.dk er en ny og anderledes ferieportal, som skal give danskerne mulighed for at opdage den dejlige natur og kultur i Skåne, Blekinge og Småland - blot et par timers kørsel fra København. På Sydsverige.dk finder man information og baggrundsartikler om kultur- og fritidsliv samt oversigt over større arrangementer og begivenheder i Sydsverige. Vi skriver om tingene, som de er – og kalder ikke bakker for bjerge eller oversælger på anden vis. Artiklerne er ikke k& oslash;bt og betalt af de seværdigheder, vi omtaler. De er udelukkende skrevet som udtryk for det, vi finder relevant og interessant at besøge i Sydsverige. Den redaktionelle linie på sydsverige.dk er uafhængig af økonomiske interesser. 6. Män behåller sin dialekt Medan kvinnor anstränger sig för att tala det accepterade högspråket behåller män oftare sin dialekt. Det är ett resultat som framlagts vid årets språkmöte i tyska Mannheim. Ett omfattande studium av kvinnor från lantliga områden visar att de medvetet talar som man gör i tv och radio och försöker ge sina barn samma vana. Männen däremot tycks sätta en ära i att behålla dialektala vändningar och uttal. Språkvetarna i Mannheim menar att männen egentligen gör rätt, eftersom dialekter har värde som monument över lokal språkutveckling. 7. Demokratin når nya höjder I början av mars var minister Jan O Karlsson gäst i TV4:s nyhetsmorgon. Diskussionen var denna dag över skåningarnas vana att säga "negerboll" istället för det rikssvenska, och politiskt korrekta, "chokladboll". Alla i studion var överens om att ordet negerboll var pinsamt och rasistiskt. Jan O Karlsson kommenterade saken ungefär så här: Nu måste skåningarna ställa upp. Vi erövrade Skåne 1658, och nu har vi här uppe bestämt att det heter chokladboll, och då är det bara att lyda. Skåningarna har bara att rätta sig efter det. De övriga i programmet fnissade förtjust. 8. EU:s regionalstöd i större utsträckning via Stockholm i framtiden Tanken med EU:s regionalstöd är att låta regionerna satsa på de områden som ger bäst nytta och avkastning i regionen. Så icke i Sverige. Den svenska regeringen kommer efter dagens utvidgning att ges ansvar för att fördela EU-stödet inom landet, men EU-kommissionen kommer att övervaka att glesbygdsområdenas intressen tillgodoses även i fortsättningen. Att EU-kommissionen är misstänksam mot en centralstats förmåga att förstå regionala behov är inte helt ologisk. 9. Ny roman ger en livfull historiebeskrivning av försvenskningen av Halland I Harplingeförfattaren Albert Olssons episka romantrilogi om Haverdalsbonden Tore Gudmarsson spelar försvenskningen av Halland en avgörande roll. 1600-talets brödrakrig får nästan Balkanproportioner: etnisk rensning utbryter när några svenska nybyggare slår sig ner i Särdalsbergen. Det talas om folkhat, och hetast står striden om språket: när den patriarkale huvudpersonens sonsöner (som har en svensk mor) säger "grinden till trädgården" i stället för "lågen til haven" får han ett raseriutbrott. Till slut beger han sig till Karl XI för att få fortsätta höra predikan på sitt danska modersmål. 10. Snart återstår bara Sverige... Frankrikes parlament gav under april sitt godkännande till ett lagförslag som kommer att ge kraftigt ökat makt till Frankrikes regioner. Lagen har i Frankrike kallats den största konstitutionella förändringen sedan Napoleon skapade dagens starkt centraliserade Frankrike. 11. Forskning kring hällristningar i Skåne och på Bornholm Med hjälp från Italien avslöjas nu ny information om hällristningarna vid Simrislund, Järrestad och i Kiviksgraven i sydöstra Skåne. Hjälpen från Italien berör på stöd från ett EU-projekt, då det visat sig finnas liknande hällristningar i Valcamonica-området i norra Italien. Resultatet kommer att visas i sommar på Bornholm, där ännu äldre hällristningar finns, och nästa sommar på Österlens museum i Simrishamn. 12. En "skånsk Vanity Fair" har sett dagens ljus< Vanity Fair är redaktionens egen beskrivning av det påkostade magasinet Skåne, som kom ut med sitt första nummer i april 2004. Projektet innebär ett delvis nytt sätt att producera tidning, där Allers står för allt utom det redaktionella och redaktionen mest består av frilansar. Magasinet Skåne AB har grundats av Mattias Hansson på Jarowskij (tidigare chefredaktör för Z och Nöjesguiden), ADn Staffan Frid (Z, Café, Residence, Cosmopolitan) och redaktören Jesper Heimerson (Z och SVTs Fråga Lund). Bolaget, med basen i Svineberga, Kivik, ska bara ha två anställda - Frid och Heimerson. Övriga, inklusive chefredaktören Mattais Hansson och senior editor Per Andersson, kommer att arbeta på frilansbasis. Redaktionen kommer sedan att bygga på mer eller mindre fasta frilansar. Med ett krav: de ska ha en mer eller mindre stark förankring i Skåne. Grundarnas förebild är tidningar som Texas Monthly, som är en New York Magasine förlagd till Texas. Tidningen ska komma med fyra nummer per år, preliminärt på 150 sidor per nummer. 13. SRI har ny hemsida! Efter att ha sett likadan ut i fyra år var det dags för en rejäl översyn. Under vintern har vi arbetat med en struktur som skall göra det lättare att hitta på hemsidan, och i dag då EU hälsar 10 nya medlemmar välkomna så hälsar vi vår nya hemsida välkommen. Välkommen! Hemsidan. 14. Tillståndet i Skåneland 2003 publicerat idag Sedan 1999 ser Scanias Regionala Institut tillbaka på det gångna året och sammanfattar hur långt regionalismen har kommit i de fyra provinserna Halland, Skåne, Blekinge och Bornholm. Analysen görs inom följande nio områden:    - Stöd för regionidén    -Återskapande av regionen    -Regional identitet    -Regional kultur    -Regional massmedia    -Regional politik    -Regionalt utbildningsväsen    -Regionalt näringsliv    -Regionens röst i Europa

1 juni

Innehållsförteckning 1. Skånes årliga Oscarsgala 2. EU pengar till Pilelandet 3. Danskar köper skånska hus 4. Skånska ruiner räddas 5. Skånsk mat förträfflig 6. Skånska journalister får integrationspris 7. Det regionala uppskattas inte 8. Halländska visioner på vykort 9. von Sydow höll Masterclass 10. Skånsk mössa på väg att försvinna 11. Svenskt Näringsliv betygsätter Halland 12. Det börjar bli trångt i Halland 13. Region Halland vill börja bestämma 1. Skåningar duktiga på kaffe Varje år tävlar bartenders i vem som kan göra bäst espresso, capuccino och kaffe latte. Tävlingen heter Årets Barista, och i år blev det storslam för de skånska deltagarna. Daniel Remheden från Herkules Bar i Lund vann titeln Årets bästa kaffebartender, två blev Anders Jönsson från Malmö och trea Johan Carlström, Malmö. Skall ni ha bra kaffe, så är det till Skåne ni ska! (Och detta säger vi utan ens vara sponsrade av Zoegas.) 2. Fler barn på väg i Skåne? Storkarna är på väg tillbaka till Sydskandinavien. För den storkintresserade, kan ett vilt storkpar på rådhustaket i Ribe följas minut för minut på www.ribe.dk. Även Skåne har förskönats med storkpar. I år lär 25-30 par häcka, vilket enligt ornitologer skall vara något fler än förra året. Under tiden pågår ett projekt, Storkprojketet, som har som mål att få en stabil skånsk storkpopulation som klarar sig utan bistånd från människor. Deras förhoppning är att vi har omkring 150 storkpar i Skåne om tio år. 3. Danskar köper skånska hus Sydsvenskan rapporterar att danskar köper allt fler bostäder, skogsmark och andra större fastigheter i Skåne. Fastighetsmäklaren Skånegårdar, som säljer skogs- och jordbruksfastigheter, rapporterar en kraftig ökning av aktiva danska köpare de senaste 18 månaderna. Ökningen är störst i Öresundsbrons närområde, dvs västra och sydvästra Skåne. Även Svensk Fastighetsförmedling har märkt ett ökat tryck från Danmark på skånska privatbostäder, och ger ett exempel på en villa söder om Malmö där 50 skånska och 30 själländska familjer kom på visningen. Historiens vingslag känns påtagliga när exempelvis Gärsnäs slott kommer på tal. Slottet beslagtogs av svenskarna 1658 och återgick i dansk ägo i år då den dansk-svenska familjen Persson-Søndergaard köpte slottet. 4. Skånska ruiner räddas Länsantikvarien i Skåne och Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland har slagit sina påsar ihop och kommer att anställa upp till 600 långtidsarbetslösa efter sommaren för att rädda skånska fornminnen som håller på att vittra sönder. Jobben avser så kallade gröna jobb, naturvård, fornvård, skötsel av naturreservat, nationalparker, leder och rastställen, inventeringar i skogsmarker samt uppsättande av stängsel. 5. Skånsk mat förträfflig Föreningen "Jordbruket gör Skåne skånskt" anser att skånsk mat är förtäfflig, och har lanserat en kampanj som skall stärka tron på det regionala köket. Kampanjen heter "Mat angår oss alla" och lanseras i livsmedelsbutiker och i skolor. 6. Skånska journalister får integrationspris Peter J Olsson och Jan-Olof Bengtsson på Kvällspostens ledarsida har av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren fått ett journaliststipendium på 25 000 kronor. Kammaren skriver i sin motivering att de outtröttligt har bevakat och kommenterat integrationsprocessen i Öresundsregionen. 7. Det regionala uppskattas inte Katarina Carlsson angriper det regionala i Riksantikvarieämbetets tidskrift Kulturmiljövård. Hon skriver bland annat ... det är lätt att förtvivla i mångfaldens Skåne när det gäller att definiera, värna, bruka och förmedla kulturarv. Vems kulturarv då? Det skånska kanske? Nej, det finns inget entydigt skånskt kulturarv som låter sig definieras för att underlätta livet och tillvaron för en frustrerad pedagog, eller för någon annan heller för den delen. Skåne präglas av sin mångfald. 8. Halländska visioner på vykort Region Halland vill att hallänningarna ska skriva vykort från en annan tid – från framtiden. Fullmäktigeledamöter i Hylte har redan plitat ner sina visioner. Vykortsskrivandet är ett led i Region Hallands arbete med en regional utvecklingsstrategi. Det inleddes förra året och har resulterat i fyra olika bilder av hur länets arbetsmarknad och livsstilar kan se ut om 16 år. Dessa ska studeras och diskuteras och utmynna i en vision för 2020. Visionen ska i sig vara en del i den regionala utvecklingsstrategin. I november är det tanken att Region Halland ska anta den regionala utvecklingsstrategin. 9. von Sydow höll Masterclass Skåneland har ingen Sean Connery, men vi ligger inte så långt efter med Max von Sydow, för övrigt ledamot i Skånska Akademien. I år fick von Sydow äran att hålla den första Masterclass någonsin vid filmfestivalen i Cannes. Sedan några år tillbaka har regissörer hållit masterclasses, men nu startar en ny tradition med att skådespelare också blir inbjudna. 10. Skånsk mössa på väg att försvinna I Sverige finns det två typer av studentmössor, den vanligaste Uppsalamodellen och Lundamodellen, som har en högre "kulle", är lite styvare och har vinrött foder. Men Uppsalamössan breder ut sig även i Lund och den skånska varianten minskar sin försäljning år för år. 11. Svenskt Näringsliv betygsätter Halland För fjärde året i rad presenterade Svenskt Näringsliv sin kommunranking som visar företagarnas uppfattning om den egna kommunen. Vid betygsättningen har 41 000 företagare i hela Sverige deltagit. Vid rankningen har man också vägt in statistik om kommunalskatt, utbildningsnivå, nyföretagande etc. Enligt Svenskt Näringsliv handlar bra företagsklimat om att avskaffa onödig byråkrati. Kommunerna bör också träffa sina lokala företagare med jämna mellanrum för att hålla dialogen levande. En stående uppfattning är dessutom att kommunal verksamhet inte ska konkurrera med privat. Mera kommunala uppdrag ska ut på entreprenad. Hur går det då för Halland? Hylte utmärker sig genom ett kraftigt fall från 148:e till plats 256. Falkenberg kliver upp en bit, från plats 149 till 139. Främst beror detta på att många andra kommuner höjt skatten. Halmstad backar från plats 37 till plats 59. Svenskt näringsliv anser att detta kan bero på lägre nyföretagande och försämrade attityder hos kommunens tjänstemän. Varberg avancerar några pinnhål, från plats 84 till plats 72 och Laholm sjunker från plats 52 till plats 65. Av enkätsvaren framgår att företagarna i Laholm anser att deras kommun har brister i IT-servicen och är för byråkratiskt. Hallands gynnsammaste kommun ur förtagarnas perspektiv är liksom tidigare år Kungsbacka. Förra året låg man på plats 16 i landet och vid den senaste mätningen backade man bara tre placeringar till plats 19. 12. Det börjar bli trångt i Halland Sedan 1970 har befolkningen i Halland ökat med 80 000 personer. Detta är en veritabel befolkningsexplosion med en ökning på 40%. I fyra av Hallands sex kommuner – Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka – är det totalt sett brist på bostäder räknat både i innerstan och i kommunens övriga delar. I Laholm råder dessutom bostadsbrist i centralorten. Hylte är ensam om överskott av bostäder. 13. Region Halland vill börja bestämma Region Halland är, som vi tidigare förtäljt, en sorglig historia. Beslutad över huvudena på folk, helt utan direktvalsmöjligheter för regionens medborgare och helt styrd enligt statliga principer. Det vill säga fullständigt emot EU:s principer om subsidaritet. Men, kraften i regionalismen har även nått denna statliga församling. Under regionens senaste sittning framgick det att politikerna vill att Region Halland själv får styra över pengarna till kulturen. En politisk arbetsgrupp utsågs vid mötet och får ett drygt halvår på sig att arbeta fram ett förslag på hur Region Halland ska övertyga kulturminister Marita Ulvskog i förträffligheten med en regional penningpåse till kultur. Kulturministern har nämligen varit starkt emot allt som luktat regionalism tidigare. Eller som före detta riksdagsmannen Rolf Kenneryd (c) sade under debatten: – Jag säger lycka till, eftersom jag av erfarenhet vet att det kan behövas. Det blir inte lätt att övertyga kulturministern, men det är värt att försöka.

1 juli

Innehållsförteckning 1. Starka reaktioner efter Katarina Carlssons uttalande i "Kulturmiljövård" 2. Skåningarna är öppna, rättframma och hjärtliga 3. Malmöborna blir dansktalande i sommar 4. Fortsatt trög Øresundsintegration 5. Danskt-skånskt riskkaptial gör gemensam sak 6. Øresundsregionen är värd för ny BMW 7. Nordvästskåningar svala till att fira nationaldag 8. Valresultat EU-valet 2004 9. Malmös kommunalråd positiv till regionalism 10. Årets skåning 2004 korad 1. Starka reaktioner efter Katarina Carlssons uttalande i "Kulturmiljövård" I förra månadens nyhetsbrev rapporterade vi att Riksantikvarieämbetets tidskrift Kulturmiljövård publicerat en kritisk artikel till regional identitet. Reaktionen blev stark och vi har mottagit flera upprörda e-brev från nyhetsbrevets medlemmar. För att få ytterligare perspektiv på Riksantikvarieämbetets arbete vill vi först delge hur myndigheten själv presenterar sig och avslutningsvis citera Sven Rosborn, tidigare museichef vid Malmö Museer och numera kända centralgestalt för Fotevikens vikingamuseum. Riksantikvarieämbetets syfte och verksamhet: Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet med ansvar för frågor som rör kulturmiljövård och kulturarv. Verksamheten innefattar både kunskapsuppbyggnad, vård, arkeologiska utgrävningar och information. Verksamhet Riksantikvarieämbetet verkar för att kulturmiljön och kulturarvet ska bevaras och brukas på bästa sätt. Arbetet sker till stor del i samverkan med bland annat länsstyrelserna och de regionala museerna. I Sven Rosborns bok om Malmös historia, "Historiska vingslag", Corona Förlag 2003, beskriver han rivningshysterin i Malmö och Riksantikvarieämbetets passivitet: År 1976 grävdes det på den Thörnschärska gården invid Södergatan [i Malmö]. Man skulle bygga nytt. Den otroligt vackra, fyrlängade gård som låg här var bara "mög" enligt rådande politikers och kavajtjänstemäns uppfattning. [...] Gården var som en stor skånsk bondgård med präktiga längor runt omkring en stor gårdsplan. Mot gatan stod en tvåvåningsbyggnad från tidigt 1800-tal. En port genom huset ledde in till idyllen. Här inne fanns fortfarande kullerstensbeläggningen från 1700-talet kvar. I söder stod en imponerande tvåvånings korsvirkesbyggnad från 1600-talet, i väster en liknande byggnad från 1700-talet och i norr en envånings stallbyggnad, även denna från 1700-talet [...] Kampen om gården blev hård. Riksantikvarieämbetet i Stockholm skrev i ett brev att gården inte var värd att bevara - de bevärdigade sig inte ens om att komma ner till Skåne för att se med egna ögon. Så här berättar Sven själv till SRI om händelsen 1976: När det gäller Törnschiärska gården var vi många som kämpade förgäves. Bengt Salomonsson, riksantikvariens ombud, var en av dem. Han fick inget som helst gehör uppe i Stockholm. Länsantikvarie Evald Gustafsson var en annan. Han fick heller inget gehör och yttrade uppretad en gång i stridens hetta de klassiska orden: - "Det är synd och skam att kulturminnesvården i Skåne och Malmö ska stå och falla med AMS (dvs. arbetslöshetsprojekt)!" Jag var själv med och hörde det. Thomas Munk af Rosenschöld, den gamle borgmästaren i Malmö, röt till: "Maken till djävulskap får man leta efter" sa han offentligt när han fick se rivningsplanerna och nybyggnadsplanerna. Tillsammans med Einar Bager och oss på museet försökte han skapa opinion mot rivning för att rädda hela den gamla gården. Malmö stads politiker kommer inte heller undan. Så här beskriver Sven deras insikt om Malmös historia: Intresset från Malmö stad var lika med noll och byggherren ansåg att vi som kämpade var något som katten dragit in. Jag gick själv holmgång i pressen mot byggnadsnämndens ordförande som var något av det mest korkade jag mött. Det var bl.a. han som krävde att allt virke från 16-1700-tals husen skulle plockas ner eftersom endast stämplat kvalitetsvirke kunde godkännas. Han drog bl.a. en liknelse med Vasa: "Tror man från antikvariskt håll att vi skulle låta Vasa få fungera som ett modernt passagerarefartyg? Då kan vi heller inte tillåta ett gammalt hus med sneda väggar." 2. Skåningarna är öppna, rättframma och hjärtliga Sopranen Charlotta Larsson tar farväl av Malmöoperan och uttalar sig positivt om Malmöborna och skåningarna i en intervju för Sydsvenskan: Charlotta Larsson uppskattar Malmöpubliken och atmosfären i stan. - Kanske har det med mentalitet att göra, skåningarna verkar ha öppnare hjärtan. En gång när jag gick och handlade under mitt första år här stängde kassörskan sin kassa för att hjälpa mig att hitta välling. Det hade nog inte hänt hemma, jag är från skogarna i Bergslagen. Skillnaden mot Stockholm är också stor, i Malmö finns en rättfram, sann hjärtlighet. 3. Malmöborna blir dansktalande i sommar Nix, det handlar inte om ett nytt mirakelmedel som köpes på Internet, utan om MalmöTurisms satsning på 1500-talets Malmø. Den som beger sig på en historisk vandring kring de överlevda medeltidsbyggnader i Malmö kommer att få träffa flera mäktiga män; myntmästaren Dringenberg, borgmästaren Jørgen Kock och reformatorn Claus Mortensen. Alla tre talar danska i ett försök från Malmö Turism att locka danskar hit som är intresserade av Malmös danska historia. 4. Fortsatt trög Øresundsintegration Denna rubrik är nog den mest använda i våra nyhetsbrev... Den kolasega integrationsprocessen har nu kommit ytterligare ett gigantiskt pyttesteg vidare, rapporterar Sydsvenska Industri- och Handelskammaren i sitt fjärde årliga index. Där 100 på skalan motsvarar full integration, typ den mellan Malmö och Lund, ligger Øresundsintegrationen på 60, en blygsam ökning från fjorårets 57. Å andra sidan har indexet legat fast på 57 under några år, så kanske detta är en tidig islossning? Enligt Handelskammaren är inte så fallet, handelsindex har sjunkit, arbetsmarknadsintegrationen förbättrats från katastrofalt till uselt och för tredje året i rad är det färre företagsledare som kommer att satsa på "andra sidan" de närmaste fem åren. Handelskammaren föreslår en Øresundsminister för att få fart på integrationen och för fram Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu som en lämplig kandidat. 5. Danskt-skånskt riskkaptial gör gemensam sak Med amerikansk förebild försöker nu förmögna personer i Skåne och på Sjælland samarbeta i jakten på projekt att investera i. Nätverket Connect Skåne och det danska Denmark Business Angel Network (Dban) träffades under våren för att skapa det nödvändiga förtroende som måste finnas för att vilja investera ett flertal miljoner i en ny verksamhet. Vi har svårt att förstå att affärsänglar inte är bättre på att samarbeta över Øresund. Vårt gemensamma intresse ligger främst i att vi vill htta de goda projekten. København och Danmark är en liten region. Att titta över Øresund är naturligt för oss, Sten Verland, vd för det danska riskkapitalföretaget Biolink och verksam i Dban. 6. Øresundsregionen är värd för ny BMW Mellan den 14 juni och 8 juli introducerar BMW sin nya "Golfutmanare" 1-serien för BMW-återförsäljare världen över. Under mottot "Experience 1" kommer ägare till BMW-återförsäljare och deras ca 3300 försäljningschefer över hela världen att uppleva den nya 1-serien. Skåne och København, förbundna av Øresundsbron är enligt BMW den perfekta platsen att introducera den helt nya 1-serien. Ansvarig på BMW för evenemanget är Dr Timm Kehler som är mycket nöjd med valet av plats. - Vi valde Skåne och Köpenhamn för att miljön inbjuder till en upplevelse som representerar den nya målgrupp vi nu söker till 1-serien. Öresundsregionen med de öppensinnade, designintresserade och internationellt inriktade invånarna i Köpenhamn liksom det vackra och inbjudande landskapet i Skåne erbjuder en perfekt inramning för denna helt nya bil. Eventet är uppdelat i två delar. Första delen äger rum i København där deltagarna får uppleva kulturutbudet och caféerna i ett så kallat "lifestyle-check". Dag två får deltagarna uppleva "äkta körglädje" på andra sidan Øresundsbron, där nya BMW 1-serien finns för provkörning på vackra Skånevägar. 7. Nordvästskåningar svala till att fira nationaldag På Helsingborg Dagblads Internetspörsmål om man tänkte fira nationaldagen, svarade en klar majoritet Nej. Svaren fördelades: Absolut 22.4% Nej 55.8% Vet inte än 5.5% Jaså, är det i dag? 16.3% 8. Valresultat EU-valet 2004 Moderaterna Centern Folkpartiet Kristdemokr Socialdemokr Vänsterpartiet Miljöpartiet Junilistan Sverigedemokr Övriga Blekinge 6 304 2 867 2 956 1 955 10 506 4 205 1 894 4 693 1 089 251 17,17% 7,81% 8,05% 5,32% 28,61% 11,45% 5,16% 12,78% 2,97% 0,68% Halland 16 218 8 205 8 387 3 663 18 888 7 469 4 064 12 523 761 659 20,06% 10,15% 10,38% 4,53% 23,37% 9,24% 5,03% 15,49% 0,94% 0,82% Skåne 70 334 15 335 31 558 12 650 76 748 24 680 16 505 37 307 10 032 1 316 23,72% 5,17% 10,64% 4,27% 25,89% 8,32% 5,57% 12,58% 3,38% 0,44% Skåneland 92 856 26 407 42 901 18 268 106 142 36 354 22 433 54 523 11 882 2 226 22,43% 6,38% 10,36% 4,41% 25,63% 8,78% 5,42% 13,17% 2,87% 0,54% Totalt antal röstande: 413 992 Bornholm Konservative Radik Venstr Venstre KristDem Socialdemkr SocialistFolk Folkebev m EU Junibev Danskt Folkept 445 330 2 053 431 2 992 399 481 822 542 5,23% 3,88% 24,16% 5,07% 35,22% 4,69% 5,66% 9,67% 6,38% 9. Malmös kommunalråd positiv till regionalism Ilmar Reepalu (s) skrev positivt om regionalismen i en debattartikel i Dagens Industri strax innan EU-valet. Så här skriver han om regional samverkan: För att demokratins kollektiva beslutsprocesser ska fungera är en kollektiv identitet nödvändig. Endast då känner människor sig delaktiga och har ett intresse av att ta ansvar för sig själva och varandra. Men en gemensam EU-identitet är varken möjlig eller önskvärd. I EU-projektet skapas en kollektiv identitet i stället genom att en stark lokal dimension fungerar som bas för gränsöverskridande samverkan. Regionernas Europa är en nödvändig förutsättning för medborgarnas Europa. EU-parlamentet är därför också pådrivande i arbetet med att utveckla regionernas roll och rättigheter. Parlamentet betonar noga betydelsen av interregionalt samarbete. Man strävar efter att EU ska utforma nya samverkansmetoder som ger större inflytande för de lokala och regionala myndigheterna, uppmanar kommissionen att rådgöra med dessa i samtliga planer och projekt som berör deras intressen och arbetar för att regionerna ska ges möjlighet att vara med när nationell lagstiftning utarbetas. Öresundsregionen är bara ett av många framgångsrika interregionala samarbeten i EU. Ett gemensamt drag hos dem är att de ibland av vissa uppfattats som att de utmanat nationalstaternas styrningsmonopol. Samarbetet mellan regioner med likartade möjligheter och problem i EU har visat sig vara en framgångsrik väg. Om politiken ska gå i takt med samhällsutvecklingen, måste därför regionerna ges ökat handlingsutrymme. 10. Årets skåning 2004 korad Årets skåning 2004 är Johan Wester och Anders Jansson, kända för deras framgångsrika Hipp Hipp-serie. De blev valda av tusentals skåningar via Sveriges Radio P4 Malmöhus. Som god tvåa kom malmöbon Diabaté Dialy Mory, mera känd under namnet "Dallas". Han kommer att föräras en skåneländsk flagga på Skåneländska Flaggans Dag i Billesholms Folkets Park den 18 juli. Skåneländska Flaggans Dag firas den 18 juli med start klockan 1100 i Billesholms Folket Park, programmet finns på flaggorganisationens hemsida: Skåneflaggan.nu

1 augusti

Lövskogen ökar i Skåne Intet ont som inte har något gått med sig. Efter den våldsamma stormen, med byar på upp till orkanstyrka, i december 1999 föll stora mängder granskog till marken. Denna granskog har nu ersatts av 1 250 hektar lövskog. Tack vare ett bidrag från riksdagen så slapp vi tät, dyster och från norröver inplanterad granskogen till förmån för alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. - Detta är oerhört glädjande. Det är bara att gå rätt ut i spenaten en majdag [...] för att inse vilka värden som tillförs den skånska naturen. Ädellövskog är ett fantastiskt kulturarv som inte alltid har förvaltats så lysande, säger Jan Linder, Skånes länsjägmästare till Sydsvenskan. Skånska politiker ogillar dansk kommunreform Som vi berättat tidigare (se oktober 2003) har den danska regeringen tillsatt en Strukturkommission som har uppgift att beskriva hur en rad vitala välfärdsuppgifter skall organiseras i framtiden. Kommissionen domineras av ämbetsmän från ministerierna, Kommunernas Landsforening samt av Amtsrådforeningen. Ordföranden är Johannes Due, direktör för Sygesikringen Danmark. Den danska regeringen, sammansatt av Venstre och Konservative, har lagt fram ett förslag som skiljer sig på en viktig punkt från Strukturkommissionens förslag; nämligen avsaknaden av regionalt självstyre. Där kommissionen förslog självständiga amt (län/regioner) körde den borgerliga regeringen helt enkelt över förslaget och stipulerar att Danmark skall styras av en stark centralstat med relativt självständiga kommuner. Om regeringens förslag går igenom skapar detta ytterligare en uppförsbacke för Region Skåne. I framtiden måste då Region Skåne samtala med amtet för sjukvårdsfrågor och danska staten när det gäller finansiering. - Huvudstadsområdets udviklingsråd HUR har varit vår naturliga samarbetspartner. Nu är vi oroliga för att trafik, marknadsföring och regional utveckling delas upp, antingen på ett antal olika kommuner eller kommunförbund, , säger Monika Yngvesson, utvecklingsdirektör för Region Skåne. De danska socialdemokraterna har lovat att riva upp kommunreformen om de kommer i regeringsställning. Ytterligare kritik mot Riksantikvarieämbetet I förra månadens nyhetsbrev skrev Sven Rosborn, tidigare museichef i Malmö, om Riksantikvarieämbetets styvmoderliga behandling av Malmös gamla bebyggelse (från dansktiden) och om okunniga skånska politiker om sin egen historia. nedan berättar Sven för SRI om fler liknande händelser: På den tid då jag försökte dra mitt strå till stacken med att kämpa för bevarande av det gamla Malmö behandlades vi ytterst nedlåtande från Stockholm. I dag har den statliga länsstyrelsen på Drottninggatan i Malmö tagit över RAÄ:s ansvar - men man har samma arroganta inställning. Så anses t.ex. inte Tunneln -    - Malmös äldsta bevarade tegelbyggnad från slutet av 1200-talet.    - borgmästaren Jacob Nickelsens mäktiga bostad med bevarat gavelhus.    - bostad för Christian IV:s dotter Leonora Christina.    - byggnad för Malmös äldsta bank på 1810-talet vilken fick riksintresse i och med att hela svenska politiken kom i gungning när den gick i konkurs.    - samt byggnad för Malmös äldsta offentliga bibliotek. ...att vara ett byggnadskomplex tillräckligt kvalificerad att bli offentligt byggnadsminnesmärke! Detta är bara ett exempel på statligt överförmynderi i dagens Skåne där man helt struntar i vårt skånska kulturarv. Regionalister från polcirkeln i Höllviken För tio år sedan utropades Övertorneås kommun till regionen Polcirkelland, och eftersom Skåne ligger i världens mitt så har de självfallet en ambassadör i vår region, närmare bestämt i Höllviken. Tanken på ett polcirkelland föddes på åttiotalet, då intresset för polcirkeln ökade. På den tiden var det bara Vägverkets oansenliga skylt som markerade polcirkeln. Den ideella förening som startade för runt tjugo år sedan fick som resultat att Övertorneås politiker tog idén till sig och driver idag på marknadsförningen av Polcirkelland. Kanske en inspirationskälla för halländska, skånska och blekingepolitiker? Teckningar av Skåne i Holte Vill ni veta hur Skåne såg ut på 1770-talet? Åk då till Søllerøds museum, Søllerødvej 25 i Holte. Där visas till 19 september de 126 teckningar av Gustav Gottfrid Hilfeling som överlevde slottsbranden på Christiansborg 1884. Hilfeling reste runt på kunglig befallning och dokumenterade provinsens danska arv. Numera förvaras teckningarna i dronningens handbibliotek och visas för första gången på 225 år. Historieförvanskning som politiskt budskap Nyligen utkom fjärde delen av Charlie Christensens tecknade version av Frans G Bengtssons klassiska äventyr om den skånske vikingen Röde Orm från Kullen. En av nyhetsbrevets medlemmar gjorde oss uppmärksamma på hur en organisation med tvivelaktigt rykte, Ordfront, har kunnat ge ut en barnbok som förnekar Skånes danska bakgrund. Längst bak i samtliga böcker visas hur Sydskandinavien såg ut på 900-talet under kung Harald Blåtands tid, "enligt karta funnen i Mölles fiskeläge", där det tvärs över Skåne står med stora bokstäver: "SVITJOD". Inskannad bild finns på följande länk: Historieforvanskning. P.S. Anledningen till Institutets tveksamhet över Ordfront beror dels i att organisationen tidigare förnekat folkmorden i Bosnien, vilket gav dem beteckningen "Brunvänster" av Dagens Nyheter, samt deras magasin nr 3/2000 då en skåneländsk flagga prydde omslaget med rubriken "Slutna landskap", där man medvetet försökte göra en koppling mellan regionalism och rasism. Retuschering inte bara i Sovjet Nostalgi är på modet nuförtiden. Kommer ni ihåg hur sovjetstaten brukade retuschera bort makthavare som fallit i onåd och inte längre fick ingå i den glorifierade sovjetiska historiebeskrivningen? Den som trodde att detta otyg försvunnit behövde bara läsa de regionala aviserna runt firandet av Skånelandsflaggans Dag den 18 juli. I exempelvis Helsingborgs Dagblad, HD, fanns förvisso en liten notis om firandet dagens efter, men inte bland Skånenyheterna utan som en lokal företeelse på sidan för Åstorp/Bjuv. Inget stod om flaggfirandet, inget om flaggan och inget om sponsorerna Region Skåne och Radio Malmöhus. Tacksamt nog nämnde man åtminstone att Hipp-Hipp duon Johan Wester och Anders Jansson mottagit utmärkelsen Årets Skåning 2004. Mycket i texten visar dock att resten av journalistiken inte tagit alltför stor skada: Det tycks inte finns någon gräns för komikerparet Johan Westers och Anders Janssons popularitet. Humorprogrammet Hipp Hipp har blivit tv-succé, belönats med Silverrosen på Montreauxfestivalen och i våras var Olympen i Lund ständigt utsåld när sammanlagt 135 000 personer såg den första omgången av showen. I går var Johan Wester i Billesholm (Anders Jansson var på grund av sjukdom förhindrad att närvara) för att ta emot Folkparkens jubel och utmärkelsen Årets skåning. I en omröstning i Radio Malmöhus vann Hipp Hipp-duon i överlägsen stil och med mer än hälften av rösterna titeln Årets skåning. - Det känns fantastiskt bra, sa Johan Wester när han klev upp på scenen efter att ha gjort entré i en Triumph från 1963. [...] I och med utmärkelsen Årets skåning får duon ett måhända överraskande kvitto på att deras humor har en bred förankring och går hem hos såväl gammal som ung. [...] Han säger att han värderar utmärkelsen Årets skåning högt. - O ja, det här känns verkligen hedrande. Både jag och Anders är ju födda och uppväxta i Lund och det är ju en fantastisk skara människor som fått priset tidigare. Skånelandsflaggan förbjuden i Danmark? I samband med att den dansk förening ville fira Skånelandsflaggans dag den 18 juli i Slangerup kom en kalldusch från danska myndigheter. Skånelandsflaggan får ej användas. Flaggan har nämligen förbjudits av den lokala polismyndigheten. Det är Slangerup Turistinformation som arrangerar firandet. Firandet hölls ändå, men utan att den skåneländska flaggan hissades. Det som satte grus i maskineriet är de strikta danska flaggreglerna. Majbritt Falster förklarar: »I må desværre ikke flage med det skånske flag, idet flaget ikke er et anerkendt flag, (det er ikke en nations flag), men I er meget velkommen til at flage med det svenske flag.« En av arrangörerna, Knud J. Holdt, kommenterar: »Afvisningen af 14/7-04 [...] bør [...] sættes i glas og ramme til brug i fremtidig historieundervisning.« Hallänningarnas försvenskning skapar debatt I april rapporterade vi om hur ytterligare en bok beskriver det danska Hallands övergång till en svensk provins som enkel och mellan raderna, önskvärd. Då skrev vi: Dessvärre har den sedvanliga enögdheten slagit till. Författaren har undvikit gräva i de danska arkiven, utan uteslutande besökt Riksarkivet i Stockholm och Landsarkivet i Lund. Vad vi har att vänta oss av texten framkommer också i Sven Larssons prisande av landshövdingens brev till Kungl. Maj:t. Mer statspropaganda alltså. Så här skriver Institutets styrelsemedlem, själv från Halland, i en insändare till Hallands Nyheter: Det första jag reagerade på när jag kom över Sven Larssons bok "När hallänningarna blev svenskar", var att Rigsarkivet i København inte fanns med i källförteckningen. Något som också Anders NÅ Larsson noterade i sin insändare 28/6. Att påstå som Sven Larsson och hans påhejare Arne Remgård gör att hallänningarna inte hade någon dansk nationalitetskänsla vid övergången till Sverige är märkligt. Sven Larsson skriver i sin bok- "med stöd av ett fragmentariskt och slumpmässigt bevarat källmaterial, silat genom ett svenskt filter" - då påminner det mer om svensk nationalstatspropaganda. En tolkning som knappast är objektiv. Vidare i boken kan man läsa om professor Jerker Roséns forskningar där ett utdrag lyder : "att nationalitetsbytet inte borde pressas fram". Varför? Hallänningarna var ett krigstrött folk. I generation efter generation fick man uppleva krigshorder, både svenskar och egna landsmän dra genom landskapet och med den lilla befolkning och de små resurser som fanns i dåtidens Halland borde det inte ha varit särskilt svårt att försvenska landskapet. Det fanns dock frivilliga halländska krafter som anslöt sig till friskyttekompanierna vid Hallandsås. Varför? Sedan målade hallänningarna med all säkerhet upp ett värre scenario om hur förtryckta de varit. De var ju inte dumma och det fanns ju en chans till skattelättnader. Även i dag har vi flitig handel och umgänge över gränserna, innebär det då att det inte finns någon större nationalitetskänsla i dag heller? Kanske är det så. "Svensson" skulle nog inte ha något emot att bli norsk eller dansk om alternativet varit något katastrofalt värre. Om nationalstatsromantikern Arne Remgård läser källmaterial lika illa som han läser Anders NÅ Larssons insändare är Remgårds uppgifter inte mycket att hurra för. Vem har påstått att det fanns trettio friskyttekompanier i Halland? Av 30 fanns det minst fyra i Halland, enligt Anders NÅ Larsson. Genom urval och utelämning kan man få fram en historieskrivning som präglas av upphovsmännens nationella tillhörighet. Den historiska sanningen är för dessa det som gagnar fosterlandet. Ett exempel är dyrkan av de män som skapade Sveriges stormaktstid, Gustav Vasa och Gustav II Adolf. Det stora eländets tid för Sveriges folk. År 2004 hyllas de med allmän flaggdag och en konstlad nationaldag som infaller på dagen av Gustav Vasas kröning. Som hallänning känner jag mig utanför då samtidens Halland var danskt, skilt från den svenska inhemska historien. Vad är då nationalitetskänsla? Det känns som försvenskningen fortfarande inte är över. Oväntad hjälp kom i debatten från Danmark, där Arild Hald Kierkegaard, stud. mag. i historie, Hillerød, tog till pennan och fyrade av en salva: Arne Remgård vender sig den 10 juli i HN imod Anders NÅ Larssons kritik af Sven Larssons bog "När hallänningarna blev svenskar. Remgård finder, at kritikken bygger på 1800-tallets frihedsromantik, og at den strider imod "såväl svensk som dansk modern historieforskning". Forsvenskningen skete under humane former, og der fandtes ingen fædrelandsfølelse hos bønderne. Ja, Remgård holder sig ikke engang tilbage fra at påstå, at hallændingerne aldrig var danske, men blot hallandske! (hvordan kunne de så blive svenske? Jemfør titlen på Larssons bog.) Imidlertid er det opfattelsen af nationer og nationalfølelse som en moderne konstruktion, der er blevet tilbagevist af nyere historievidenskab. I Danmark har Anders Leegaard Knudsen, Esben Albrectsen, Adam Wagner med flere afdækket middelalderens forestillinger om Danmark og danskhed. Knudsen slutter på grundlag af sine indgående studier af historieskrivningen, at denne var gennemsyret af nationale forestillinger (Saxo, Sven Aggesen og Rydårbogen) og at en nationalistisk indstilling var normen, ikke afvigelsen, i den danske adel. Helt tilbage fra folkevandringstiden taler kilderne i øvrigt om et dansk folk og et samlet dansk rige/fædreland. Vedrørende Skånelandenes overgang fra Danmark til Sverige og de følgende krige findes der masser af kilder, der vidner om en dansk bevidsthed blandt befolkningen. Fra Skånske Krig 1676-79 har vi bevaret en række breve fra de såkaldte friskytter og snaphaner, der taler deres eget tydelige sprog, og i 1676 skildrede en bondeleder i Blekinge stemningen blandt bnderne med disse ord: "De agter nu ikke ret, hvad de gør, særdeles over for dem, som er af svensk nation; være sig borger eller bonde, så enten skyder de ham eller stikker ham ihjel med deres lange knive. Ihvorvel jeg mange gange har ladet l?se ordrer [om skånsomhed] på prædikestolene, så svarer bonden, at det er ikke kongens ord, uden de siger, at de vil have alle svenske ud af landet." Sigende er også almuens møde 9 juli 1676 på kirkebakken i skånske Osby, hvor bonden Peder Pedersøn opildnede de tilstedeværende til at gribe til våben for "Danmarks retvise sag". Fra tiden efter det såkaldte Loshultkup, hvor Karl XI:s krigskasse blev plyndret, er der bevaret nogle tankevækkende udsagn fra bonden Jens Hogesøn fra Højholt, der ifølge eget udsagn kæmpede for, at "Skåne forbliver dansk", og Lille Thue Jensen fra Marklunde, som ytrede, at "Efter denne dag må ingen svensker mere lides i landet." Med sådanne udsagn fra de skånske og blekingske bønder er der ingen grund til at formode, at hallændingerne skulle have forholdt sig grundlæggende anderledes? Forsvenskningen, der for alvor blev sat i system efter krigen, var da også overvejende nationalpolitisk begrundet - jemfør bland annat Karl XI:s programerkl?ring. Anders NÅ Larssons oplysning om mindst fire hallandske friskyttegrupper fordrejes af Remgård til, at "Att det skulle ha funnits mer än 30 friskyttekompanier" i Halland. Er det mon, hvad han forstår ved forskning "på vetenskaplig bas"? CD klargör skillnanden mellan Bornholmsmål och Københavnsmål En av Institutets styrelsemedlemmar har medverkat till en CD med massor av bornholmsk. Den nya CD spelar på bornholmarnas föreställning om dem som kommer "ovrefra" (dvs från resten av Danmark i väst, och i synnerhet de från København) och om deras föreställning om sig själva. 15 scener är inkluderade på CD:n och ger en mycket god inblick i dels det bornholmska språket, som ju är väldigt nära skånskan, och dels i det bornholmska temperamentet. Vi återkommer med mer information under hösten! Vill i beställa ett exemplar, skicka e-post till info@scanianinstitute.edu.

2 september

København kommer närmare... Mja, kanske inte rent fysiskt, men dock mentalt. I den nya telefonkatalogen finns karta över centrala København med, samt en kortare turistinformation med diverse telefonnummer. Till Sydsvenskan säger Catharina Wallin, informatör hos Eniro Sverige: - I samband med att Öresundsbron byggdes har vi fått en efterfrågan på Köpenhamnsmaterial och i år bestämde vi oss för att införa det i katalogen. Vi ser det som en produktutveckling och service till alla kunder. Skåningarna gillar marmelad Är du som läser detta skåning och gillar marmelad? Då är du inte ensam; Hemköps försäljningssiffror har analyserats och utfallet har bland annat gett en insikt i olika regionala matvanor. När skåningar dukar till frukost (eller "morronmad") ställs marmeladburken med största sannolikhet fram. Om vi vänder blicken norrut visar det sig att i Norrland är polarkakan ett givet tillbehör på frukostbordet. Ytterligare en regional skillnad är behovet av välling på morgonen; i Norrland är den populär som frukostdryck, medan sällsynt i Skåne. Andra bästsäljande produkter i Skåne är efter marmeladen även grovt bröd och frukostflingor. Regionförsöket illa ute Knappt hade Region Skåne lyckats överleva ytterligare fyra år förrän nästa orosmoln dök upp i horisonten. Vid närmare titt så visar det sig vara samma moln som kommer tillbaka igen, likt ett irriterande efterhängset åskmoln. Ännu så länge har blixtnedslagen åsamkat begränsad skada, men molnets förmåga att åsamka förödelse skall inte underskattas. Strax innan sommaren gick samordningsminister Pär Nuder, av vissa tippad som möjlig efterträdare till Göran Persson, ut och kritiserade dagens modell med landsting och kommuner. Bland annat sade han att det var för mycket lapptäcke och att ansvarsfördelningen inte är tydlig nog. Dessutom gav han den statliga Ansvarskommittén nya tilläggsdirektiv - bland annat skall kommittén svara på om kommuner och landsting är tillräckligt bärkraftiga för att klara sina uppgifter, och länsstyrelsen föreslås få ökad makt. Kristdemokraten Rolf Tufvesson är oroad över Nuders uttalande och tilläggsdirektiv och ser det som det största angreppet, i förtäckta ordalag, mot det skånska regionalstyret. Till Sydsvenskan sade han i juni: - När regeringens samordningsminister nu talar om att eventuellt avskaffa landsting och regioner måste Uno Aldegren, regionstyrelsens ordförande, ta regeringen i örat och markera den skånska linjen. Rolf Tufvesson uttrycker också stor oro för Nuders tankar om att stärka länsstyrelserna, något som han ser som oerhört allvarligt. Istället vill Tufvesson se ett avskaffande av länsstyrelserna och en överföring av dess uppgifter på Region Skåne. Även miljöpartisten Anders Lindeberg är bekymrad över att regeringen vill kanske avskaffa landsting och regioner. Moderate Kerker Swanstein är desto lugnare och ser Nuders utspel mer som en försöksballong och menar att regeringen är orolig över den regionala utvecklingen och försöker med olika medel att bromsa den. Regionstyrelsens ordförande Uno Aldegren anser däremot att Nuders utspel stämmer väl överens med de direktiv som ansvarsutredningen har fått och har inget emot att de statliga myndigheterna samordnas bättre, med länsstyrelsen som viktig aktör. Skånsk mecenat gör nytta I snart tio år har Sparbanksstiftelsen Skåne delat ut 165 miljoner till skåningar och skånska projekt inom forskning, utbildning, näringsliv, kultur och idrott. Syftet är att stärka integration och social gemenskap. - Grunden för ett bra näringsliv med god ekonomi är att samhället erbjuder så mycket bra kultur att folk vill fortsätta att bo här, säger Thomas Boström, ställföreträdande verkställande tjänsteman till Sydsvenskan. Att stiftelsens pengar gör nytta är otvetydigt; i fjor räddade den Malmö opera och musikteater med ett bidrag på 5 miljoner kronor. Otaliga är också de små idrottsklubbar i Malmö, Landskrona och Helsingborg som kunnat åtnjuta bidrag. Under våren har stiftelsen delat ut 15 miljoner kronor och planerar göra detsamma nu under hösten. I denna summa ingår de sex årliga kulturpriserna inom konst, litteratur, musik, dans, film och teater till unga lovande skåningar. Jazz po skånska en succé För två år sedan gav Anna-Mia Barwe ut cd:n "Jazz po skånska", något vi gjorde er uppmärksamma i vårt oktoberbrev 2002. Anna-Mia förskånskade kända låtar och det utmynnade bland annat i: Ain't Misbehavin Rejnt liss po tejven Misty Jau bler tosig The Lady is a Tramp Ledi'vissa tramp När många nya svenska jazzalbum knappt klarar att sälja 1 000 exemeplar, har jazz po skånska sålts i 2 500 ex. Och detta trots att det inte finns någon distribution av plattan, som istället säljs via Internet (Anna-Mia Barwes hemsida) eller vid hennes spelningar. Enligt Anna-Mia så hör många skåningar som bor uppåt i landet av sig, och även folk som vanligtvis inte lyssnar på jazz. Och länsarbetsnämnden ger visst ut cd:n som present i Bryssel! Uppföljare lär visst vara på gång... Fel på minnet? År 1140 valdes Oluf II till kung över Skåneland och regerade under några år ett självständigt Skåneland från Lund (eftersom Danmark var federativt hade Jylland, Sjælland och Skåneland rätt att välja och vräka kung). Han förlorade sedan både den skåneländska kungakronan och sitt eget liv i slaget vid Tjuteån. På Rönnarps bjer norr om Tågarp, med en magnifik utsikt över Skåne och Sundet, finns ett monument som hugfäster detta. Med platsens storslagna vy och betydelse i den dansk-skånska historien borde monumentet åtminstone finnas med i turistinformationen bland andra historiska besöksmål. Men det finns inga vägbeskrivningar, inga skyltar, tillgängligheten för bilburna turister är närmast obefintlig, och man är hänvisad att fråga lokalbefolkningen för att kunna hitta dit. Monumentet underhålles inte, och är starkt förfallet. Fel på kunskapen? På Skånelands sydligaste spets Smygehuk vid den sägenomspunna Smygestenen, står följande på informationstavlan om stenens historia: "1300-talets senare hälft var en tid av oro och laglöshet i Sverige. Kung Albrekt (1340-1412) förde med sig tyska stormän hit och placerade ut dem som fogdar på kronans slott runt om i landet. Metoderna som användes för att ta upp skatt av bönderna var hårda och efter hand växte ett starkt missnöje fram. Svenska stormän slöt sig samman och tvingade kungen att avge en konungaförsäkran att endast ha svenskar i sin förvaltning samt att i alla viktigare ärenden rätta sig efter rikets råd. Därmed försvagades kungens makt och plundringar och mord förekom som aldrig förr." Kanske någon skulle upplysa om att svensk historieskrivning inte gällde på dåtida danskt territorium...? Skånelänningar motionerar minst i Sverige Förvisso kommer Gotland klart sist, men sedan är det Blekinge, Skåne och Halland som parkerar på de sämsta platserna i en färsk undersökning som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av Svenska riksidrottsförbundet. Studien visar att 77 procent av landets befolkning motionerar minst en gång i veckan. Men i Skåneland så dras snittet ned av dels en stor del som motionerar sällan och dels av en stor del som uppger att de alödrig motionerar. Markarydsbor söker sig mot Halland och havet Markaryd Växjö är formellt sett Markarydsbornas residensstad men i praktiken är det Halmstad som gäller. Gränsen till Halland upplevs inte som en gräns. Det kan ha sina fördelar att ligga i ett gränsland. Det råder valfrihet åt olika håll. För de flesta Markarydsborna är det västerut som gäller, mot havet. Många har fritidshus vid Laholmsbukten. Här kan ni köpa Bornholms-CD:n Flera av nyhetsbrevets abonnenter hörde av sig efter mer information om den Bornholms-CD som SRI varit med att producera. CD:n finns att köpa i William Dams Boghandel i Rønne, tlf. 0045 - 56 95 01 67. För er som inte har vägarna förbi, går det även bra med e-post : William Dams Boghandel. Gränsen mellan Skåne och Småland åter tydlig I samband m