1 januari

Innehållsförteckning 1. Stiftelsen Skånsk Framtid träffade Europarådets expertkommitte 2. Schleswig-Holstein godkänner den första rapporten om minoriteter och regionala språk 3. Cornish erkänt av brittiska parlamentet som regionalt minoritetsspråk. 4. Jyllands-Posten satsar på Malmö 5. Nytt från Öresund minskar personalen 6. Svenskt kallsinne hindrar integration 7. Kommuner i Skåne och Blekinge nobbar asylsökande 8. Bonderevolt i Skåne och Halland mot centralisering 9. Skånsk filmhistoria visas i Malmö 10. Piratens texter jazzas upp 11. Ny insändare från SRI 1. Stiftelsen Skånsk Framtid träffade Europarådet om den skånska kulturen Den 26 november 2002 träffade styrelsemedlemmarna i Stiftelsen Skånsk Framtid (SSF), Göran Hansson och Peter Broberg, Europarådets representanter i Stockholm. Mötet tillkom på Europarådets inbjudan och blev mycket lyckat. SSF fick träffa en grupp som kallades "The Advisory Committee for the Convention for the Protection of National Minorities". Gruppen var i Stockholm för att träffa den svenska regeringen då Europarådet ställer sig skeptiska till att Sverige verkligen uppfyller de regler som konventionen ställt upp. Att en sådan "on-the-spot visit" görs är dels väldigt ovanligt och dels en stor prestigeförlust för statens representanter. The Advisority Committee träffade flera kulturorganisationer, och däribland representanter för Skåne i form av SSF. Tidigare under året var även SRI med vid ett möte med Europarådet. Den gången gällde det det regionala, skånska språkets ställning. Under dessa två möten i Stockholm överlämnades ett illustrerat dokument som tjänade som underlag för förhandlingarna, titulerat "Subjects for Discussion". Dokumentet, samt mer utförlig information, finns i sin helhet på SSF:s hemsida Europarådet 2. Schleswig-Holstein godkänner den första rapporten om minoriteter och regionala språk För första gången har parlamentet i den tyska delstaten Schleswig-Holstein godkänt en rapport om situationen för de minoriteter som bor i delstaten. I rapporten klassificeras fyra minoriteter; danska, frisiska, sinti och roma. Samtliga parlamentets talare, inklusive ministerpresident Heide Simonis, instämde i att en minoritetspolicy är av högsta vikt och underströk minoriteternas betydelse för delstatens kulturella rikedom. 3. Cornish erkänt av brittiska parlamentet som regionalt minoritetsspråk. I begynnelsen av november 2002 godkände brittiska underhuset (House of Commons) att placera Cornish under skydd av traktatet för regionala och minoritetsspråk. Cornish blev därmed det sjätte språket i Storbritannien som åtnjuter detta skydd; de tidigare fem är Welsh, Scottish Gaelic, Irish, Scots och Ulster Scots. Vi gratulerar de kulturorganisationer i Cornwall som lyckats med denna bedrift! Idag talas cornish, som är ett keltisk språk, av ett hundratal personer. Språket var helt utdött under större delen av 1900-talet med har på senare decennier återupplivats. För mer information om Cornish, klicka här: Stannary parliament 4. Jyllands-Posten satsar på Malmö Trots sitt namn, är Jyllands-Posten en rikstäckande avis i Danmark och dessutom den största morgonavisen. Eftersom redaktionen ser positivt på ökad integration med Skåne, kommer en reporter bli stationerad i Malmö under vintern för att direkt rapportera om vad som sker i Skåne. 5. Nytt från Öresund minskar personalen Nyhetstjänsten "Nytt från Öresund" känner av den vikande konjunkturen, samt oviljan från dansk sida i att investera i projektet. Det krävs pengar från Danmark för att kunna söka stödpengar från EU:s så kallade interregfonder, och där har inga investerare har visat sig villiga att ställa upp med pengar. Samtidigt så minskar flera skånska organisationer sina bidrag till nyhetstjänsten, så nu måste personal sparkas. Nyhetsbyråns mål att vara en viktig nyhetstjänst för folk utanför regionen ser nu ut att bli allt svårare att uppnå. 6. Svenskt kallsinne hindrar integration Regelkrånglet som uppstår då personer boende i Skåne vill arbeta i København och vice versa verkar bestå ett bra tag till. Trots ständiga påtryckningar att på statsnivå förhandla fram Öresundsavtal visar framför allt den Svenska regeringen påfallande liten vilja att komma till en lösning. Den danska regeringen har under hösten kommit med förslag till lösning, men dessa har förkastats av den svenska förhandlingsgruppen. 7. Kommuner i Skåne och Blekinge nobbar asylsökande Migrationsverket har under sista halvåret 2002 stött på ökat motstånd från kommuner i Skåne och Blekinge att ta emot asylsökande. Trycket i år är lika högt som det var under krigen i Jugoslavien, ungefär 33 000 människor beräknades söka asyl i Sverige under 2002. 8. Bonderevolt i Skåne och Halland mot centralisering Den nya lantbruksjätten Svenska Lantmännen som bildades under 2001 har stött på patrull i Skåne och Halland, där runt 2 300 lantbrukare sade upp sitt medlemskap under hösten 2002. Istället startar de idag, den 1 januari 2003, ett gemensamt aktiebolag, Samverkan AB, som skall motverka den centralistiska inriktningen hos Svenska Lantmännen. Samverkan kommer att värna om det lokala. I ett pressmeddelande som skickades ut betonade man att man skall vara det lokalt konkurrenskraftiga alternativet för den som värnar om kvalitet och handelsfrihet. 9. Skånsk filmhistoria visas i Malmö En utställning om skånsk film visas i Kommendanthuset i Malmö tills 10 augusti i år. I utställningen ingår rekvisita, kostymer, fotografier, originalmanus och affischer. Dessutom försöker man definiera begreppet skånsk film. 10. Piratens texter jazzas upp Östen Warnerbring är tillbaka i inspelningsstudion. För tolv år sedan tolkade han ett antal skånska poeter, nu handlar det om att anbringa en jazzigare ton på Fritiof Nilsson Piraten. Östen Warnerbring arbetar oförtrutet vidare med att sjunga och tolka de skånska skalderna. Allt från A U Bååth, verksam under 1800-talets andra hälft och betraktad som den skånska slättens första diktare efter istiden efter 1660-talet då all diktning upphörde, till Theodor Tufvesson, Anders Österling, Hjalmar Gullberg, Gabriel Jönsson, Göran Sonnevi och Jacques Werup. Östen Warnerbring har identifierat en lyrisk ton i Piratens prosa, en ton som han nu tonsatt. Mer än hälften av texterna på skivan kommer direkt ur Piratens bokproduktion, utan att ändra ett kommatecken. Resten av visorna bygger på Piraten-material, men här något omarbetat av Östen Warnerbring. Skivan planeras släppas till våren. 11. Ny insändare från SRI Vi har fått en ny insändare publicerad i de halländska aviserna. Halland inleder det nya året med en statligt tillsatt region helt utan folklig påverkansmöjlighet, eller ens med vettiga arbetsuppgifter. Upphetsningen över denna statliga idé är ju kollosal.

1 februari

Innehållsförteckning 1. Stiftelsen Skånsk Framtid träffade Europarådet om den skånska kulturen 2. Europaparlamentet fokuserar på framtidens regioner 3. Lägre skatter med regionala organ 4. Självstyre stärker skotsk idenititet 5. Skåne skall säljas med nytt marknadsbolag 6. Kulturskillnader över Sundet belyses av ett skånskt-danskt företag 7. Okänt slag för minnesmärke 8. Kända skånekockar lagar mat för NASA 9. Öresundsforskning i världsklass 10. Skarp kritik från EU-kommissionen om passivitet om Öresundsintegration 11. Marita Ulvskog vill behålla nationella museer 1. Stiftelsen Skånsk Framtid träffade Europarådet om den skånska kulturen Med jämna mellanrum dyka omröstning upp om vilken "dialekt" som är vackrast och fulast i Sverige. Nu är det dags igen; på Aftonbladets webbsida kan vi rösta på "Prattoppen och -botten". I skrivande stund låg skånskan både två och sist. Skånskan var då framröstad som den näst vackraste och samtidigt den mest fulaste dialekten. Att skånskan polariserar ser vi som positivt - vad Sverige behöver är mer mångfald, inte mindre. Gå in på Aftonbladets webbsida och rösta du med! Aftonbladets webbomröstning 2. Europaparlamentet fokuserar på framtidens regioner Europaparlamentet slog fast vid sin session i början av januari att öka det gränsöverskridande samarbetet inom EU. Parlamentet vill att Kommissionen inför ett europeiskt fördrag som reglerar hur gränsöverskridandet skall fungera, i syfte att minska byråkratin i dagliga kontakter med grannarna på "andra sidan". Europaparlamentet understryker också vikten av de regionala beslutsorganen i frågor som språkligt mångfald, och ser regionala organ som ett viktig väg att gå för ett forma ett Europa där minoritetsspråk accepteras och respekteras. 3. Lägre skatter med regionala organ I debatten om ökad regionalism hörs ofta argumentet att det blir ökad skattebörda på medborgarena, då ytterligare en beslutsnivå läggs på deras axlar. Den brittiska tankesmedjan "Centre for Reform" skrev redan 1999 en rapport "Funding Federalism: A Report on Systems of Government Finance" som fastslog att federalism "inte nödvändigtvis leder till höga skatter. Skattenivåer påverkas till srörsta delen av politiskt kultur och pilotiska prioriteter. Styrelseformens struktur har relativt liten effekt." 4. Självstyre stärker skotsk idenititet Skottlands premiärminister Jack McConnell var på besök i Sverige under hösten. Han underströk att "det är positivt att vara en del av Storbritannien och ha del av det inflytande som Storbritannien har världen över. Det vore vansinningt av Skottland att ge upp det.". Samtidigt har självstyret givit skottarna en möjlighet att definiera en ny skotsk identitet, en som inte bara betyder icke-engelsk. Jack McConnell säger att de senaste 30 åren har skotska politiker grälat om deras relation med Storbritannien, istället för att koncentrera oss påvar Skotland bör syssla med. 1997 röstade 3/4-delar av skottarna för ett förslag om ett eget parlament som kan stifta lagar och ändra skattesatser med tre pence. Det brittiska parlamentet behåller makten över bl.a. utrikes- och försvarspolitiken. 1999 hölls val till parlamentet och det invigdes under hösten. Nytt parlamentsval är senare i år. 5. Skåne skall säljas med nytt marknadsbolag Michael Fabri utsågs i höstas till ny direktör för det nya bolag som med slogan "Så många som möjligt ska välja Skåne" skall få både privatpersoner och företag till regionen. Fabri har tidigare arbetat med varumärkesuppbyggnad för bl.a. Kockens kryddor och ser den nya organisationen - en sammanslagning av Skånes Turistråd och Region Skånes investeringsfrämjande verksamhet - som en gemensam kraft för Skåne. Bolaget kommer under vintern få sitt slutgiltliga namn. 6. Kulturskillnader över Sundet belyses av ett skånskt-danskt företag Företaget Retailia finns i Hjärup och i Farum och har som syfte att hjälpa företag på respektive sida av Sundet att förstå den andra marknaden och vilka kulturella skillnader den marknaden för med sig. Retalia arbetar främst med detaljhandeln och butikskedjors gränsöverskridande inbrytningar på nya marknader. Eftersom internationell forskning om kulturskillnader är sparsam på denna regionala nivå, behövs kunskap i form av erfarenheter. På Retailia påpekar man att för många svenska företag är målet det centrala, medan det för de danska är handling som är avgörande. 7. Okänt slag för minnesmärke Det hittills okända slaget vid Borstbäcken den 25 mars 1644 kommer att få ett minnesmärke. Över 500 färsingar dog denna dag i strid mot svenskarna. Bondehären hade tagit skydd i utgrävda försvarsvärn, men när striden var över samma dag hade den svenska armén dödat samtliga. Händelsen hade föregåtts av det nya krig som man i Stockholm startade då man såg att Christian IV med start 1640 minskade sin armé. Efter att ha intagit Helsingborg, Lund och Landskrona, organiserade de dansk/skånska befälen allmogeni bondehärer och friskytteförband med uppgift att dels försvara sin hembygd och dels skära av svenskarnas försörjningslinjer. Under ledning av Hans Wachtmeister mötte svenskarna först en bondehär vid Getinge. När denne jagdes på flykt blev nästa anhalt för svenskarna Hjularöds slott som plundrades och brändes. Armén fortsatte österut och nästa sammandrabbning blev vid Borstbäcken. I Östra Kärrstorps gamla kyrka fanns en gång en tavla med texten: "I världens skaparens år 1644 den 25 mars dödades av de svenske vid Borst härifrån Kärrstorp socken 28 personer. Gud förbarme sig över oss." 8. Kända skånekockar lagar mat för NASA Kockarna Rickard och Robert Nilsson från Torekov kommer att laga mat till de amerikanska astronauterna. Genom projektet "Habitat", som handlar om hur austronater lever, äter och bor under sitt uppehåll i rymden, har skånekocklarna fått uppdraget att vara "gastronmiska rådgivare" för köksutrustningen och de kommer även att hjälpa till att förbättra kvaliteten på rymdmaten. - Mat smakar annorlunda i rymden. Meningen är att vi ska vara med och ta fram mat med höga smaker; som ger rymdmännen i kapslarna en bättre upplevelse, berättar Robert Nilsson på Kattegatt Gastronomi & Logi i Torekov. 9. Öresundsforskning i världsklass En konsultrapport visar att Öresundsregionens biomedicinska forskning håller världsklass. Rapporten slår fast att Medicon Valley är världens ledande forskningscnetrum för diabetes och Alzheimer. Medicon Valley omfattar 60 företag med 40 000 anställda, varav 4 000 forskare. Det omfattar också 26 sjukhus och elva universitet med Lunds Universitet i spetsen som Skandinaviens största enhet för medicinsk forskning och högre utbildning. 10. Skarp kritik från EU-kommissionen om passivitet om Öresundsintegration EU-kommissionen skärper nu tonen mot både den svenska och den danska regeringen för passivitet i integrationefrågan. Kommissionen kräver snabbare integration i Skåne och Sjælland. Annars hotar böter. Efter nästan 10 års diskussion om hur integration skall kunna uppnås, har nästan inget hänt. Förre partiledaren för de Konservative, Poul Schlüter, har fått till uppgift att under året få de fem staterna i Nordiska rådet att anstränga sig för att riva gränshinder. Även OECD har på senare tid börjat kritisera de bristande framstegen i Öresundsregionen. 11. Marita Ulvskog vill behålla nationella museer I en intervju i Svenska Dagbladet, 01.02.2003, säger kulturminister Marita Ulvskog sig vilja behålla nationella museer och är tveksam till regionala museer. "Det finns idag en lång rad mycket bra regionala museer runt om i landet. Har inte de stora nationella museerna spelat ut sin roll? - Nej, det tror jag inte, på den punkten är jag konservativ. [...] Men finns det verkligen ett gemensamt, nationellt minne? Kan det inte vara så att det är institutioner som museerna som skapar det? - Så kan det vara [...] men jag tror ändå att det nationella kulturarvsbegreppet fortfarande håller och kommer att vara intressant under rätt lång tid framöver. [...] Men det nya Världsarvsmuseet i Göteborg kanske kan bli en utmaning i det avseendet. Jag tycker att man kan se en parallell till Nordiska museets tillkomst. Det skapades i en brytningstid [...] På samma sätt tillkommer nu Världkulturmuseet i en annan brytningstid, som präglas av att alla möjliga sorters gränser bryts ner."

1 mars

Innehållsförteckning 1. Kulturarbetare utfrågas om deras favoritord på skånska 2. Nya skiva med skånska sånger 3. Lund firar 900 år som biskopssämbete 4. Skåne vill inte betala isbrytning i norr 5. Integration i snigelfart 6. Halland får symfoniorkester 7. Halmstadbor erbjuds husläkare i Skåne 8. Nya miljömål svåra att klara i Skåneland 1. Kulturarbetare utfrågas om deras favoritord på skånska Sydsvenskan har gjort en större intervju med över 60 kulturarbetare i Skåne, där bland annat en fråga löd vilket favoritord de hade på skånska. Här följer ett urval: Skitt Palle Tenfalk, Inkonst Malmö Kanon Ana Catalan, Tangostduion Malmö Jadå, med breda aa-n Sara Wilén, sångerska Såpass Karin Karlsson, journalist, aktiv i Kulturscen Mazetti Rullebör Nina Pressing, musikalartist Fubbick, alt. Allting går om Gud vill och röven håller Lena Frisk, ståuppkomiker Malmö, med det gamla tunga uttalet Bo Cavefors, bokförläggare Lynt Jan-Erik "Eggis" Johansson, aktiv i skivbolaget National Bengalo Stellan Colt, delägare i studio- och skivbolaget Omnichord Agebräda me agedyna Sture Johansson, konstnär Vollsjö Stefan Berg, filmare 2. Nya skiva med skånska sånger Christer Lundh i Hjärnarp har under flera år rest omkring i Skåne och spelat in sånger hos äldre skåningar, sånger som hamnat hos Folklivsarkivet i Lund under avdelningen "Skånes musiksamlingar". Nu har han kommit med en ny skiva, "Grovt & grant" där han blandar kända skånska visor med mera okända alster. 3. Lund firar 900 år som biskopssämbete Tiden går, och det är nu 900 år sedan Lund år 1103 blev biskopssäte för inte bara Danmark, utan även Sverige, Norge, Island, Grönland och Färöarna. Jubileet har redan börjat, men får sin höjdpunkt 25-28 april, då det blir midnattsmässa, ekumenisk vesper, jubileumskonsert, festhögmässa och öppna föreläsningar. Som vanligt, måste man dessvärre tillfoga, slås det upp stort att drottning Silvia kommer att delta i ett av arrangemangen men ingen frågar sig varför inte det danska kungahuset deltager när en av Danmarks äldsta städer och en av de mest betydelsefulla under tidig medeltid firar jubileum. 4. Skåne vill inte betala isbrytning i norr Ytterligare ett exempel hur märkligt det blir när centralstaten får råda, är den avgift som båtarna betalar för att ankomma hamnar i Sverige. Trots att båtar som ankommer hamnar i Skåne inte behöver bekymra sig över isbrytning, måste de likväl betala för det, som om de anlöpte en hamn i Norrland. Hamncheferna i Malmö, Helsingborg, Trelleborg och Ystad samt rederierna kräver sedan flera år att denna avgift skall betalas via statsbudgeten och inte via hamnavgiften. Frågan utreds för närvarande av departementssekreterare Gunnar Eriksson på Näringsdepartementet. 5. Integration i snigelfart Øresunds Industri & Handelskammare utarbetar varje år ett index hur pass långt integrationen över Sundet kommit. Integrationsindexet har stigit marginellt från 54 till 57, där 100 indikerar full integration. I siffrorna döljer sig en stor portion pessimism; handeln har visserligen ökat men arbetsmarknaden har helt gått i stå. 6. Halland får symfoniorkester Ett flertal försök har gjorts tidigare, men när Musik i Halland nu tog nya tag kunde hallänningarna äntligen få njuta av sin egen symfoniorkester vid premiären för en månad sedan! 7. Halmstadbor erbjuds husläkare i Skåne Region Skåne erbjuder alla som bor i södra delen av Halland att lista sig hos de skånska familjeläkarna. Region Skåne införde förra året en ny variant av det gamla husläkarsystemet med "egen" läkare före hela familjen. För invånarna i Fyllinge och Trönninge kan detta vara ett fullt realistiskt alternativ, eftersom de då skulle ha kortare avstånd till läkaren, än om de skulle behöva köra norrut till Söndrum i norra Halmstad. 8. Nya miljömål svåra att klara i Skåneland Halland är Sveriges produktivaste skogslän. Ingenstans växer träden så raskt som här. Det som växer är inplanterade granar. Drygt hälften av den halländska skogen består av gran. Grandominansen blir allt större. Av den yngre skogen är över 75 procent gran. Rekordet har Falkenbergs kommun, där mer än 90 procent av ungskogen är gran. Och ingenstans i Sverige finns det så lite gammal skog som här. En gång var Halland fullt av bok, ek, lind och lönn, ända ut till kusten. Det mesta skövlades för flera hundra år sedan. Kvar finns spillror, som ska bära en mångtusenårig biologisk mångfald. Prognoserna ser inte lovande ut. Skogsvårdsstyrelsen i södra Götaland, där Halland, Skåne och Blekinge ingår, har just presenterat sitt förslag. I de nationella miljömålen för skogen finns tre huvudingredienser: * De mest värdefulla skogarna ska helt lyftas ut ur virkesproduktionen och skyddas som reservat. * Även i produktionsskogarna ska den biologiska mångfalden gynnas. *De kulturhistoriska värden som finns i skogarna ska också värnas. När de här ambitionerna ska konkretiseras regionalt hamnar södra Götaland i ett utsatt läge. Södra Götaland är de region som har störst andel ädellövskog, vilket är den biologiskt sett värdefullaste skogen, med den största mångfalden, och dessutom med de största kulturhistoriska inslagen. Det betyder att södra Götaland måste ta på sig ett relativt sett större ansvar än resten av landet för att nå målen. Södra Götaland har en klart lägre andel skyddad skog än riket i genomsnitt. I den här situationen har skogsvårdsstyrelsen i södra Götaland inte lyckats bestämma sig för var man ska placera ribban. Man anger att fram till 2010 ska ytterligare "minst 15 000 hektar och högst 27 000 hektar skyddsvärd skogsmark" avsättas som reservat. Skogsvårdsstyrelsen ber att få återkomma med en precisare siffra nästa år.

5 april

Innehållsförteckning 1. Skånetrafiken ger info på skånska 2. Skåneländska flaggan engagerar 3. Skåningar är gladlynta men inte seriösa 4. USA:s Skåneansvar blir danskt 5. Byggfacken över Sundet bildar egen bro 6. Historisk okunskap i Malmö stad 7. Guldnatten - Skånskt näringslivs Oscarsgala 1. Skånetrafiken ger info på skånska Den som i framtiden ringer till Skånetrafikens dator för att få svar på frågor om bussar och tåg ska mötas av en skånsk röst. "Det ska vara en personlig röst med skånsk dialekt som återspeglar Skånetrafikens profil och värderingar, vi vill inte bli associerade med en syntetisk röst", säger Jonas Westerdahl på Skånetrafiken, till Helsingborgs Dagblad och lovar att det inte blir en datorröst som kommer att ge svaren. Den skånska rösten - vems det blir är inte klart - ska läsa in 20 000 ortsnamn och adresser. Rösten kommer också att finnas på bussarna och tågen - allt för att Skånetrafiken ska uppträda med en röst. 2. Skåneländska flaggan engagerar Den 19 mars brakade debatten igång i Helsingborg. Under rubriken "Skånska flaggan opassande" ventilerade en insändarskribent de vanliga fördomarna om att den regionala skåneländska flaggan skulle ha någon som helst sammankoppling med odemokratiska krafter. Istället propagerades för användingen av den svenska flaggan. Detta efter att Maria Winberg (fp) inlämnat en motion till Helsingborgs kommunfullmäktige om att yrka bifall till att Skånes flagga hissas jämsides med den svenska och stadsvapnet på stadens flaggstänger. Reaktionen lät inte vänta på sig. Flera pro-skånska insändare har publicerats. Bland annat skriver Malte Lewan Neelsen "Vår kulturregion, som kallades Terra Scania på medeltiden, det vill säga Skåne land, fyller åtminstone 900 år i år. Flaggan är troligen nästan lika gammal, äldre än den svenska. Säkert är att fil. dr. i heraldik Jan Raneke har verifierat att den "har traditioner tillbaka till medeltiden" (NST 16/2 2001). Det blir lätt svensk ankdamm över diskussionen. Jag reste runt i en månad i somras i sex länder i Europa. Utanför rådhusen i Belgien, Tyskland, Schweiz, Italien och Spanien finns nästan utan undantag de regionala flaggorna representerade tillsammans med bland annat EU-flaggan. På kontinenten umgås man naturligt med sin lokala kulturhistoria i symboler på ett annat sätt än i Jantelagens Sverige. Till och med i Frankrike börjar det bli vanligt med den regionala flaggan. Väl hemma i Skåne märker resenären att mångfalden har ersatts av enfald på offentliga platser. Ivrigt påhejad av partier typ Skånes regionfullmäktige tog beslut redan 9/2 1999 om att använda den skånska flaggan samt att "rekommendera kommunerna" att göra detsamma. Region Skåne flaggar givetvis också med EU-flaggan. Ystad och Svedala kommuner flaggar skånskt. Det lär Helsingborg redan göra i småbåtshamnen. Bara svensk småborgarnationalism i Skånes olika kommunfullmäktige skulle kunna stoppa införandet av lokala flaggor, regionala flaggor och EU-flaggan under 00-talet. Låt oss se hur bra/illa det står till i Helsingborg" Insändarskribenten Anders N Å Larsson ställer också frågan i sin insändare om vi visar lägre tolerans för vissa identiteter och kulturer än andra, var hamnar vi då? 3. Skåningar är gladlynta men inte seriösa Ja, är det denna fördom som fått Sveriges Television att minska dramaproduktionen på SVT Malmö? Som kompensation skall lättsamma underhållningsprogram komma från SVT Malmö, medan Göteborg och Stockholm skall stå för dramaproduktionen. Pär Lärka, svenska Journalistförbundets representant i Malmö är kritisk till nedskärningen av dramaproduktioner och säger till Sydsvenskan Vi har tappat mycket av sammhällsbeavkningen och nu tappar vi dramaproduktionen. När det gäller Sverigebilden som public service-tv ska förmedla så rikserar vi i Skåne att bli den fryntlige skåningen som ska stå för den galda underhållningen. Det är oroande. 4. USA:s Skåneansvar blir danskt USA:s ambassad i Stockholm har flyttat över ansvaret för kontakter med näringslivet till sin ambassad i København. Malmö stad ser detta som ett tydligt erkännande från USA av Öresundsregionen. 5. Byggfacken över Sundet bildar egen bro Alla fackförbund i Skåne och på Sjælland stödjer varandras medlemmar med att söka jobb och arbeta på "andra" sidan. Redan nu ses en ökning av arbete över Sundet. 6. Historisk okunskap i Malmö stad Vid namngivandet av gatorna i södra Malmö förkastades förslaget att ge de gator som bär namn från SKånes dansktid även tillgägget "gade" med motiveringen att uttalet skulle bli ett problem samt att Skåne ju numera är svenskt. Genom att köra över ett 700-årigt folkmålsord som "gade" visar poltikerna i Malmö stad både okunnighet om sin egen historia som okänslighet mot den egna kulturen. Istället för att hela tiden försöka anpassa vår offentliga kultur till nationalstatens dominerande nivelleringskultur förstörs allt mer av det skånska kulturarvet. Och att hävda uttalsproblem vid namn som "gade" får en att fundera hur dessa politiker uttalar ordet "spade". 7. Guldnatten - Skånskt näringslivs Oscarsgala Årets vinnare av festen som tillängas "den skånska dugligheten" blev: Tomorrow Today Torbjörn Lindqvist, LTH Bäst i klassen Borgarskolan, Malmö Det första fröet Stolpaberga Mat & Vin i Bunkeflostrand Bästa Malmöambassadör Percy Nilsson Smil-priset Martin Gren, Axis Communication Albihns innovationspris Jan Eric Larsson, GoalArt AB, Lund Druvans guldpris Inger Bjöck, Lunds universitet Druvans varma hjärta Sven Melander

1 maj

Innehållsförteckning 1. Skånetrafiken ger info på skånska 2. Sveriges Television centraliserar 3. Lund firade 900-års jubileum som ärkebiskopssäte 4. Integrationen puttrar på 5. Humanistdagar över Sundet 6. (s)-ledda Region Skåne stoppar Kulturbro 2004 7. Pengabrist hotar arbetet vid Uppåkra 8. Ny bok om skånsk mat 9. Politikerna vill ha regionalt fullmäktige i Halland 1. Jesper Klein skriver bok om Skåne Den danske skådespelaren, musikern och även författaren kan nog sägas vara en av Danmarks stora kulturpersonligheter. Han har nu skrivit en bok om sitt Skåne, just kallad "Mit Skåne". Klein turnerade under 60- och 70-talet i Skåne, bland annat med Östen Warnebring, och använder sina kunskaper då han för danskarna beskriver Skåne. Vi får följa honom och hunden Sølle runt i "Gammeldanmark", som han kallar Skåne, och besöker Malmö, Helsingborg, Ystad, Kullen, Kristianstad. Under resan funderar Jesper på det han ser och på historiens vingslag på de besökta platserna. Bland annat ondgör Jesper Kleins sig över den försvenkning av Skåne som skett under senare decennier. - Det är en annan mentalitet uppåt landet och den har börjat vinna insteg. Det finns en sorts svensk stränghet som man fortfarande håller fast i. Jesper Kleins bok är utgiven av Sesams förlag och finns att köpa hos danska bokhandlare. 2. Sveriges Television centraliserar SVT tillsätter sex nya chefer och vi måste tyvärr konstatera att fem är stockholmare och den sjätte personen en göteborgare som erkänner att hans skrivbord kommer att vara i Stockholm. Den nya principen blir att programförslag från Skåne/Blekinge och från Halland fortsättningsvis skall skickas upp till Stockholm för bedömning. Eftersom samtliga program kommer att få en godkänd stockholmsstämpel på sig riskerar utbudet i Sveriges Television att inrättas enligt stockholmsgodkända normer och därmed urholka den kulturella mångfald som finns i Sveriges regioner (där Skåneland är en av flera). 3. Lund firade 900-års jubileum som ärkebiskopssäte Med kunglig representation från både Sverige och Danmark, kyrkoledare från de nordiska staterna samt England, Irland och Tyskland och därtill direktsändning i både svensk och dansk TV firade Lunds Domkyrka under helgen 26-27 april sitt 900-års jubileum med all tillbörlig pompa och ståt. Det var 1103 som påven godkände att Norden fick ett eget ärkebiskopssäte, vilket gav möjlighet till en fristående kulturell utveckling i Norden som var skiljd från Tyskland. Biskopssätet omfattade till sin början inte bara Danmark, utan även Sverige, Norge, Island och Grönland. Då reformationen svepte även över Danmark blev hallänningen Birger Gunnersen den siste ärkebiskopen. 4. Integrationen puttrar på Ytterligare en rapport visar på samma tendens, Öresundsregionen håller på att skapas i verkligheten - det är inte längre storvulna drömmar från politiker (och från SRI, för den delen). Trots ett minimalt intresse från centralstatsregeringarna i København och i Stockholm att underlätta en region, har medborgarna istället tagit saken i egna händer. Som vi rapporterade i fjor, bildades Øresundsintituttet för att främja integrationen över Sundet. Skapad av företag och offentliga institutioner kan institutet dels få bärkraftighet och dels få en nödvändig maktbas. I sin första rapport, en 70-sidig analys baserad på befintlig statistik, tecknas en övervägande positiv syn på regionen. Malmös och Helsingborgs arbetslivsområden är på väg att flyta samman och med sina 994 000 invånare passerar Göteborg i storlek. Brons pendlare har ökat från startens 1 400 till dagens 4 500. Medan Stockholm tappat fart efter IT-kraschen, fortsätter Öresundsregionen att växa, både ekonomiskt och befolkningsmässigt, nu med 3,6 miljoner invånare. Malmös invandrare kommer nu inte bara från öst och norr, utan även från väst. Danska medborgare stod för 30% av Malmös befolkningsökning i fjor. Samtidigt märks även i Øresundsinstituttet behovet att vara politiskt korrekt. I sin analys om att Danmark och Sverige under 1900-talet glidit ifrån varandra dras inte slutsatsen att en stark politisk samordning mellan Skåne och Sjælland skulle öka välståndet i regionen, istället uttrycker institutet förhoppningen att centralstaterna Sverige och Danmark skall samordna sina politiska system. 5. Humanistdagar över Sundet Inne på temat sundsintegration kan vi även nämna Humanistdagarna som gick av stapeln i slutet av april. För första gången var Lunds Universitet, Malmö Högskola och Københavns universitet samarrangörer då universiteten öppnade upp sina dörrar och lockade ungdomar att läsa humaniora, samt visade prov på vad lärosätena har att erbjuda i form av seminarier, föreläsningar och utdelning av priser. 6. (s)-ledda Region Skåne stoppar Kulturbro 2004 Under parollen att vi måste spara, drogs de 7,5 miljonerna till Kulturbro 2004 in av region Skåne. Regionens kulturnämnd hade tidigare enhälligt beviljat stödet, men besked gavs i dagarna att regionala utvecklingsnämnden kommer att säga nej. Satsning på regionala projekt som syftar att stärka identitet, kultur och samarbete över Sundet står uppenbarligen inte så högt i kurs hos de nya makthavarna. 7. Pengabrist hotar arbetet vid Uppåkra Samtidigt som vi får se påkostade program på SVT om staden Birka i Mälaren, hotas upplevelsecentret i Uppåkra av nedläggning. De pengar som Ruben Rausing bidrog med är snart slut och nya verkar vara svåra att få tag på. Att få stöd för forskning runt Sydskandinaviens största arkeologiska fyndplats har visat sig svårt. 8. Ny bok om skånsk mat Ytterligare ett exempel på hur invandrade personer berikar den skånska kulturen återfinns i en nyutkommen bok med titeln "Berättelser från köket & klassisk mat, signerad Helmut Prössel" (Wallgårds förlag). Helmut Prössel berättar med hjälp av Agneta Ulfsäter-Troell och Caroline Berglund om hur han kom hit på 1960-talet till detta restaurangmässiga u-land från den lilla byn Wilhelmsdorf i södra Tyskland och hur han idag ser sig som en äkta skåning med erkänd känsla för det skånska köket. Tillsammans med sin fru Birgitta driver Helmut Prössel idag Skanörs Gästis och Vellinge Gästis. 9. Politikerna vill ha regionalt fullmäktige i Halland Ur Hallands Nyheter 26.04.2003: "Redan nästa val bör hallänningarna få välja ett eget regionfullmäktige direkt - precis som i Skåne och Västra Götaland. Det tycker nästan tre av fyra ledande kommunpolitiker i Halland. Enkäten med 96 politiker i de halländska kommunerna har gjorts av regionforskaren Jörgen Johansson på högskolan i Halmstad. - Jag är förvånad över att socialdemokraterna är lika positiva som genomsnittet av politikerna till ett direktvalt regionfullmäktige eftersom socialdemokraterna och moderaterna annars brukar vara mest tveksamma. De tillfrågade moderaterna i undersökningen är dock mer trogna den centrala partilinjen. Bara 48 procent av dem vill ha ett direktvalt Region Halland medan de övriga borgerliga politikerna är mer positiva än genomsnittet. De som stöder ett direktvalt regionfullmäktige vill att det ska ersätta landstinget också och ta över fler statliga uppgifter, precis som i Skåne och Västra Götaland. Det Region Halland som bildades vid årsskiftet är bara indirekt valt. De 57 ledamöterna utses av landstinget och kommunerna. Regionförbundet (eller kommunalförbundet som det heter officiellt) har tagit över sådant som inte är ren sjukvård från landstinget: folkhälsa, kultur, föreningsbidrag, forskning, regional utveckling och marknadsföring av länet. Dessutom har Region Halland tagit över en del trafikplanering och statliga utvecklingspengar från länsstyrelsen. Förutom Halland har också Kalmar, Östergötland, Blekinge, Uppsala län och Dalarna bildat regionförbund. - Halland har tagit ett ganska djärvt grepp, tycker Jörgen Johansson. Hallänningarna brukar inte nappa på nymodigheter annars, utan hellre vänta. - Jag är också överraskad över att kommunerna lyckat enas. Det har ju länge funnits många motsättningar i Halland mellan kommunerna, mellan nord och syd och mellan kommunerna och landstinget. Om hallänningarna ska få välja sin regionförsamling direkt måste först lagen ändras. Förra året sa riksdagen nej till fler direktvalda regionfullmäktige efter "försöken" i Skåne och Västra Götaland. Rent lagtekniskt går det knappast att få regionval redan 2006. Dessutom har regeringen precis dragit igång en ny stor utredning om Sveriges framtida styre.

1 juni

Innehållsförteckning 1. Skånetrafiken ger info på skånska 2. Gåsamärkt får statligt stöd 3. Östen Warnerbrings nya skiva med texter av Piraten 4. Upprörda röster om skånska språket 5. Centerpartiet förespråkar federalism 1. Mindre skånskt i Sydnytt Juni månad blir sista gången vi får se Dr Rock & Jalle i rutan. På grund av budgetnedskärningar kommer detta lokala nöjestipsprogram med klar skånsk-malmöitisk prägel att läggas ned. 2. Gåsamärkt får statligt stöd Som vi tidigare meddelat (24 september 2000) används beteckningen "Gåsamärkt" för lokalt tilverkade produkter från Söderslätt. Nu har Nutek beviljat 867 000 kronor för att utveckla produktmärket. Tillsammans med Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet skall de fyra söderslättkommunerna Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge först inventera lokala produkter och undersöka marknaden. Slutligen skall det informeras om gåsamärket och en samarbetsorganisation för att utveckla det kommer att bildas. Redan i slutet av sommaren kan de första gåsamärktavarorna finnas i handeln. 3. Östen Warnerbrings nya skiva med texter av Piraten Hans första skiva på tolv år är resultatet av ytterligare en djupdykning ned i det skånska kulturarvet. Det nya albumet tillägnas helt Fritiof Nilsson Piraten och Östen Warnerbring har med hjälp av avsnitt ur noveller och romaner, brev och dagboksanteckningar gett liv i Piratens beskrivningar. Östen Warnerbring säger till Sydsvenskan: - Jag har jobbat med detta under tre år, mer eller mindre. Lagt ned projektet och tagit upp det igen. Förr gjorde man plattor på några dagar. Hälften av texterna är Piratens original rakt av, åtta andra har bearbetas av Warnerbring. Det är oklart om det blir en turné, men Warnerbring kommer att framföra ett urval vid åtminstone två tillfällen; Ängelholms jazzfestival under pingsthelgen samt vid Kiviks marknad i juli. 4. Upprörda röster om skånska språket I gratistidningen "Lokaltidningen Helsingborg" fanns den 7 maj en insändare från ett norrländskt par som beklagade sig över att Skånetrafiken planerar att informera på "vältalad" skånska. Bland annat skriver paret Ni skåningar måste vara medvetna om att ni har handikapp språkligt sett, då ni inte kan uttala alla ljud i alfabetet på så sätt som största delen av landets invånare gör. Vi som besöker ert län har nog med problem att förstå vad ni säger alla gånger så inför inte dessa problem i Skånetrafiken. Naturligtvis lät inte reaktionen vänta på sig; insändare efter insändare gav svar på tal. Här följer ett urplock av de mer mustigare: Ett dylikt uttalande är direkt kränkande och får mig att tänka på att skånsktalande blir jämförda med mer primitiva människor likt t ex neanderthalare vars fysiska konstruktion i halsen enligt forskare, omöjliggjorde frambringandet av vissa ljud. [...] Dialekter är fascinerande och ger varje område sin särprägel precis som floran och faunan där. Ibland måste vi mötas haIvvägs, men med lite vilja löser det sig alltid. Själv förlorade jag min skånska som liten, men inte tusan är det lättare för mig att förstå äldre invånare i t ex Hagfors eller Grycksbo när de fritt talar sin egen dialekt! Detta betyder inte att det är fel på dem och deras sätt att tala. I de trakter insändaren kommer från, handlar det kanske inte så mycket om uttalet av alfabetets bokstäver utan mer om att den grammatik landets samtliga skolor lär ut, ställs på ända och att vissa bokstäver inte uttalas över huvud taget. Visst skall man kunna fråga om man inte förstår, men om man dristar sig till att häva ur sig nämnda citat, visas ett förakt mot hela den skånska befolkningen. Insändaren tycks se på medmänniskorna skåningarna mer som lite irriterande varelser tillhörande den skånska faunan. Att påstå att dialekter är ett handikapp är i det närmaste löjeväckande. Jag kommer ursprungligen från Dalarna, ett landskap med lika stora dialektala skilInader som Skåne. Ni påstod att turister inte skulle våga åka till orter där man pratar på ett speciellt sätt och på det kan jag bara svara att då har ni aldrig sett invasionen av turister i Dalarna runt midsommar. Dialekter är en del av vår kultur och lika viktiga att värna om som alla andra kulturella företeelser. Vi kan förvisso leva i ett samhälle där alla pratar likadant, ser likadana ut och har identiskt samma kultur men då hade väl knappast resan till Skåne varit lika givande som nu? Varje nummer av av Lokaltidningen Helsingborg innehåller under rubriken "Mot väggen" en kändisintervju, i samma nummer som ovanstående insändare intervjuades Östen Warnerbring som sade följande: Är det viktigt att vårda skånskan och andra dialekter? - Ja, det är självklart. I början av femtiotalet fick man inte sjunga eller prata på skånska. Då blev det ett sätt att profilera sig, att visa upp vem man var. 5. Centerpartiet förespråkar federalism Enligt en artikel i DN 25.05.2003, gör Centern nu en helomvändning och förespråkar federalism både i Sverige och EU. Sverige borde utvecklas mot en förbundsstat liknande Tyskland, USA eller Schweiz, med begränsad statsmakt och en tvåkammarriksdag. Om centerpartister hittills har använt begreppet federalism är det som skällsord i EU-debatten, för att beskriva hur nationell suveränitet centraliseras till en superstat i Bryssel. Men i sitt yttrande till stämman konstaterar partistyrelsen att begreppet federalism ofta missbrukas. Den nya hållningen är att centerns klassiska paroller om decentralisering och kommunalt självstyre inte är något annat än just federalism. - Vårt förhållningssätt till hur samhällen skall byggas är egentligen överensstämmande med federalismens principer, säger partisekreteraren Jöran Hägglund. Han menar att federalism innebär att makten delegeras underifrån, och att varje nivå i princip själv avgör hur mycket makt som skall flyttas uppåt. Centern har inte någon färdig modell, men förbundsstater som Kanada, Tyskland, Schweiz och USA är förebilder. De delstater och kantoner som finns i dessa länder skall få sin motsvarighet i större och starkare svenska regioner. "En naturlig utveckling är att ett fåtal regioner ersätter dagens landsting", skriver partistyrelsen, som vill flytta makten över exempelvis infrastruktur och högskolor från staten till regionerna. Partiet föreslår också att dagens riksdag ersätts med ett tvåkammarsystem. I den andra kammaren skall regionerna vara representerade. I en ny grundlag anges vilka frågor som kräver beslut i båda kamrarna. - Vi vill hitta ett sätt där man kan garantera ett inflytande från den underliggande nivån, och förhindra ingrepp uppifrån, säger Hägglund. Det senare handlar i praktiken om att minska statens möjligheter att styra över de lokala nivåerna. Hägglund tar socialdemokratiska förslag som maxtaxan, bibliotekslagen och de olika stopplagarna mot privatiseringar som exempel. För att ytterligare stärka de lokala nivåerna föreslår partiet att flera områden bör "prövas för decentralisering". Det gäller exempelvis polisen, högskolorna, kulturpolitik, arbetsmarknadspolitik och planfrågor. För att medborgarnas rättigheter skall tryggas, när staten träder tillbaka, vill man efter amerikansk förebild införa möjligheten att stämma trilskande myndigheter i domstol.

4 oktober

Innehållsförteckning 1. Hallands historia på Internet 2. Sydsvenskan slår ett slag för regionalism 3. Nock med skånska flaggor i Helsingborg 4. Möjlig renässans för Tycho Brahes slott på Hven 5. Det offentliga Danmark reformeras 6. Eurovalet i Skåneland 7. Friskyttestaty vandaliserad 1. Hallands historia på Internet Varbergspolitikern Stefan Stenberg (c) föreslog att Hallands historia skall vara tillgänglig på Internet och nu har kommunfullmäktige godkänt förslaget. Stefan Stenberg anser att de före detta danska landskapens historia finns inte i de svenska historieböckerna. För att skolelever och vuxna ska få bättre tillgång till Hallands lokalhistoria föreslår han att sådana kunskaper ska tas fram och publiceras på nätet. Som exempel nämner han Region Skåne, som skapat en skånsk historia på nätet "Terra Scaniae". Varbergs kommunfullmäktige har hakat på idén och beslutade i tisdags att föreslå Region Halland att köra igång ett sådant lokalhistoriskt Internetprojekt. 2. Sydsvenskan slår ett slag för regionalism På Sydsvenskans ledarsida 27 september drar man följande slutsats: "Stockholmsfixeringen får vittgående politiska konsekvenser" Ledaren behandlar avigsidan med en centralstat och ger exempel genom regeringens syn på alkoholskatt, brist på Öresundsintegration och svaga reaktion på det positiva sprutbytesprogrammet för narkomaner i Malmö och Lund. Om alkoholpolitiken Endast omkring 30 procent av den alkohol som konsumeras i Skåne kommer från Systembolaget. Dessutom uppger cirka 25 procent av de skånska skolungdomarna i en ny undersökning att de druckit hembränd sprit någon gång de senaste tolv månaderna. Så länge alkoholpolitiken fungerar hjälpligt i Stockholm lär den förbli oförändrad i Sverige. Om Öresundsintegrationen och Leif Pagrotskys misslyckande med att eliminera integrationsbarriärer "Hade det gått lika trögt att få bort hinder i form av snåriga skatte-, social- och arbetslivsregler - och att sänka broavgiften - om det handlat om att integrera Stockholm och Helsingfors?" Sydsvenskan avslutar med att konstatera att "Öresundsregionen har mer än 3,5 miljoner invånare. Möjligheterna för utveckling och tillväxt är enorma, om bara rätt förutsättningar ges." 3. Nock med skånska flaggor i Helsingborg En majoritet av politikerna i Helsingborg tycker att det finns tillräckligt med skånska flaggor på de kommunala flaggstängerna. Fullmäktige avslog vid senaste sammanträdet folkpartiets begäran att hissa fler gul-röda flaggor vid sidan av den svenska flaggan och Helsingborgs stadsflagga. - Regional tillhörighet och regionala frågor blir allt viktigare och Skånelands kulturflagga borde ha en självklar plats i Helsingborgs stad, säger Maria Winberg-Nordström (fp). Fullmäktige tycker dock att det räcker med att den skånska flaggan även i fortsättningen hissas vid bland annat Helsingörskajen, i Norra hamnen, i rondellen där Oceangatan och Bredgatan möts. Dessutom flaggas det skånskt vid vissa speciella tillfällen på ett flertal andra flaggstänger i staden. 4. Möjlig renässans för Tycho Brahes slott på Hven Skulle den danske Tycho Brahe-kännaren Jens Vellevoch lektorn i medeltidsarkeologi på universitetet i Århus, få bestämma skulle Tycho Brahes slott Uraniborg byggas upp igen på Ven. Tycho Brahe-minnena på Ven behöver utvecklas ytterligare och enligt Jens Vellev kan besökarna få chansen att gå i den store vetenskapsmannens fotspår. - Det skulle locka folk till Ven även under vintern, eftersom det är då det är tillräckligt mörkt för att skåda stjärnorna. Från exakt samma plats som Tycho Brahe. Men från svenskt håll är man inte lika översvallande. Besökarna ska kunna se samma stjärnor från precis samma plats som Tycho Brahe en gång gjorde. Jens Vellev vill rekonstruera slottet Uraniborg mitt på Ven och på så sätt kunna närma sig vetenskapsmannens liv ännu mer. Just nu upplever Europa en renässans för renässansen. I Danmark planerar man med Jens Vellev i spetsen för ett år tillägnat just denna tidsperiod (cirka 1500-1650) 2006. Förhoppningen är att man får med sig övriga nordiska länder, och i bästa fall även övriga Europa. Danmark kan se tillbaka - Ett renässansår kan bli riktigt stort, och Tycho Brahe skulle bli den självklara huvudpersonen, säger Jens Vellev som är på besök på Ven. 5. Det offentliga Danmark reformeras Som vi berättat tidigare har den danska regeringen tillsatt en Strukturkommission som har uppgift att beskriva hur en rad vitala välfärdsuppgifter skall organisaeras i framtiden. Kommissionen domineras av ämbetsmän från ministerierna, Kommunernas Landsforening samt av Amtsrådforeningen. Ordföranden är Johannes Due, dirktör för Sygesikringen Danmark. Detta andra försök efter den misslyckade Opgavekommissionen 1998 skall utmynna i radikala åtgärder. Redan nu märks dessa nya strömmar i det offentliga Danmark. Kommuner kommer att slås samman, de danska länen (Amten) likaså. I fjor såg vi ett sådant resultat då de bornholmska kommunerna Rønne, Hasle, Aakirkeby, Neksø och Allinge-Gudhjem blev sammanslagna till Bornholms Kommune. 6. Eurovalet i Skåneland Ja Nej Blank % Röstande Val- deltagande Halland 80 860 (44,5%) 96 850 (53,3%) 3 997 (2,2%) 181 707 83,2% Skåne 356 526 (49,1%) 353 622 (48,7%) 15 975 (2,2%) 726 123 79,6% Blekinge 37 822 (37,9%) 59976 (60,1%) 1 996 (2,0%) 99 794 83,5% Skåneland 475 208 (47,2%) 510 448 (50,6%) 21 968 (2,2%) 1 007 634 80,6% 7. Friskyttestaty vandaliserad Under september blev Bent Mogensens staty vid Skånes Fagerhult vandaliserad. Någon har huggit bort hans gevär, eller så har statyn blivit omkullvält flera gånger. Bent Mogensen var en av svenskarna mycket fruktad skånsk bondeledare under "Horns krig" 1644-45.

9 november

Innehållsförteckning 1. Malmöteatern föreslås i utredning bli mer malmöitisk 2. Skåningar vänliga och ärliga 3. Kritik mot att göra det historiska skånska språket erkänt 4. Skånska uppfinningar i topp 5. Förslag till gemensamt riktnummer för Halland 6. Förslag till att införa Euron i Halland 7. Vägverket förstör skånsk kultur 8. Skånsk konskt som digitala vykort 9. Sydsvenskan försvarar det rikssvenska 1. Malmöteatern föreslås i utredning bli mer malmöitisk Region Skåne har gett Gunnar Svensson i uppdrag att utreda hur scenkonsten i Skåne kan förbättras. I ett första utkast vill Gunnar Svensson överföra Malmö opera och musikteater och Skånes dansteater till Region Skåne, anställa fler musiker i Malmö symfoniorkester samt låta Helsingborgs symfoniorkester fortsätta slå vakt om den nyskrivna svenska musiken. Vidare vill Gunnar Svensson att Malmö dramatiska teater ges en malmöitisk profil samt att de många scener som finns runt om i Skåne skall utnyttjas för regionala gästspel. 2. Skåningar vänliga och ärliga En av flera invandrare till Skåne är engelsmannen Darron Walker från Leeds. Med sin skånska fru har han fått uppleva skåningarna under ett år och har fått flera positiva minnen: Välvilja att få en främmande engelsman att känna sig välkommen (bland annat läste prästen nästan all text på engelska vid vigseln i Skåne) gjorde att han kände sig välkommen i Skåne. Darron anser att klasskillnaderna i England är stora och då mycket är dyrt måste man arbeta mycket vilket gör folk där till kalla och slutna. I Malmö anser han att livet är enklare, människorna öppnare och vänligare. Exempelvis blev Darrons bröder häpna över att få egen dörrnyckel till det hus där de övernattade under bröllopsvistelsen. De tyckte att det var helt fantastiskt att någon som knappt kände dem hade förtroende nog att att låta dem komma och gå som de ville. 3. Kritik mot att göra det historiska skånska språket erkänt Göran Hallberg uttalar sig i Svenska språknämndens tidskrift Språkvård om det arbete som nu läggs ned, och som fått Europarådets expertkommittés erkännande, att göra det historiska skånska språket erkänt som ett regionalt språk. "Sedan länge finns det på båda sidor av Öresund förespråkare för 'det skånska språkets' upphöjelse till allskånskt regionalt tal- och skriftspråk. Tillkomsten av Skåne län och Öresundsbron gav den språkpolitiken ny luft under vingarna. Argumentationen är inte sällan sakligt grumlig och dessvärre förknippad med komplicerade politiskt-ideologiska särintressen." 4. Skånska uppfinningar i topp I stiftelsen Skapas tävling för framstående innovationer kom båda skånska bidragen i topp. Sedan 1986 får varje län lämna två bidrag till den riksomfattande tävlingen. Årets vinnare "Kontinuerlig intraoperativ blodtvätt" och tvåan "kopieringsmaskin för metallmönster i mikroskala" kommer båda från Lund. 5. Förslag till gemensamt riktnummer för Halland I Hallands Nyheter framförs förslaget att göra Halland till 03:or. - Ge hela Halland samma riktnummer, kräver Lennart Kollmats (fp). Riktnumren skiljer sig inte bara mellan kommunerna i Halland. Både Hylte och Kungsbacka har dessutom flera olika riktnumren inom respektive kommun. - Alla har vi hört talas om 08:or. Att ett telefonriktnummer blivit en symbol för befolkningen i Stockholms stad och län visar vilken viktig enande faktor detta är, förklarar han i sin riksdagsmotion. De många olika riktnumren i landet är en kvarleva från den tid då folk mest ringde lokalt och tekniken var outvecklad, anser Lennart Kollmats. - Nu har en ny tid kommit och det är dags att även anpassa riktnummerområdesindelningen till denna nya tid. 6. Förslag till att införa Euron i Halland Kommunrådet Bertil Nilsson (fp) i Halmstad tycker att Halland precis som Haparanda uppe vid finska gränsen ska införa euron som parallell valuta till kronan. Inte minst med tanke på att Region Halland utnämnt turistnäringen som en av länets tre främsta framtidsbranscher. - Många affärer har redan euro och har priserna både i kronor och euro, säger han till Hallands Nyheter. Det skulle vara mycket bra att kunna marknadsföra Halland ute i Europa som ett län där man tar emot euron. Bertil Nilsson tycker också det vore värdefullt om Halland kunde fungera som "testlän" och samla erfarenheter inför den dag då Sverige byter kronan mot euron. Kommunfullmäktige i Halmstad har tidigare nobbat Bertil Nilssons euroförslag, men nu tänker han driva det som medlem i regionförbundets styrelse. Region Hallands fullmäktige noterade också betydelsen av euron när det förra veckan klubbade länets tillväxtprogram för de kommande åren. 7. Vägverket förstör skånsk kultur Nya vägskyltar har satts upp i Mellanskåne. Gamla Boo heter numera Gamla Bo och Buus utanför Önneköp har döpts om till Bus. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund konfirmerade att detta beslut ligger hos Vägverket. Vem ansvarar för kulturen och historiebeskrivningen i Sverige? Politikerna eller Vägverket? 8. Skånsk konskt som digitala vykort Med hjälp av modern informationsteknik kan vi nu skicka digitala vykort med skånska motiv. Tack vare projektet Poesi har åtta konstnärer förvandlat en del av sina skapelser till digitala bilder som kan beställas i tryckt form via internet. Ta reda på mer på Kortomaten. 9. Sydsvenskan försvarar det rikssvenska I en ledare 15.10.2003 om Sveriges Televisions neddragningar försvarar Sydsvenskan den föreslagna centraliseringen till Stockholm. Att produktionen skulle bli annorlunda då den avspeglar den regionala kulturen på orten är inget argument som går hem:  "Av SVT kan krävas ett brett utbud. Att hela Sverige syns i rutan är också viktigt när det gäller nyheter och aktualiteter. Men på den punkten innebär omorganisationen inga förändringar. Var andra program produceras är däremot inte särskilt intressant. Barn tittar säkert lika gärna på ett barnprogram från Malmö som på ett från Växjö. SVT skall inte behöva ta ett särskilt ansvar för sysselsättningen bland journalister och tekniker utanför storstadsområdena. SVT:s uppgift måste vara att fylla rutan med bra program - inte att fungera som redskap för något slags förlegad regionalpolitik." 6 december Innehållsförteckning 1. Öresund satsar på film och tv 2. Både EU och OECD kritiska mot långsam integration 3. Riksdagsman motionerar för gemensamt riktnummer för Skåne 4. Regionpolitiker vill rädda integrationsprogram 5. Skånska stadsbor flyr till landet. Danskar och stockholmare flyttar in 6. Skånska flaggan ännu ej politisk korrekt 7. Dansk lågpriskedja finner skånska matvanor lika 8. Skånska krogar bland Sverige bästa 9. Ny organisation för firandet av Skånelands Flagga och korandet av Årets Skåning 10. Tarkett slår mynt av svenska fördomar mot skåningar 11. EU-projekt skrotar myt om trög Malmöbo 1. Öresund satsar på film och tv Det finns långt gångna planer på att bilda en filmkommission över Öresund. Region Skånes utvecklingsnämnd har garanterat att bidra med 1,7 miljoner SEK t.o.m. 2006 under förutsättning att EU-medel utdelas. Bakom planerna står bland annat Copenhagen Capacity, Hovedstaden udviklingsråd, Position Skåne och Öresunds Network. 2. Både EU och OECD kritiska mot långsam integration Ett av EU:s mål är att utveckla ett regionernas Europa, där regioner uppmanas samarbeta över statsgränser som inte alltid uppkommit genom folkets vilja. Gränsöverskridande regionbildning i olika former understöds därför av EU. Men både unionens företrädare liksom OECD, den ekonomiska samarbetsorganisationen, är besvikna på den uteblivna integrationen i Øresund och levererar hård kritik mot både Danmark och Sverige. Thomas Andersson, chef för tankesmedjan IKED i Malmö anser att Øresund har hamnat i ett vakuum mellan Danmark, som ser till snävt nationella intressen, och Sverige som inte visar något direkt intresse för en region långt från huvudstaden. I väntan på det förlösande centrala avtalet kan, enligt Lise Lykke, lektor vid Handelsh6oslash;jskolen, avgränsade avtal slutas inom ramen för en brohuvudspolitik för Øresundsområdet. Sådana brohuvuden kan förutom København- Malmö även gälla Helsingborg-Helsingør och Ystad-Bornholm. 3. Riksdagsman motionerar för gemensamt riktnummer för Skåne Carl-Axel Johansson (m) lanserar förslaget att Skånes riktnummer skall slås ihop till ett gemensamt 04-område. Han anser att om Skåne skall vara en utvecklingsregion blir det enklare om vi har ett gemensamt riktnummer. På Sydsvenskans fråga vad som skall hända med de orter utanför Skåne som också har 04 i begynnelsen anser Carl-Axel Johansson att tanken slog honom på ett Skåneländskt riktnummer, under förutsättning att invånarna i södra Halland och Blekinge är positiva till förslaget. 4. Regionpolitiker vill rädda integrationsprogram Den planerade nedläggningen av det populära sjælländskt-skånska radioprogrammet "Öresund Direkt" har fått flera att reagera, bland annat Lars-Ingvar Ljungman (m), skånsk regionpolitiker och ledamot i fullmäktige. Han anser bland annat att nedläggningen är ytterligare ett bevis på att Stockholmsperspektivet är allenarådande i Sverige 5. Skånska stadsbor flyr till landet. Danskar och stockholmare flyttar in Även om de skånska storstäderna Malmö, Lund och Helsingborg fortsätter att växa, beror detta på inflyttning av individer från dels Danmark och dels från Stockholm/Mellansverige. Skåningarna väljer däremot att flytta till Eslöv, Klippan, Skurup, Trelleborg och Ystad. Allt enligt SCB:s senaste siffror, något som flera fastighetsmäklare bekräftar. Flyttmönstret beror också på att framför allt Malmö blivit till en "riktig" storstad på gott och ont. Med större trängsel, trafikproblem, bostadsbrist och ökad otrygghet känner inte infödda skåningar igen sig, utan väljer att flytta till mindre skånska städer med bättre skolor, lugnare tempo och större trygghet. Storstadsmyllret skrämmer däremot inte stockholmare, göteborgare och københavnsbor. De uppskattar istället de skånska städernas myllrande krog- och affärsliv. Den danska inflyttningen under årets nio första månader uppskattas till c:a 800 personer i Malmö (266 594 inv), 200 i Lund (100 887) och cirka 100 till Helsingborg (120 019). 6. Skånska flaggan ännu ej politisk korrekt Ulf Bingsgård (m) vill ha lite mer pompa och ståt kring Rådhuset i Trelleborg. I en motion till kommunalfullmäktige föreslår han att det på fyra höga flaggstänger vid rådhuset dagligen vajar en svensk flagga, en EU-flagga, en med Trelleborgs stadsvapen och så den "skånska", som den felaktigt kallas. Sydsvenskan valde att intervjua en person kritisk till att flagga skånskt, nämligen Kerstin Gahne, delägare i Flaggfabriken Skandia AB, Kerstin Grahne tycker det är helt okej med en svensk blågul vajande flagga tillsammans med Trelleborgs stadsvapen och en EU-flagga. Den svenska flaggan omnämns nationalromantiskt som "ett smycke framför Rådhuset". Den skåneländska flaggan, som av artikeln konsekvent benämns som den skånska, faller inte i god jord. Det finns några kommuner som använder den skånska flaggan, däremot flaggar de oftast inte med den samtidigt som med den svenska. Antingen väljer man svenskt eller skånskt och framför ett rådhus är det inte rätt att flagga skånskt och svenskt samtidigt -möjligen fungerar det framför en gästgivaregård eller en krog. Med tanke på att den skånska flaggan företräder dem som förespråkar ett mera fritt, provinsiellt Skåne kan det bland andra människor uppfattas som lite väl provokativt att flagga skånskt framför Rådhuset 7. Dansk lågpriskedja finner skånska matvanor lika När danska Netto skulle göra intåg i Sverige och Skåne gjorde man en grundlig översyn av svenska matvanor. Men redan från första daen frågade kunderna i Skåne fter de danska varorna. Flertalet danska varor som spegepølse och rullepølse har gjort intåg i Skåne, tillsammans med flæskesvær som fått hybridnamnet "Øffer flæsksvål". Danska grisar säger ju som bekant "øff øff". Skillnader finns dock. Varor som bara finns i svenska Netto är Red Bull, barnmat på burk, potatismos i storpack, lingon i 1,5 kg-hink samt Ahlgrens bilar. I Danmark hittas förutom vin och starkare öl, kolskål, påläggschoklad, osötade hårda skorpor samt dansk cacaomjöl. 8. Skånska krogar bland Sverige bästa Årets guldkrogar i Sverige har korats. Några av landets främsta kockar ingår i juryn för guiden, som utges av en stiftelse med kökschefen Stefan Holmström i spetsen. Guiden startades 1991 med ett femtiotal listade restauranger - nu är antalet över 250. Skåneland klarar sig ganska väl i konkurrensen, ävn om inga guldkrogar utsetts i Halland och Blekinge så kammar Skåne hem fem guldmedaljer. Följande krogar har försvarat de röd-gula färgerna: Krog Stad Gastro Helsinborg Kattegat Torekov Niklas Helsingborg Sofiero Helsingborg Årstiderna Malmö 9. Ny organisation för firandet av Skånelands Flagga och korandet av Årets Skåning Den Skåneländska Flaggans Dag och Årets Skåning är två institutioner som skapades redan 1967 De har arrangerats under olika huvudmannaskap och former varje år sedan dess. Platserna har också varierat från det Bialitt, där det en gång startade, till olika platser i Skåne, till Trollsjön i Eslöv, sedan Frostavallen och de senaste åren Billesholms Folkpark. Under de senaste 10 åren har Kulturföreningen Skånelands Flagga varit huvudman för arrangemangen. Nu har föreningen stiftat en stiftelse - Stiftelsen Skåneländska Flaggans Dag - som skall ta över ansvaret för arrangemangen. Den nya stiftelsen hade sitt första sammanträde fredagen den 30 oktober på Regionhuset i Lund. I den nya stiftelsen sitter representanter för näringslivet, kulturlivet och den offentliga sektorn. Stiftelsens första uppgift är att arrangera Skåneländska Flaggans Dag den tredje söndagen i juli 2004 och i samband därmed kora 2004 års Årets Skåning. 10. Tarkett slår mynt av svenska fördomar mot skåningar På Tarketts hemsida kan man "ladda hem vår populära reklamfilm". Deras popuära reklamfilm visar en trög, något rund skåning som inte klarar av att hjälpa två intelligenta men stressade stockholmare. Lär er mer om fördomsfullhet på denna länk: Tarketts reklamfilm 11. EU-projekt skrotar myt om trög Malmöbo Tack vare en vetenskaplig studie av EU-medarbtare kan vi nu äntligen förpassa den svenska myten om den tröge Malmöbon (och skåningen) till papperskorgen. Projektet och metoden PRESUD, Peer Review for European Sustainable Urban Development, bygger på att ett antal tjänstemän och politiker från en deltagande stad granskar en annan deltagande stad. Städerna som ingår i projektet är Birmingham, Wien, Haag, Newcastle, Nottingham, Leipzig, Tammersfors, Venedig och Malmö. Under november har Malmö granskats av sju personer, ledda av Allen Creedy från Newcastle. Har aldrig varit med om en större öppenhet och intresse för vårt arbete. [...] Vi har intervjuat folk i olika städer i Europa. Det stora tillmötesgående (från politiker och allmänhet på gator och torg, vår anm) och den tid allmänheten tagit sig med oss har vi inte mött tidigare. Malmö är i en klass för sig själv! Utöver allmänheten har gruppen träffat representanter från stadens förvaltning; näringsliv, universitet och föreningar. Målet med arbetet är att ta tillvara olika erfarenheter från städerna, samt svara på frågan "Hur uppnå hållbarhet vid integrationen av sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter?".