1 januari

1. Assimileringssträvanden starka i Sverige, men i avtagande i övriga Europa 2. Institutets rapport till Europarådet om skyddet av nationella minoriteter. 3. Unga ögon ser Halmstads danska bakgrund 4. Danmark ockuperade Sverige! 5. Mångfalden inom pressen hotad i Skåne? 6. Region Skåne fortsätter på nåder 7. Danska Politiken in på den skånska annonsmarknaden 8. Delstaterna i Tyskland vill ha större självstyre inom EU 9. Danska vanligt affärsspråk i Malmö 10. Österrike inför tvåspråkiga skyltar i delstaten Kärnten 11. Sydsvenskan ser landskapsdräkt som unken 12. Sydsvenskan slår ett slag för det svenska 13. Regeringen nonchalerar Skånska Akademiens krav 14. Halland vil fejre dansk nationaldag 1. Assimileringssträvanden starka i Sverige, men i avtagande i övriga Europa Som vi tidigare förtäljt, är majoriteten av dagens nationalstater i Europa inget annat än skrivbordskonstruktioner som fått liv genom att man blandat begreppet ”nation” med stat. Alltså, en stat innehåller ett Land, ett Språk, ett Folk. Uppvuxna i denna myt, ser vi det som naturligt att Sverige hyser svenskar som talar just svenska, Frankrike hyser fransmän som talar franska och så vidare. Men statens legitimitet kan lätt ifrågasättas om man nagelfar dess historia och på vilka grundvalar staten bildats. Är det därför så konstigt att vi i Skåneland inte får läsa om vår egna historia inom statens/kommunens ramar? I Sverige lever assimileringstanken kvar, och står sig än i dag stark. Vi tillhör en av de stater i världen som inte bara har ett kungahus, utan även officiell sommar – sanktionerad av staten. Begreppet ”svensk sommar” lever starkt i Sverige, trots att sådan inte finns. Det är helt orimligt att jämföra sommarvädret i Ystad med det i Karlstad, Umeå och Riksgränsen. Det hade varit mera naturligt att jämföra det med Køge eller Falster, men där har de ju ”dansk sommar” och sådan kan vi ju inte ha i Sverige…? I Europa är man oftast väl medveten om detta fundamentala misstag att blanda ihop en stats angelägenheter med olika nationers och regioners särarter. Genom att begränsa dagens narionalstater möjlighet att utöva inflytande och istället lyfta fram en motvikt i de naturliga regioner som funnits i Europa långt innan dagens stater såg dagens ljus, så vill EU dels få ett fredligare Europa och dels sätta stopp för det kulturella maktmissbruk som alltför många stater visat sig kapabla till. Tyvärr visar sig vare sig Sverige eller Danmark vara några mönsterpågar i den Europeiska klassen. I Danmark fick vi se ett Danskt Folkeparti äntra Folketinget med ett budskap att endast danskar bör finnas i Danmark. Hur en dansk ser ut kan vi diskutera, eftersom skåningarna på andra sidan Sundet ser likadana ut (exemplifierat i Sydsvenskans tävling ”Känn igen en dansk”). Och ser man ut som en dansk, måste man väl vara dansk? Det skånska problemet skulle kunna bli dynamit med detta resonemang. Men eftersom det i Sverige endast finns svenskar, så är det ju inte ett problem. I Sverige har skånelänningarna fått känna av assimileringspolitiken under flera hundra år. Det har gått så långt att det undviks att beställas ”ett glas vann” på en skånsk restaurang. Kenneth Hyltestam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms Universitet säger om den uppblossade debatten i Malmö om att tillåta arabiska i skolan ”Det handlar om att samhället egentligen är mer intresserat av assimilation än integration”. Detta förvirrande faktum gör det inte lättare att integrera, ej assimilera, de människor som flyr krig och elände från exempelvis Kosovo, Irak och Afghanistan. Medvetna om baksidorna med en stark centralstat får de nu lära sig att just en stark centralstat är grundvalen för det svenska välståndet. Hamnar de i Skåne kommer de inte att förstå språket, eftersom svensk skola endast lär ut rikssvenska – även i Skåne. Samtidigt som vi månar om att så kallade invandrare skall förstå språket vill vi inte ha en debatt om vilket språk som skall förstås. Skåningarna känner redan en underlägsenhet mot det rikssvenska, och nu skall invandrare inte heller lära sig skånska. Med resultatet att det område i Sverige som är mest assimilerat av alla i Sverige, nu är känt som det område med största önskan att just assimilera invandrare till det rikssvenska! 2. Institutets rapport till Europarådet om skyddet av nationella minoriteter. Stiftelsen Skånsk Framtid blev inbjudna att kommentera Sveriges officiella rapport till Europarådet hur staten uppfyller konventionen om skydd för nationella minoriteter. SRI ombads att skriva en fristående analys, vilket bilades i SSF:s rapport. Båda rapporterna har skickats till Directorate General of Human Rights Secretariat for the Framework Convention for the Protection of National Minorities FR 67075 Strasbourg-Cedex. Stiftelsen Skånsk Framtids rapport finns på följande adress: "http://www.scania.org/ssf/human/lang2001/1104report.htm Institutets analys finns på följande adress Artiklar 3. Unga ögon ser Halmstads danska bakgrund En ung historiker, verksam vid Falkenbergs museum, har byggt upp en historisk utställning runt Halmstads slott och dess befästningar från 1645. Vid den tidpunkten var Halmstad på väg att bli en svensk stad, men arkitektur, språk och kultur var halländskt/danskt. Ett speciellt kapitel ges åt ”vanligt folk”, eller ”Soldater i danska mönstringsrullor” som ger en inblick i hur hallänningarna såg ut, klädde sig och varifrån de kom. Utställningen finns att beskåda på just Halmstad slott. 4. Danmark ockuperade Sverige! Ibland kan man inte låta bli att bekymra sig över dagens historiekunskap. I Hallandsposten den 1 november stod det att läsa om att kyrkan lämnar tillbaka jord som den under medeltiden fick av bönderna. Man beskriver medeltiden som en tid där ”danskarna härskade över stora delar av Sydsverige”. En veritabel ockupationsarmé. 5. Mångfalden inom pressen hotad i Skåne? Efter att Skånes tidningsmarknad delats upp i tre block, bör spörsmålet ställas om mångfalden hotas. De tre aktörerna är Bonnierkoncernen (Sydsvenskan, Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda och Kristianstadbladet), Skånska Dagbladet/Norra Skåne och Andergruppen/Sommeliusägda Helsingborgs Dagblad (Nordvästra Skånes Tidningar/Landskronaposten). Sydsvenskans VD Bo Wigernäs säger till Sydsvenskan ”…på riksplanet bör vi samarbeta med fler tidningar för att få en tillräckligt attraktiv exponering”. 6. Region Skåne fortsätter på nåder Regionförsöket får fortsätta tills 2006 och kan efter en utvärdering riskera att läggas ned. Detta trots den parlamentariska kommitténs i huvudsak positiva utvärdering av region Skånes första fyra år. 7. Danska Politiken in på den skånska annonsmarknaden Politiken har köpt Lommabladet, Lundalördag, Eslövs veckotidning och Avenyn i Hässleholm. Med en gemensam upplaga på 150 000 når det 25% av de skånska hushållen. Fyra nya journalister skall anställas och månadsbladen blir nu veckotidningar. Trots att Söndagsavisen drog sig tillbaka från Skåne under hösten, räds man på Politiken inte att ge sig in i Skåne. Jan Halling understryker att man vill göra svenska tidningar efter svensk modell. 8. Delstaterna i Tyskland vill ha större självstyre inom EU Trots invånarantal på 18 miljoner (Nordrhein-Westphalen), 12 miljoner (Bayern) och 10 miljoner (Baden-Württemberg) har de tyska delstaterna lite att säga till inom EU. Deltstaterna i Tyskland agerar kraftfullt för att få ett EU mera likt maktfördelningen i Tyskland. Där är det varje delstat som styr över undervisning, polis, kultur, näringsliv och ekonomi. Övergripande spörsmål såsom utrikespolitik, försvarspolitik och gemensam valuta (tills 31 december 2001) har legat på förbundsregeringens bord i Berlin. De tyska delstaterna strider därför hårt för EU:s subsidiaritetsprincip och har bland annat hamnat i luven med EU:s kommissionär för konkurrensfrågor Mario Monti. 9. Danska vanligt affärsspråk i Malmö Efter engelskan (40%) är danskan (25%) det vanligaste främmande affärsspråket för företag i Malmöregionen, enligt Malmö stadskontor. 10. Österrike inför tvåspråkiga skyltar i delstaten Kärnten För att skydda den slovensktalande minoriteten i delstaten Kärnten, har Österrikes författningsdomstol beslutat att skyltar med ortsnamn skall vara skrivna på både tyska och slovenska. Kärntens delstatschef, den uttalat främlingsfientlige Jörg Haider, har motsatt sig beslutet och kräver en istället folkomröstning. 11. Sydsvenskan ser landskapsdräkt som unken Under vinjetten ”Kort & Gott” på Sydsvenskans ledarsida förekommer korta kommentarer med satirisk underton. Den 17 november stod följande att läsa: ”HAMBURGARE PÅ SVENSKA är mottot för en snabbmatkedja som hade en helsidesannons i Sydsvenskan igår. Hamburgare på svenska! Redan där märks en självmotsägelse. Lägg därtill annonsens utformning: ung kvinna utstyrd i Skånes landskapsdräkt som håller en hamburgare i sin ena hand. Knappast något är mer internationellt än en hamburgare. Och ingenting påminner mer om unken hembygdsromantik än folkdräkter och knätofs. Det skär sig. Hamburgaren är säkert lika fadd som annonsen.” Sydsvenskan fortsätter att se skånskan som något värt att utrota, oavsett på vilket sätt det gestaltas. Skall skottarnas kilt anses vara unken? Och skall Drottningen få utstå samma behandling när hon iklädd i folkdräkt bevistar Skansen den 6 juni nästa år? Åsiktsförtryck är bland de mest unkna vi kan tänka oss. 12. Sydsvenskan slår ett slag för det svenska Marie-Loiuse Ekman, gift med Gösta Ekman, ville få en staty som symboliserade det svenska svårmodet placerad i stadsdelen Limhamn i Malmö. De lokala protesterna blev för starka då man inte ville ha en staty över ett svenskt svårmod i sin stadsdel. Förslaget drogs tillbaka och statyn står nu och dammar i väntan på bättre förslag. Sydsvenskans reporter Mikael Bergstrand försökte direkt efter beslutet dra igång en folkstorm mot beslutet och försökte hävda att det svenska svårmodet passade utmärkt in i Malmös stadsbild. För den som intresserar sig för skånsk historia vet att skåningarnas folkvisor var idel glada och uppspelta, och att malmöborna är kända för sin förtjusning i lättsam operett. Att inte ta hänsyn till den regionala kulturen och människors vilja är arrogant, odemokratiskt och onödigt i en demokratisk stat som Sverige. Kort & Gott åsiktsförtryck. 13. Regeringen nonchalerar Skånska Akademiens krav "Skånska Akademien har de senaste åren avgivit flera skrivelser till departementen, bland annat en hänvändelse direkt till statsministern. En enda skrivelse har besvarats efter närmare två år! Den riktades till kulturdepartementet och statsminister Göran Persson den 19.11.1999 och där hemställdes att det vore rimligt att Region Skåne finge en extra miljard i kulturstöd i samband med den stora infrastrukturinvesteringen i regionen, i synnerhet Öresundsbron. En miljard motsvarar mindre än en procent av de 126 miljarder som investerats, och en procent är vad som enligt regeringens egen rekommendation bör satsas i ett bygge pa konstnärliga insatser. En bro är en bro är ett bygge! Infrastrukturen är ett fattande samhällsbyggnadsprojekt, och ett kulturelltkonstnärligt kvalitets tillskott skulle öka investeringens värde och kulturlivets kvalitet. Sent omsider kom i skrivelse från Regeringskansliet, kulturdepartementet, ett svar, daterat 20/9 2001 och undertecknat av departementssekreterare Monika Bergelin, som innebar att regeringen beslutat avslå denna begäran utan att någon motivering angavs. Nonchalansen mot motiverade skånska krav är dock betydligt större beträffande två tidigare skrivelser från Skånska Akademien i för Region Skåne viktiga frågor. Dessa har ännu inte besvarats. Vår första hemställan handlar om det historiska skånska språket och framställdes i ett brev till jordbruksdepartementet (som märkligt nog fått hand om språkfrågorna) den 20/ 1996, undertecknat av vår dåvarande director, professorn i statsvetenskap, tillika rector magnificus emeritus, Nils Stjernqvist och undertecknad st secretarius, den andra i en likartad hemställan till statsrådet Ulrica Messing, kulturdepartementets integrationsenhet, den 21/5 1999, undertecknad av dåvarande director docenten och överläkaren Stig Persson jämte st secretarius. I båda skrivelserna påtalas med emfas att Sveriges regering medvetet förnekar den anslutning man gjort till Europarådets språkkonvention 1992 (European Charter on Regional or Minority Languages). I denna konvention framhäves inte endast minoritetsspråk utan även regionala språk, sådana som frisiska i Holland Tyskland. Den svenska regeringen, som lyfter fram minoritetsspråken samisa, finska, romani och jiddisch, förnekar helt existensen av regionala historiska språk som skånska och gutniska. Ett klargörande av grunderna för denna negativa inställning till de för svenska skriftspråket berikande regionala språken, är krav som Skånska Akademien ställer. Inga svar har mottagits på dessa: åda skrivelser och Skånska Akademien undrar vad detta beror på. Alla skrivelserna är formulerade på svenska, icke på. ännu existerande skånska. De bör alltså kunna förstås även i Stockholm. Är det rimligt, att myndigheter och regering så flagrant nonchalerar medborgares och aktade institutioners förslag och synpunkter? Nej, det är förvisso orimligt. Vi kräver motiverade svar! Lennart Engstrand, director, och Helmer Lång, st secretarius Skånska Akademien” 14. Halland vil fejre dansk nationaldag Från Ritzau: ”Måske har Danmark alligevel ikke tabt det svenske område Halland for evigt... Socialdemokraterne i byen Varberg mener i hvert fald, at svenskerne i området har mere til fælles med Danmark end med Sverige. Partiet har derfor foreslået, at regionen fremover skal fejre nationaldag sammen med danskerne den 5. juni (grundlovsdag, red.) i stedet for den 6. som i resten af Sverige. Ifølge Sveriges Radio Halland står flere fremtrædende politikere bag forslaget, som nu sendes til partiets regionskontor til videre behandling. I Sverige er nationaldagen hverken en fridag fra job og skole eller noget, der i særlig grad festligholdes.”

3 februari

1. Stort stöd för EU-konstitution i Sverige 2. Centralisering av regionalismen 3. Skånska Guldbaggar 4. Regional TV i Øresundsregionen 5. Ingen Skånesång 6. Medbestämmandet stärker oss 7. Helgdag upprör känslor 8. Ny bok om skånska språket 9. Lyssna på bornholmsk! 1. Stort stöd för EU-konstitution i Sverige 76 % av de svenska medborgarna stödjer tanken på en europeisk grundlag, enligt Eustat. Bara Grekland och Italien visar högre siffror. Minst stöd finns i Portugal och Storbritannien. 2. Centralisering av regionalismen Genom riksdagens beslut den 18 januari har det redan begränsade regionstyret blivit mindre omfattande. Genom beslutet får länsstyrelsen ökad makt och kommer att stärka den statliga kontrollen över regionen. Regionstyrelsen kommer dessutom att utses av regeringen. Regionförsöken Västra Götaland och Region Skåne får fortsätta till år 2006, därefter skall en statlig utvärdering ske. 3. Skånska Guldbaggar Svenska filmbranschens mest prestigfyllda pris, Guldbaggen, togs i år hem av Jan Troells film ”Så vit som en snö”. Bästa film, bästa regi och bästa foto kammades hem till Skåne. Däremot får det anses anmärkningsvärt att huvudrollsinnehavaren Amanda Ooms inte ens blev nominerad till Bästa kvinnliga huvudroll. Kan det bero på att hon talade skånska i filmen, månne?< 4. Regional TV i Øresundsregionen EU-kommissionen har gett klartecken åt Interreg III A, ett nytt strukturfondsprogram som kan öka investeringarna i Øresundsregionen avsevärt. Claes Nilas, direktör vid Hovedstaden Udviklingsråd , säger att programmet är en viktig drivkraft i arbetet med att skapa en fungerande Øresundsregion. Fonden är på 60 miljoner Euro. Bland projekten märks ett joint venture mellan SVT Sydnytt och DR TV2 Lorry, som hoppas få fler pengar till ett löpande svenskt-danskt nyhetsarbete, enligt Sydnyttschefen Peter Sommerstein. Dessutom söker SVT Sydnytt pengar för ett nytt samarbete med DR TV2 Bornholm. 5. Ingen Skånesång Region Skåne avslog den 30 januari moderaternas motion, med stöd av kulturnämnden, om en skånesång med motivationen att det finns viktigare saker att ägna sig åt. 6. Medbestämmandet stärker oss Den tidigare diplomaten, rektorn vid Dundee Universitet och sedermera aktiv ledamot i Scottish National Party, Paul Scott gav ut en bok 1991 med titeln ”Towards Independence”. Han skriver bland annat ”I think that Eric Linklater was right when he said in The Lion and the Unicorn 1935, " believe people degenerate when they lose control of their own affairs". The Scot has a high opinion of himself, but he expects to fail, at least collectively, because of an historical experience of failure. The question now is - and this is where the other side of the equation asserts itself - have the Scots been so defeated by their past that they no longer have the confidence to resume control,entirely or in part, over their own affairs? To any nation the essential vitamin is responsibility. By reason of its association with England, Scotland became insular. Its political frontier was broken down, and its mind was walled up. When I was in the diplomatic service, I made no secret of my opinions on these matters. Most of my Scottish colleagues agreed with me. The English, as always when Scotland is in question,led the whole matter with polite indifference; as something of extreme unimportance. The more I saw of the rest of the world, the more I understood how seriously Scotland was harmed by having no control over her own affairs and no voice in international organisation. The world is increasingly interdependent, but the component units are governments. Without your own government, you do not exist and your interests can be disregarded - and they always are." 7. Helgdag upprör känslor Göran Hansson, ordförande i Stiftelse Skånsk Framtid och i UNPO, upprörs över beslutet att göra Sveriges nationaldag till helgdag. Han skriver: ”Det svenska riket är en militär och administrativ konstruktion och inte en nation. Sverige är en stat som innehåller ett antal nationer - bl.a. den skånska, samiska och gutniska. Men den svenska propagandaapparaten har förblindat dagens politiker som uppenbarligen fullt och fast tror att Sverige är en homogen nation med ett folk och en identitet och därför skall ha en nationaldag. Det trodde man inte ens 1916 när svenska flaggans dag instiftades. Alla inklusive samer, skåningar och gutar kan fira svenska flaggans dag med gott hjärta. Men att fira en svensk nationaldag blir principiellt genast svårare för många i regionerna. Hela nationaldagsiden är i grunden provocerade. Och absolut inte ett resultat av EU-integreringen som artikelförfattaren föreslår. Tvärtom.” 8. Ny bok om skånska språket Helmer Lång har nu publicerat sin bok över det skånska språket. Som ni kunnat läsa på SRI:s hemsidor har vi haft en tät kontakt med Helmer om de generella regler för det historiska skåneländska språket. Boken finns i välsorterade bokhandlar för 80 kronor och via Skånepinaler Skånepinaler för 70 kronor + porto. 9. Lyssna på bornholmsk! DR Bornholm sänder varje vardag en Sprogminut, gjord av Institutets styrelseledamot Ivar Laerkesen. På vår hemsida, under Skåneländska språket, finns det en länk till språkminuten. Du behöver Real Player för att lyssna till typiska drag i bornholmsk, samt dess likhet och skillnad mot skånskan.

3 februari

1. EU-kommissionen vill riva nationella barriärer i Öresund 2. Ny generalsekreterare för UNPO 3. Högt aktiesparande i Skåneland 4. Tvåspråkighet inget ovanligt i Skåne 5. Nytt regionalt parti bildat 6. Skotska företag behåller sina huvudkontor hemma 7. Svenska regionala språk frodas 8. Glöm inte att lyssna på bornholmsk! 1. EU-kommissionen vill riva nationella barriärer i Öresund Kommissionen har godkänt ett program för samarbete i Öresundsregionen. De 31 miljoner euro som EU bidrar med genom Interregprogrammet ska användas till att utjämna de hinder, administrativa och fysiska, som nationsgränsen skapar. Gemensamma strukturer planeras att byggas upp, inte minst för att sammanlänka utbildningssystem och arbetsmarknad på båda sidor om sundet. - Det viktigaste som hänt på senare år i detta sammanhang är att bron mellan Danmark och Sverige öppnades i juli 2000. Tack vare bron blir det lättare att maximera effekterna av de projekt som kommer att genomföras, enligt Michel Barnier, kommissionär för regionalpolitik. 2. Ny generalsekreterare för UNPO Den nuvarande generalsekreteraren Erkin Alptekin valdes till UNPO:s generalsekreterare för 26 månader sedan. Hans hälsa - synen håller på att försämras med operationer som följd - gör att han inte längre ansåg sig kunna fortsätta arbeta för organisationen i samma utsträckning som tidigare. UNPO har stora möjligheter att bli en inflytelserik global organisation (den är redan listad som nummer 3 i Haags kommuns lista över betydelsefulla NGO-organisationer i stan). Efter smärre övertalningsförsök så accepterade Karl Habsburg jobbet som den nästa generalsekreteraren i UNPO från och med nästa generalförsamling i höst. Han kommer dock att ta över med omedelbar verkan som Director-General. Läs mer om UNPO påUNPO. 3. Högt aktiesparande i Skåneland Andel som sparar i aktier i procent (siffror för år 2000 i parentes) 1. Stockholms län, 42 (44) 2. Hallands län , 40 (40) 3. Västerbottens län, 39 (35) 4. Skåne län, 39 (38) 5. Blekinge län, 39 (39) [..] 20. Jämtlands län, 29 (34) 21. Värmlands län, 28 (34) 4. Tvåspråkighet inget ovanligt i Skåne Under januari och februari rasade en debatt i Malmö om nyttan och faran med tvåspråkighet. Sprunget ur ett förslag om att vid sidan av svenska även undervisa barn på arabiska, visade detta de stora skillnader i synsätt som finns bland såväl lekmän som forskare. Lustigt nog var det ingen som gjorde iakttagelsen att en stor majoritet av Skånes befolkning redan är tvåspråkiga. De skånska barnen lär sig tala skånska i de flesta hemmen, men ”korrigeras” under skoltiden till att tala svenska med skånskt uttal. Myten om enhetsstaten gav ytterligare en snedvriden debatt om ett problem som egentligen inte är något nytt, vare sig i Malmö eller i Skåne. Tvåspråkighet är bra för barnen om båda språken uppskattas och uppfattas som jämlika. 5. Nytt regionalt parti bildat Under februari såg vi skapandet av något historiskt. Ett regionalt parti, Skånefederalisterna, skapades med målsättningen att ge länet rätt att stifta egna lagar. Partistyrelsens ordförande och talesman Malte Lewan beskriver partiet som öppet och välkomnande och betonar att man inte har något gemensamt med nationalistiska och främlingsfientliga partier som tidigare anväänt ordet ”Skåne” i sina partibeteckningar. Låt oss hoppas att detta nya parti kan medverka till en sund debatt om regionalismen i Skåne(land). 6. Skotska företag behåller sina huvudkontor hemma Dagens Industri redovisar i en artikel 19.02.2002 att de skotska företagen behåller sina huvudkontor i Skottland. Andrew McLaughlin, vice chefsekonom på Royal Bank of Scotland, säger bland annat: - Regionalt stöd riktas mot finansiella tjänster, vilket har en stor spridningseffekt. Skottland kan spela en global roll och har fördelar av en god utbildning. För fortsatt tillväxt är det viktigt att stora företags huvudkontor finns här. Skottlands näringsliv har en privatfinansierad lobbyorganisation som heter Scottish Financial Enterprise. Dess VD, Angela Neish, säger: - Vi vill att nyckelbesluten fattas här i Skottland och att utvecklingsarbetet sker här. 7. Svenska regionala språk frodas Medan danska språkforskare nyligen uttryckt oro att de danska regionala skillnaderna är på väg att försvinna, frodas fortfarande de regionala språken i Sverige. Svenska ”dialektforskare” i Umeå, Stockholm och Lund arbetar nu på att skapa en språkdatabas som skall rymma inspelningar från 104 mindre orter i Sverige och Finland. Mer information finns på hemsidan Swedia. 8. Glöm inte att lyssna på bornholmsk! Som vi påpekade i förra nyhetsbrevet, sänder DR Bornholm varje vardag en Sprogminut, gjord av Institutets styrelseledamot Ivar Laerkesen. På vår hemsida, under Skåneländska språket, finns det en länk till språkminuten. Du behöver Real Player för att lyssna till typiska drag i bornholmsk, samt dess likhet och skillnad mot skånskan.

2 april

1. Region Skåne blir medlem i Öresundsinstitutet 2. Region Skåne ger pengar till handbok om regionen 3. Följ EU:s framtidsbedatt på nätet 4. Vad är Sverige? 5. Skåningar föredrar stenhus 6. EU-pengar till språkförståelse över Sundet 7. Skånska Akademien firade 21-års jubileum 1. Region Skåne blir medlem i Öresundsinstitutet Vi hälsar ett nytt institut välkommet. Öresundsinstitutet har skapats av företrädare för offentlig sektor på Själland och i Skåne för att bedriva en samhällsekonomisk analys och föra en idédebatt om Öresundsintegration i Danmark och Sverige. En av uppgifterna är att med fakta och analys lyfta fram centrala sakfrågor och bidra till bättre beslutsunderlag. Institutet skall också skapa mötesplatser för en gränsöverskridande dansk-svensk dialog om integrationen samt vara en länk för förmedling av information mellan universitetsvärlden och allmänheten. Målsättningen är bland annat att främja integrationen och stärka Öresundsregionens internationella position. Institutet har sin hemvist i Malmö. 2. Region Skåne ger pengar till handbok om regionen Instituttet for Fremtidsforskning vill ge ut en "Handbok för Öresundsregionen" för att öka kunskapen om regionen. Handboken skall beskriva regionens historia, status och struktur idag samt också försöka se in i framtiden. Den skall kunna användas som bakgrunds- och referensmaterial både vid undervisning i skolorna och hos studieförbunden samt vid utarbetande av olika publikationer. 3. Följ EU:s framtidsbedatt på nätet Just nu pågår ett konvent, lett av Valéry Giscard d’Estaing, som har till uppgift att arbeta fram förslag om hur EU ska styras och vilka funktioner organisationen ska ha i framtiden. Förutom konventets arbete är det meningen att debatten om EU:s framtid ska föras bland medborgare och organisationer, som ska lämna sina synpunkter och förslag om framtidens EU till konventet. Passa på och plädera för regionalismens fördelar på Internet genom att besöka länken: Europakonventet. 4. Vad är Sverige? Här följer delar av Björn Gyllix recension av "Vad är Sverige? Röster om svensk nationell identitet", Prisma, Alf W Johansson (red), i Kristianstadsbladet. I boken ger professorer, historiker, litteraturhistoriker och journalister sin tolkning av välkända kulturpersonligheters och politikers hållning till ”det svenska” från slutet av 1800-talet till 1950-talet. "Det svenska samhället som började byggas upp ställde tryggheten i centrum, från vaggan till graven. Förutsättningen var Sveriges homogena karaktär och dominerande puritanska arv: arbetsamhet, skötsamhet, återhållsamhet och sparsamhet blev honnörsorden. Denna den tredje vägens modell fungerade länge och stuprörstänkandet blev det pris vi fick betala. Speciellt tydligt framstår detta i brevkursen Den svenska livsformen, som på 40-talet skapades av Statens Informationsstyrelse. ”Organiserad samverkan” är enligt det populära studiecirkelmaterialet det sant svenska som vi ärvt från Engelbrekt, Gustav Adolf och framför allt från landsfadern Gustav Vasa. I brevkursen låter man ordföranden vid Uppsala möte år 1593, då Gustav Vasa gjorde den evangelisk-lutherska läran till statreligion, utbrista: ”Nu är Sverige vordet en man, och alla hava vi en herre och en Gud.” I stort sammanfattar de orden vad folkhemspropagandan egentligen gick ut på: att få svenskarna att anamma tanken att Staten axlat Gustav Vasas mantel. Den storsvenska sammanblandningen av historia, puritanism och politik kunde ta sig de mest bisarra uttryck tills för bara någon generation sedan, då både röda och bruna färger blandades ihop på den blågula paletten i händerna på makarna Myrdal. I Kris i befolkningsfrågan tog paret de konservativas oro för ”den svenska folkstammens kvalitet” på fullaste allvar och gav den nationella socialismen ett stänk av nationalsocialism utan att den tidens svenska etablissemang lyfte på ögonbrynet. Självkritik var inte på modet: ”Vi är av vårt lands historia och våra yttre förhållanden särskilt utvalda att vara världsintressets advokater”, skrev Myrdal och menade att Sverige kunde agera moralisk stormakt eftersom landet inte hade någon kolonial historia, en tanke som dominerade i Sveriges utrikespolitik under Olof Palme-eran, menar Örjan Appelqvist i sitt bidrag. 'Vad är Sverige?' är en viktig och förtjänstfull introduktion till en diskussion som saknas i Sverige. Kanske är tiden mogen för man på allvar ska kunna belysa de många andra frågor som fortfarande förtigs för att myten om det homogena Sverige ska upprätthållas - exempelvis det totala våld varmed Skåneland en gång inkorporerades i det svenska väldet, hur samerna trängts bort från sina marker, hur den regionala utvecklingen ska gestaltas, eller hur den svenska konsensuskulturen effektivt och tyst utestänger invandrare." 5. Skåningar föredrar stenhus Det typiskt svenska trähuset i röd falufärg med vita knutar får fortfarande stryka fot i Skåne. Doktoranden Miklós Molnár har i sin avhandling för avdelning för konstruktionsteknik vid Lunds Tekniska Högskola visat att det fortfarande finns stora regionala skillnader mellan Skåne, Västsverige och Stockholm om vilka material köparna vill se i sina hus. I genomsnitt var tionde villaköpare vill ha ett stenhus, men i Skåne ligger denna andel tre gånger högre. 6. EU-pengar till språkförståelse över Sundet Genom EU-programmet Interreg III A kommer gymnasieungdomar på Själland och i Skåne få det lättare att lära sig språket på andra sidan Sundet genom att ett speciellt läromedel sprids till alla gymnasieskolor i regionen. 7. Skånska Akademien firade 21-års jubileum Akademiens årsfest avhölls för ovanlighetens skull i Helsingborg, men blev likväl en mycket lyckad föreställning. Danmarks TV2 Lorry, Regionrådet Rolf Tufvesson och den skånska folkmusikgruppen Plommon fick diplom för sina betydande insatser till fromma för kulturen i Skåne. Den ständige secretarius Helmer Lång avtackades för sina 21 år och som ny secretarius hälsades Bertil Svensson välkommen. 8. Lyssna till bornholmsk på nätet DR Bornholm sänder varje vardag en Sprogminut, gjord av Institutets styrelseledamot Ivar Laerkesen. På vår hemsida, under Skåneländska språket, finns det en länk till språkminuten. Du behöver Real Player för att lyssna till typiska drag i bornholmsk, samt dess likhet och skillnad mot skånskan.

23 april

PRESSMEDDELANDE 23 april 2002 Det historiska skånska språket får stöd av Europarådet Tre skånska kulturorganisationer är inbjudna att delta vid Europarådets ”On-the-spot”-besök i Sverige. Det är Stiftelsen Skånsk Framtid (SSF), Skånska Akademien (SA) och Scanias Regionala Institut (SRI). Den 25 april möter de Europarådets representanter på Näringsdepartementet i Stockholm för att informera om hur den svenska regeringen efterlever bestämmelserna om skydd för de regionala språken och kulturerna i regionen Skåneland. Europarådets beslut att göra en speciell undersökning av Sverige, s.k. ”On-the-spot visit”, är ett resultat av Sveriges första regeringsrapport daterad den 1 juni 2001, undertecknad av Mona Sahlin. Det tre delegaterna från Skåne kommer att resa till Stockholm och träffa Europarådets expertkommitté i enrum på Näringsdepartementet. Mötet kommer att vara en hel timme. För ytterligare information kontakta: Göran Hansson, Stiftelsen Skånsk Framtid + 46 413 706 92 el. +46 708 95 48 10 Helmer Lång, Skånska Akademien, +46 431 204 33 Lars Narvselius, Scanias Regionala Institut, +46 40 45 36 78 el. +46 708 76 71 22

5 maj

1. Mellanstatlighet leder till expertvälde 2. Talande p-automater till slut på skånska 3. Nytt regionalt Øresundsinstitut 4. Europadagen firas i hela EU 5. Region Skåne träffade EU-kommissionären för regionalpolitik 6. Framgång för skånska språket 1. Mellanstatlighet leder till expertvälde Författaren och journalisten Göran Rosenberg sade på en EU-debatt att den svenska riksdagen förvandlats till ett transportkompani för EU:s ministerråd. ”Nationalstaten har förlorat suveränitet på viktiga områden. Makten läcker ur den politiska demokratin uppåt.” Enligt Göran Rosenberg leder detta till eliter som avskärmar sig från medborgarna. ”Jag tror att vi måste pröva det system som kallas federation.”. EU-debatten är en i raden som arrangeras i enlighet med det i december startade konventet om EU:s framtid. Arbetet leds av Valéry Giscard d’Estaing. Konventet skall lägga fram sina förslag år 2003, och dess arbete kan följas på Europakonventet. 2. Talande p-automater till slut på skånska SRI har varit engagerat i kampen om vad de talande p-automaterna i Malmö skall tala för språk; skånska eller rikssvenska. Resultatet blev en kompromiss, de kommer att tala en ”utslätad” skånska. 3. Nytt regionalt Øresundsinstitut Uppbackat av näringsliv och offentliga verksamheter kommer ett nytt regionalt institut, Øresundsinstituttet, att skapas. Institutet kommer att driva projekt och engagera utomstående experter och forskare. Chef väntas bli Nordeas senioranalytiker Anders Olshov, som kommer att leda ett kansli på fem anställda. 4. Europadagen firas i hela EU Europasamarbetet nu pågått i över 50 år. Den 9 maj 1950 anses vara den dag då allt började. Denna dag tillkännagavs Schumanplanen om en gemensam kol- och stålunion. Grunden till det som vi idag kallar för EU var ett faktum. Europadagen kommer att firas i samtliga medlemsländer. 5. Region Skåne träffade EU-kommissionären för regionalpolitik Regionrådet Rolf Tufvesson (kd) träffade EU-kommissionären för regionalpolitik, Michel Barnier, i Stockholm för att diskutera EU:s framtida politik för ekonomisk och social sammanhållning. Rolf Tufvesson bidrog med synpunkter och erfarenheter från Region Skånes arbete med regionfrågan. Rolf Tufvesson säger: ”I Sverige är det Skåne som driver på i debatten för utökat regionalt självstyre. Och med hjälp av EU kan vi gå ett steg längre i regionutvecklingen”. ”Efter att ha räddat det regionala självstyret i Skåne måste vi nu ta nästa steg. Vi borde nu föra över ansvaret för det övergripande miljöarbetet från länsstyrelsen till regionen. Det är även naturligt att Region Skåne är beslutsorganet för utveckling av näringsliv och arbetsmarknad”.. 6. Framgång för skånska språket Ett mödosamt arbete har slutligen burit frukt. Den 25 april inbjöd Europarådets expertkommitté för regionala språk Göran Hansson från Stiftelsen Skånsk Framtid, som tillsammans med SRI:s representant Lars Narvselius och Helmer Lång från Skånska Akademien åkte till Näringslivsdepartementet i Stockholm. Europarådet gjorde mellan 23-25 april en ”on the spot visit” för att på plats granska hur Sverige uppfyller kraven för skydd av kulturella minoriteter och regionala språk. De tre skånska representanterna överlämnade en pärm späckad med fakta om den skånska historien, det skånska språket och de krav på erkännande av det historiska skånska språket – talat för bara någon generation sedan - som ett regionalt språk. Under den timmen som utfrågningen ägde rum visade expertkommittén stort intresse för argumenten. Expertkommitténs slutrapport beräknas vara klar i juni.

1 juni

1. Hallandsposten yrkar mera regionalt självstyre 2. Ett kommunalt hallandsförbund bildat 3. Gotlänningar talade vikingamål på 1600-talet 4. Region Skånes miljöpris 2002 5. Ännu mer skånsk historia på Internet 6. Skåne skall få förstärkt PR 7. Skåningarna avviker från riksnormen – igen 8. Euron alltmer gångbar i Öresund 9. Kritik mot Länsstyrelsen i Hallands hemsida 10. Staten upphäver Region Skånes budget 11. Skånskan som regionalt språk 1. Hallandsposten yrkar mera regionalt självstyre I flera ledare har Hallandsposten (utgivning i främst södra Halland) debatterat för- respektive nackdelar med direktvalda regionala parlament, och den statliga variant som nu ser dagens ljus i Halland, ett statligt styrt kommunförbund. Det är glädjande att HP beter sig som en europeisk avis och verkligen penetrerar hur medborgarna kan få mer att säga till om sin egen region. 2. Ett kommunalt hallandsförbund bildat Ett slags regional församling har bildats i Halland, då samtliga sex kommuner och landsting gått samman i Hallandsförbundet, som skall börja verka från 1 januari 2003. Juridiskt är förbundet att likna vid en jättekommun med en förbundsfullmäktige med 57 ledamöter, där landstinget besätter 19, Halmstad kommun 11, Kungsbacka 8, Varberg 7, Falkenberg 6, Laholm 4 och Hylte 2. Förbundet kommer att ta över en del statliga uppgifter, men kan ej tillsättas genom direkta val. 3. Gotlänningar talade vikingamål på 1600-talet Senaste forskningen ger till hand att gotlänningarna talade vikingamål tills övergången till Sverige 1645. Först då började förändringen till dagens gutamål. Runor ristades från 200-talet fram till mitten av 1600-talet, men det är först på runor från 800-talet som vi idag kan läsa det forngutiska språket. Detta enligt Thorgunn Snaedal vid institutionen för nordiska språk i Uppsala. 4. Region Skånes miljöpris 2002 Årets pristagare är Marie och Gustav Mandelmann som driver kravordlade trädgårdar i Rörum och Klammersbäcks vårdförening, som arbetar för att bevara och utveckla natour-o ch kulturvärden längs Klammerbäck norr om Kivik. 5. Ännu mer skånsk historia på Internet Det av Region Skåne finansierade projektet ”Terra Scania” finns nu tillgängligt på Internet, Adressen är www.ts.scania.se. Historieförtällningen börjar för 11 000 år sedan då de första skåningarna satte sin fot här, för att sedan fortsätta fram till dagens situation. Hemsidan vänder sig främst till dem mellan 11 och 13 år och skall försöka få skånsk ungdom intresserad av dess historia. 6. Skåne skall få förstärkt PR Region Skåne har beslutat att stärka varumärket Skåne, och föreslår nu att Skånes Turistråd och Region Skånes investeringsfrämjande enhet slås samman. Om beslutet godkänns kan den nya organisationen börja vid årsskiftet. 7. Skåningarna avviker från riksnormen – igen Även när det gäller skåningarnas alkoholvanor så skiljer regionen sig från Sverige. Skåningarna handlar exempelvis 3 liter alkohol/person varje år på Systemet, jämfört med stockholmarens 5 lit/person. Den totala alkoholkonsumtionen beräknas till 50 % gå via krogar och Systembolaget i Skåne, jämfört med rikssnittet 70 %. Skåne utmärker sig också genom att ha ett aktivt och väl samordnat kampanjarbete mot alkoholbruk bland ungdomar. 8. Euron alltmer gångbar i Öresund Skånska och sjælländska bensinstationer, krogar, mataffärer, hotell och andra ställen har utfrågas om de accepterar euron som betalningsmedel. Ytterst få affärer nekar euron på båda sidor Sundet, men det är fortfarande svårt att få tillbaka i euro efter köp. 9. Kritik mot Länsstyrelsen i Hallands hemsida Ur Hallands Nyheter, 16.05.2002 -”Hur lång tid ska det ta innan ni lär er skilja på Sveriges historia och Hallands historia? Det undrar en upprörd närsurfare som retat sig på länsstyrelsens hemsida. Föremålet för mannens ilska är länsstyrelsens beskrivning av sin egen historia. Läsarna får veta att de svenska länsstyrelserna skapades av Axel Oxenstierna 1634, däremot inte att Halland då ännu var en del av det danska Skåneland. "Under de snart 400 år som länsstyrelsen funnits har dess roll och uppgifter förändrats genomgripande" fortsätter hemsidan. Nätläsaren som vänt sig till länsstyrelsen och klagat tycker att informationen vilseleder: - Alltför ofta finner man i statliga publikationer märkliga halvsanningar om Sveriges och de Skåneländska landskapens historia. Ofta i form av att man utelämnar information och därigenom undviker att blåljuga folk rakt upp i ansiktet. Lennart Fredriksson är ansvarig för hemsidan och lovar bättring: - Vi ska lägga till att länsstyrelsen i Halland har funnits sedan 1645 då svenskarna tog över och slog ihop Nordhalland och Söderhalland till ett län. Dessutom planerar Lennart Fredriksson information om Halmstads slott på hemsidan, och då lär det bli svårt att undvika den danska historien med kungen och byggherren Christian IV.” 10. Staten upphäver Region Skånes budget Länsstyrelsen i Skåne tog på fredagen ett unikt beslut. På grund av att Region Skånes budget ej går jämt ut upphävde länsstyrelsen budgeten - utan att först informera Region Skåne. Regionförsöket får från och med juni månad arbeta utan budget. 11. Skånskan som regionalt språk Efter det lyckade besöket hos Europarådets expertkommitté för bl.a. regionala språk, arbetar SRI tillsammans med Skånska akademien och Stiftelsen Skånsk Framtid oförtrutet vidare. Vi har glädjen att berätta att Region Skåne ställer sig mycket positiv till det vi lyckats att åstadkomma. Dessutom har Göran Hansson från Stiftelsen Skånsk Framtid och vice ordförande i UNPO, fått inbjudan att tala om regionala språk vid European Bureau for Lesser Used Languages (EBLUL) konferensi Ljuowert/Leeuwarden i Nederländerna.

1 juli

1. Långsam integration mellan Skåne och Sjælland 2. Sydsvenskan gillar skånska? 3. Engelsk identitet på frammarsch 4. Universitetet som ett redskap för försvenskningen 5. Skånsk filmfestival 6. Skånsk historia på nätet 1. Långsam integration mellan Skåne och Sjælland Øresunds Industri & Handelskammare mäter via analyser bland 7 000 företag hur integrationen mellan Skåne och Sjælland fortskrider. Det så kallade "Øresundsindex" uppges i år ligga på 57 av 100, vilket är ett litet fall framåt. Framför allt arbetsmarknaden är ett stort bekymmer. Av de olika delindexen har detta område endast 34 poäng av maximalt 100. Stephan Müchler, vd för Sydsvenska industri- och handelskammaren, säger bland annat: - Det återstår mycket innan vi har nått acceptabel integration, men just på arbetsmarknaden finns det absolut största antalet olösta problem. Bästa delindex med 85 poäng är "samarbete/joint ventures mellan företag". (Sydsvenskan 12.06.2002) 2. Sydsvenskan gillar skånska? Sydsvenskan har inte gjort sig känd som en förespråkare för det regionala skånska språket. Därför var det desto trevligare att läsa Anders Carlstens kåseri under rubriken "Den underbara skånskan". Bland annat skriver han om Henrik Wranérs Simrishamnsmål och konstaterar att ordbehandlaren i datorn protesterar på nästan varje ord. Anders Carlsten citerar inledningsvis Frans G Bengtsson när han skriver att "…skånska språket är föga begripligt för oförberett folk norr om Jönköping. Men för den som begriper språket är det en pärla och ett under av uttrycksfullhet." Just det faktum att man måste kunna förstå och använda sitt regionala språk gjorde att vi fick upp Europarådets intresse för hur tillståndet för skånskan är i Sverige. 3. Engelsk identitet på frammarsch Efter att Skottland och Wales fått olika grad av självstyre har nu även engelsmännen börjat reagera. Under fotbolls-VM kunde flera engelska flaggor ses runt om i England, och rapporter från olika tidningar visar att detta inte helt avtagit. Några tidningars kommentatorer har även börjat skriva om vad det egentligen innebär att vara engelsk. 4. Universitetet som ett redskap för försvenskningen Leif Alsheimer, universitetslektor i rättsvetenskap vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, skriver i en analys av den svenska universitetsvärlden att "Universiteten har alltid styrts av politiska, ekonomiska och andra intressen. Utbildningen skulle vara nyttig, staten (och kyrkan) skulle förses med ämbetsmän och den ekonomiska utvecklingen skulle gagnas. Särskilt uttalat har detta varit i Sverige, vars universitet har kännetecknats av en för västvärlden unik politisk styrning, centraldirigering, långtgående detaljreglering och homogenisering." […] "Förutsatt at ansökningarna har kryddats med de rätta kodorden på lämpliga ställen - eller med kryss i rätt ruta - har ymnighetshornen flödat till förmån för politiskt korrekta snarare än de vetenskapligt intressanta projekt." […] Universiteten har "backat upp nationalstaten ideologiskt och har i gengäld fått ett ekonomiskt stöd för sin kunskapssökande verksamhet." 5. Skånsk filmfestival Under helgen 1-2 juni visades över 50 nyproducerade skånska filmer på biograf Spegeln i Malmö. För mer information, besök gärna Film i Skåne. 6. Skånsk historia på nätet Det har tagit två år att skapa Terra Scaniae och för en månad sedan hade webbsajten premiär. På Terra Scaniae kan du läsa mer om Skånes historia som startar för 11 000 år sedan. Kunskapssökandet är uppdelat i Personer, Historia, Kunskaper och Kartor. Webbsajten har främst utvecklats för skolungdomar.

1 augusti

1. Danskheten sitter inte i språket 2. Årets Skåning korad 3. Stora regionala skillnader i Danmark 4. Tid och pengar hindrar Sundspendling 5. Skånsk-dansk historia förtigs 6. Vår rapport till Europarådet nu på Internet 1. Danskheten sitter inte i språket Den danska språkforskaren Karen Margrethe Pedersen, lektor vid Institutet för gränsforskning i Aabenraa, doktorerade nyligen med "Danskt språk i Sydslesvig". Hon har studerat hur danskheten uttrycker sig i den tyska delstaten Schleswig-Holstein där det finns en dansktalande minoritet på 40 000 - 50 000 personer. Pedersen gör slutsatsen att danskheten, dvs den identitet som vi idag sammanknippar med staten Danmark, inte sitter i språket. Om man i Sydslesvig känner sig dansk, blir man också betraktad som dansk, även om danska inte är förstaspråket. I Sydslesvig är de unga danskarna i regel tvåspråkiga, och växlar obehindrat mellan tyska och danska. Den danska de talar är färgad av tyskan och betraltas som "sydslesvigsk". Karen Margrethe Pedersen slutsats är att enspråkigheten hört samman med nationalstaten, och att tvåspråkigheten är mera kreativ och skapar öppenhet mot andra människor. 2. Årets Skåning korad Tina Nordström, känd som tv-kock och kokboksförfattare, har utsetts av kulturföreningen Skånelands flagga till årets skåning. Utnämningen gjordes genom den årliga omröstning som kulturföreningen anordnat sedan 1967. Tina Nordström tog emot diplom och SKånelandsflagga i samband med Skånelandsflaggans dag i Billesholms Folkets park den 21 juli. 3. Stora regionala skillnader i Danmark Jens Tonboe, professor i sociologi vid Aalborgs universitet, har gjort en analys utifrån danska medborgares syn på moral. Vid analysen delade Tonboe upp Danmark i fyra regioner, Huvudstadsområdet, Själland/Bornholm, Fyn-Östjylland och Jylland. Analysen visar stora skillnader mellan Danmarks olika regioner. Exempelvis tycker 68 procent av jyllänningarna att det är helt oacceptabelt att ljuga, jämfört med 46 procent av själläningarna. Att röka hasch, ha vänsterprassel och skilsmässa döms också ut i större omfattning av dem som bor på Jylland. Sydsjälland och Lolland-Falster visar sig vara mest överseende mot detta. Klyftan mellan de olika regionala delarna är väldigt tydlig och professor Tonboe konstaterar att hisoriska strukturer och geografiska skillnader mellan regionerna är en av förklaringarna. Han ställer sig också spörsmålet om de danska medborgarna har något gemensamt överhuvud taget. 4. Tid och pengar hindrar Sundspendling 2 000 personer i Skåne och på Själland har intervjuas om barriärer för en integration. Undersökningen är beställd av Malmö stad, Københavns kommune, Region Skåne och av Öresundsregionens arbetsmarknadspolitiska råd. Undersökningen visar att restiden och kostnaden för den är det största hindret för att flera skall pendla över Öresund. Drygt 20 procent tror att de kommer att söka arbete eller utbildning på andra sidan Sundet inom fem år. Mest entusiastiska är invånarna i Malmö och København. 5. Skånsk-dansk historia förtigs Ett verk som på nästan klassiskt manér förtiger en stor del av Skånes historia är "Skånes litteraturhistoria". Under ledning av Louise Vinge beskrivs en stor del av den skånska litteraturen på ett utmärkt sätt. Men det som saknas kan göra en kritisk läsare mer än fundersam. Saknas gör nämligen kommentarer om Necrologicum Lundense, Saxos krönika, Den skaanske lov, ärkebiskop Anders Sunesöns Hexaemeron, Sthen Jacobsens krönika, liksom nutida verk av K Arne Blom och Peter Broberg - båda i högsta grad verksamma idag. Det är desto tråkigare att konstatera att alla skribenter är eller har varit knutna till Litterturvetenskapliga institutionen vid Skånes enda universitet i Lund. Att beskriva Skånes litteraturhistoria kräver både saklighet och vetenskaplighet. 6. Vår rapport till Europarådet nu på Internet Som vi tidigare förtäljt, inbjöds Göran Hansson, Stiftelsen Skånsk Framtid, till en diskussion med Europarådets expertgrupp för Konventionen för regional- eller minoritetsspråk vid expertgruppens s.k. On-the-Spot -besök på Näringsdepartementet i Stockholm. Mötet ägde rum 25 april och de personer mötte upp i försvar för någon form av erkännande för det historiska skånska språket:    · Göran Hansson för Stiftelsen Skånsk Framtid    · Lars Narvselius för Skånelands Regionala Institut    · Helmer Lång för Skånska Akademien Vid mötet överlämnades två pärmar - en till Europarådets expertgrupp och en för den svenska regeringen. Pärmen - nästan helt och hållet på engelska - finns nu i sin helhet på Internet! Pärmen innehåller    1. Draft program    2. An illustrated situation report    3. SSF Shadow report    4. SRI Shadow report    5. Background and demands    6. The Scanian Language    7. Speech at conference in the Netherlands    8. Letters to the (Swedish) Government    9. Chronological history of the Scanian Language    10. The Scanian Language Project    11. The Charter    12. Invitation and confirmation Länk www.scania.org/council

1 september

1. Korsika mot ökat självstyre 2. Skånska språkets försvarare död 3. Sänkta ambitioner för danskägda gratistidningar i Skåne 4. Ny bok om skånsk matkultur 5. Tv-kock stärker skånsk matkultur 6. Självstyret gör skåningarna stoltare 7. Helsingborgs stadsteater spelar skånskt 1. Korsika mot ökat självstyre De förslag på ökat självstyre som den socialistiska regeringen lade fram för ett år sedan verkar även ha fått gehör hos den nya center-höger regimen i Paris. Vid ett besök på Korsika presenterade Jean-Pierre Raffarin, Frankrikes premiärminister, ett förslag som är nästan identiskt med det förra. Raffarin uttaldes dessutom att det är den nya regeringens avsikt att starta en process mot ökad decentralisering i Frankrike. 2. Skånska språkets försvarare död Fil dr Sten-Bertil Vide har avlidit. Tillsammans med Helmer Lång gjorde han ett nästan ovärderligt arbete i att sammanställa de olika varianterna på skånskan och skapade på så vis en bas för att internationellt få gehör för det regionala skånska språket. 3. Sänkta ambitioner för danskägda gratistidningar i Skåne Den danske avisen Politiken äger ett antal gratisaviser i Lomma, Lund, Eslöv, Hässleholm, Höganäs, Kristianstad, Kävlinge, Ängelholm och i Båstad. Från de ursprungliga planerna att satsa på lokala nyheter och ha flera utgivningsdagar har det bistra näringsklimatet gjort att man nu dragit i handbromsen. Färre utgivningsdagar, färre lokala nyheter och ingen satsning i Malmöregionen. 4. Ny bok om skånsk matkultur Sydsvenskans skribent Eja Nilsson har givit ut en rundresa bland skånska restauranger i bokform. "Skånska matmästare, hälsningar från Malmö Källarmästarklubb", Bra Böcker, berättar om skånsk matkultur. Boken inleds med ett porträtt av Lars Lendrop, som tog över Savoy 1944 och Kockska Krogen 1967. Helmut Prössel föräras med ett eget kapitel där bland annat Mårtensaftnarna beskrivs. Helmut Prössel, ledamot i Skåneländska Gastronomiska Akademien, förtäljer också om den gemensamma mattraditionen mellan Skåne och det Tyskland han lämnat bakom sig. Även nyare krogar porträtteras, allt serverat till underbara bilder tagna av Tine Guth Linse. 5. Tv-kock stärker skånsk matkultur Tina Nordströms framgångar i TV ger även positiva s.k. "spin-off"-effekter för skånsk livsmedelsnäring. Som tack för detta har Tina förärats Livsmedelsakademins stora stipendium på 50 000 kronor, överlämnat 2 augusti av landshövding Bengt Holgersson i Malmö Börshus. I hennes tacktal severades anekdoter som "Min man har plötsligt blivit så kollosalt road av matlagning. Jag misstänker att han bara glor på dig, men det gör ingenting. På kuppen kanske han också lär sig något". Än finns hoppet om de skånska männen. 6. Självstyret gör skåningarna stoltare I Region Skånes informationsblad med samma namn förkunnas att självstyret gjort skåningarna stoltare. Som exempel ger man kampen för fortsatt självstyre som pågick under sju veckor hösten 2001. Med stor medvetenhet arbetade politiker, näringliv och ideella organisationer för att självstyret skulle överleva. Opinionsinstitutet Temo gjorde på uppdrag av Kristianstadsbladet en undersökning bland 500 Kristanstadsbor. 85% uttalade sig positivt om försöksverksamheten och regionalt självstyre. 7. Helsingborgs stadsteater spelar skånskt Helsingborgs stadsteater sätter upp folklustspelet "Himmavid", innehållande skånsk folkmusik och dans. Samtliga skådespelare talar skånska, däribland Maria Kulle, Lena Strömdahl och Birte Heribertsson. Premiär är 21 februari 2003.

1 oktober

1. Betalkortet Dankort i Skåne 2. Ny skånsk musik 3. Allt fler danskar flyttar till Malmö 4. Regionvalet i Skåne 5. Statskontrollerat "Region Halland" 6. EU-bidrag för debatt om EU:s framtid 7. EU och Region Skåne i ekonomiskt samarbete på 4 miljoner Euro 8. Region Skåne är med och stärker det internationella arbetet i Östersjöområdet 9. När nationalismen gör folk blinda 1. Betalkortet Dankort i Skåne De tre år senaste åren har det i huvudsak bara varit Clas Ohlson i Malmö som accepterat Dankort, men nu börjar det svänga. Allt fler företag i Malmöregionen accepterar nu Dankort. Intresset har framför allt i år ökat, något som bland annat Jyllandsposten och Sydsvenskan uppmärksammat. 2. Ny skånsk musik Med skivan "Jazz po skånska", gör Anna-Mia Barwes band något som borde ha funnits för länge sedan, kända jazzlåtar sjungna på skånska. Det är uppenbarligen pianisten i bandet, Sven Bjerstedt, som med glimten i ögat översatt slagdängorna. Exempel på översättningar Ain't Misbehavin Rejnt liss po tejven Misty Jau bler tosig The Lady is a Tramp Ledi'vissa tramp 3. Allt fler danskar flyttar till Malmö Årets första halvår såg en lika stor inflyttning av danskar till Malmö som hela förra året. Vid halvårsskiftet fanns 3 982 danskfödda Malmöbor, och med en befolkning på 261 409 personer uppnår deras andel till 1,5%. Tor Bengtsson på Statistiska Centralbyrån i Örebro säger att inflyttningen av danskar till Skåne har varit stabil en längre tid. Antalet danskar som bosatt sig i Malmö har däremot ökat explosionsartat, något som nu går att fastställa även statistiskt. 4. Regionvalet i Skåne Parti Procent Förändring % Mandat Förändring Vänsterpartiet 6,0 - 0,8 10 - 1 Socialdemokraterna 40,1 + 4,3 64 + 8 Miljöpartiet 3,4 - 0,2 5 - 1 Centerpartiet 5,3 - 0,7 9 0 Folkpartiet 11,5 + 6,6 19 + 11 Kristdemokraterna 6,6 - 1,0 11 - 1 Moderaterna 19,4 - 6,6 31 - 10 Skånes Väl tappade sin representation i Region Skåne och förlorar sina 6 mandat. 5. Statskontrollerat "Region Halland" Förra månaden presenterade det blivande kommunalförbundet Hallands nya symbol och blivande "varumärke". Den nya logotypen kommer att dyka upp på många ställen när Region Halland sjösätts på allvar nästa år. Det av staten kontrollerade kommunförbundet får dessvärre kalla sig "Region Halland". Förbundet ska företräda Halland utåt och ta över sådana arbetsuppgifter från landstinget som inte handlar om sjukvård och tandvård, såsom kultur, utbildning, forskning och utveckling, folkhälsa, föreningsbidrag och internationella kontakter. Dessutom tar Region Halland över en del ansvar för regional planering och utveckling från länsstyrelsen. Högsta beslutande församling blir 57 politiker som väljs av respektive kommun- och landstingsfullmäktige. 6. EU-bidrag för debatt om EU:s framtid Föreningar, skolor med flera som vill sprida kunskap och stimulera till diskussion om EU:s framtidsfrågor kan söka bidrag till sina projekt från 2004-kommittén. Sista ansökningsdag är 18 oktober. Mer information och ansökningsblanketter finns på: www.eustafetten.nu. För frågor kontakta Magnus Anclair på EU-kommissionens kontor i Stockholm 08-405 22 78. 7. EU och Region Skåne i ekonomiskt samarbete på 4 miljoner Euro Region Skåne beslutade i slutet av 2001 att ställa sig bakom en medfinansiering av projektet "Baltic Sea Virtual Campus". På den skånska sidan är Lunds universitet involverat. Projektet kommer att innebära en satsning på regional utveckling i hela södra Östersjöområdet. Ett system för Internetbaserad vidareutbildning och kompetensutveckling kommer att kunna stärka både företags och individers konkurrenskraft i Skåne och i vårt närområde. Uppåt 20 olika universitet och högskolor i olika länder runt Östersjön kan nu börja marknadsföra ett gemensamt utbud av utbildningar. 8. Region Skåne är med och stärker det internationella arbetet i Östersjöområdet Sydvästra Östersjöområdet sträcker sig över tre stater – Sverige, Danmark och Tyskland. Området har potential att vara ett dynamiskt område, men är geografiskt och politiskt fragmenterat. För att råda bot på detta har bl.a. Region Skåne, Sjælland, Schleswig-Holstein och Hamburg initierat ett strategiskt samarbete i "STRING". STRING är ett samarbetsprojekt inriktat på konkreta handlingar. Det är därför glädjande att många av de projekt som är viktiga för Region Skåne nu också har blivit godkända. Nu kan experter från Skåne tillsammans med Danmark och Tyskland börja arbeta med konkreta samarbetsprojekt”, säger Rolf Tufvesson (kd), ansvarigt regionråd för den Skånska regionala utvecklingen. 9. När nationalismen gör folk blinda Nyhetsprogammen Sydnytt och Aktuellt hade i veckan ett inslag om hur stora de kulturella skillnaderna är mellan Danmark och Sverige. Denna gång har en undersökning gjorts om hur folk mår på jobbet. Undersökningen är gjord på Sjælland och i Skåne. Sjælland med Danmarks huvudstad København är en välutbildad stad med ett diversifierat näringsliv. I undersökningen visade det sig att just sjællänningar mådde betydligt bättre än sina motparter på andra sidan Sundet. I Skåne har befolkningen överlag lägre utbildning än på Sjælland, näringslivet är begränsat och verksamt i branscher med låg konkurrens. Medellönen är dessutom lägre än både gentemot Sjælland och övriga Sverige. Istället för att poängtera detta blåser man upp skillnaderna mellan dessa två regioner såsom typiska för de stater dessa regioner tillhör. Ibland kan man ifrågasätta nivån på journalistiken inom Sveriges Television.

1 november

1. Region Skåne delar ut kulturstipendier 2. Staten sänker kulturstödet till Region Skåne 3. Steg mot gemensam skånsk-dansk byggmarknad 4. Självstyre stärker identiteten 5. Barn mår bättre av att tänka och tala på sitt modersmål 6. Brobyggardag lockar allt fler danska studenter 7. Skolungdom undervisas i Klågerups Blodbad 8. Københavns borgmästare vill ha direktvalt O&slash;resundsråd 1. Region Skåne delar ut kulturstipendier Stipendier värda 25 000 har delas ut till folkmusikern Pär Moberg, tonsättaren och sångerskan Jeanette Sollén, författaren Mikael Nydahl, skådespelaren Nina Carlheim.Gyllenskiöld, gruppen Teater Terrier samt konstnärerna Fredrik Lindqvist och Elna Jolom. Kjell Stjernholm, ledare för Moomsteatern i Malmö, fick stipendiet Kultur i vården. Ungdomsstipendier gick till Jennie Jönsson och CArlos Cortés. Årets kulturpris gick till Signe Persson-Melin. 2. Staten sänker kulturstödet till Region Skåne Årets statliga kulturstöd uppgick till 130 miljoner, pengar som Region Skåne i samråd med staten får använda för att understödja den skånska kulturen. I årets tilldelning ingick även en extra pott på 2,6 miljoner, öronmärkt för Malmö och Kristianstads museum, Kulturen i Lund och Malmö musikteater och Skånes dansteater. Dessa pengar saknas i nästa års tilldelning. Regeringen har utlovat en satsning på dansen i Sverige samt museiverksamhet, men inga satsningar tillfaller Skåne. 3. Steg mot gemensam skånsk-dansk byggmarknad Byggbranschen förbereder en gemensam offensiv som skall kulminera i mässan SydBygg i Malmö i mars 2003. Målet är att skapa en gemensam skånsk-dansk byggmarknad så att entreprenörer och hantverkare skall kunna röra sig fritt över gränsen. - Syftet med våra aktuella ansträngningar är dels att skapa avtal och nätverk, dels att danska byggare ska få upp ögonen för andra sidan Öresund, säger Dansk Byggeris exportkonsulent Jess Knudsen. Barriären till marknaden är egentligen minimal jämfört med andra marknader när det gäller kostnader, avstånd och språkproblem. 4. Självstyre stärker identiteten Den skotske försteministern Jack McConnell sade inför sitt Sverigebesök 16-18 oktober att skottarna de senaste 30 åren i praktiken ägnat sig åt att gräla om deras relation med Storbritannien istället för att koncentrera oss på vad som Skottland bör syssla med. Nu ser han en chans att skapa en ny skotsk identitet i och med självstyret. Jack McConnell är medveten om att det kommer att ta större delen av det här årtiondet att komma fram vad för slags land Skottland skall vara. Men är ölvertygad om att de kommer ur årtiondet med ett samfund som har en mycket starkare identitet och är mer tillfreds med sig själv. 5. Barn mår bättre av att tänka och tala på sitt modersmål Dagens språkexperter anser att barn lättast inhämtar kunskaper och växer i sina identiteter om de får tänka och tala på sitt modersmål. Aktuell forskning visar också att om inte undervisningen sker på det egna moidersmålet, är det bästa att få undervisning på dels undersvisningsspråket och dels på modersmålet. Detta framkom på konferensen "Språk - mångfald, möten, möjligheter" som pågick i Malmö under oktober. 6. Brobyggardag lockar allt fler danska studenter För nionde gången bjöds ekonomistuderande vid Lunds Universitet till Brobyggardagen, vars avsikt är att stärka banden över Sundet. Den här gången kom över 40 danska studenter, en klar ökning mot tidigare evenemang. 7. Skolungdom undervisas i Klågerups Blodbad En av de mest bortglömda händelserna i skånsk historia är blodbadet i Klågerup 1811. Den dåvarande kronprinsen och blivande kung Karl XIV Johan beslöt 23 april 1811 att tvångsutskriva 15 000 man, för att kunna förstärka Sveriges armé efter att ha förklarat krig mot England hösten 1810. I Skåne nådde missnöjet större höjder än annorstädes, och till slut hade en 1 500 man stark bondehär bildats var avsikt var att dels undvika tvångsutskrivning och dels få åtnjuta samma rätt och vara under skydd av samma lag som de "finare herrarna". Ytterligare ett krav var slut på trakasserier från godsens förvaltare och inspektorer. Den 14 juni ankom Generalmajor Mörners 40 husarer, 100 man samt några kanoner och en stor del av bondehären tog till flykt. Men en upp emot 800 bönder stannade kvar. Påm order av högste befälhavaren, anföll Mörner den 15 juni bondehären. Dödssiffran varierar mellan 30 (officiellt) och upp emot 100 (ögonvittnen). Ungefär lika många sårades. Resten tillfångatogs och flera dömdes till hårda straff på Stortorget i Malmö under samma höst. Några halshöggs. Eva Hovstadius är regissör för teatergruppen Bara scengångare. Vid hennes arbete med musikalen "Klågerup - 1811" stötte hon på teckningar av Jan Lang, föreställande slaget vid Klågerup. Eva Hovstadius lät tillverka en gobeläng som nu hänger för allmän beskådan i entrén till Klågerupsskolan. 8. Københavns borgmästare vill ha direktvalt Øresundsråd Jens Kramer Mikkelsen (s) vill skynda på integrationen med ett folkvalt skånskt-danskt råd. Avgående ordförande för Region Skånes styrelse, Carl Sonesson (m) säger att det är ett glädjande förslag och att det stämmer väl med ett liknande förslag från skånsk sida för ett år sedan. Även Henrik Andersson, omvärldsanalytiker på Sydsvenska industri- och handelskammaren, välkomnar förslaget, efter att ha efterlyst detsamma i ett par år. Mikkelsens utspel skall ses i ljuset av att det just nu pågår en utredning på en framtida regional indelning av Danmark. Mikkelsen vill att ett Öresundsråd skall ingå i det slutbetänkande som regeringens strukturkommission skall presentera.

1 december

1. Stiftelsen Skånsk Framtid träffade Europarådets expertkommitte 2. Lövträden återkommer i Skåne 3. Helsingborg och Helsingør samverkar allt mer 4. ...och vill ha HH-tunnel... 5... och satsar på en egen guidebok 6. Skåne växer så det knakar 7. Ny årsbok från Skånska Akademien 8. Region Halland måste bli direktvalt! 1. Stiftelsen Skånsk Framtid träffade Europarådets expertkommitte I maj reste en delegation från oss, Stiftelse Skånsk Framtid och från Skånska akademien till Stockholm för att träffa Europarådet angående skydd av regionala språk. Denna gång har Stiftelsen Skånsk Framtid blivit inbjudna av Europarådets expertkommitté för kulturella rättigheter. Påmötet framfördes stiftelsens synpunkter på att skånsk historia bör ingå och att det skånska språket behöver få större plats i skolundervisningen. 2. Lövträden återkommer i Skåne Entet ont som ente har nått gott me sig. Söderåsens nationalpark kommer att rensas på granskog och främmande lövträd. Istället satsar man fram till år 2006 på att restaurera lövskogen. Främst bok och ek skall återplanteras, men det kommer även att bli inslag av lind, lön, avenbok, ask och körbärsträd bland de 550 000 planterna. Med sina 1 625 hektar är Söderåsen Nordeuropas största lövskogsområde. 3. Helsingborg och Helsingør samverkar allt mer Människor har flyttat över norra Sundet långt innan tanken att sammanfläta Skåne och Sjælland blev politisk gångbar. Nu stärks dessa band ytterligare, rapporterar Øresunds Utveckling med kontor i både Helingborg och Helsingør. På kort tid har 49 företag fått kontakter på andra sidan Sundet och har nu fungerande affärer med dessa. 4. ...och vill ha HH-tunnel... Trycket höjs för ett avgörande om en tågtunnel mellan Helsingborg och Helsingør. I februari presenteras den nya utredningen om Öresundstunneln, som planeras vara om 10-13 år. Utredningen kommer att visa stor förväntad pendling. Enligt den danska prioriteringsplanen kommer en tunnel under Femer Bælt i första hand, därefter en tunnel under Sundet. 5... och satsar på en egen guidebok. Ett historiskt beslut. För första gången har Helingborg och Helsingør gett ut en 130-sidig turist- och informationsbok, kallad HH-guiden. Detta exemplar är tryckt på båda språken, men man hoppas på en snabb språklig integration så att den kan ges ut på ett gemensamt språk. 6. Skåne växer så det knakar Skåne är numera den region som växer snabbast i Sverige. Inflyttningen av 1 900 danska medborgare innebär att Skåne ökat med 7 000 personer hittills i år. Även Halland och Blekinge visar en positiv tendens i att allt fler flyttar in till provinserna. I Skåe kan det noteras att Lund nu brutit 100 000-vallen och hade i september 100 301 invånare. 7. Ny årsbok från Skånska Akademien Årets upplaga av Skånska Akademiens årsbok har innehåll om Sten Broman, Skånebravaden och Piraten. Denna 21:a årsbok finns det även möjlighet för motion. Carl-Olof och Marianne Orsander beskriver i sin Skånebravaden hur man skall besöka alla Skånes extrempunkter; den högsta, lägsta, västligaste, mittersta och så vidare. Ett utmärkt sätt att bemästra julmaten under mellandagarna! 8. Region Halland måste bli direktvalt! Ny insändare från SRI. Publicerad i Hallands Nyheter och i Hallandsposten: Vi förespråkar den kulturhistoriska regionen Skåneland (Halland, Skåne, Blekinge och i förlängningen även Bornholm) som en egen folkstyrd region. Makthavarna långt uppe i Mälardalen är dock inte intresserade av regionalt självstyre. De vill självklart behålla all makt åt staten. Jämför man Region Halland med övriga regioner i EU, finner man att "vår" region liknar mest ett glas skitigt vatten (inget att ha), medan regioner som Skottland och Bayern kan liknas vid en flaska vällagrad Whisky och en tunna mustigt öl. Felet med den svenska så kallade regionaliseringen, är att man jämför de gamla svenska länen med varandra. Man jämför äpplen med päron. Det är hög tid att kasta bort skygglapparna, vi lever i EU och då måste vi också utnyttja det. En väl fungerande region som skall vara självstyrande, krävs minst över en miljon invånare med minst ett universitet plus några högskolor. Vår region har inte ens ett universitet. Visst är det bra med samarbete med andra regioner, men att vara beroende av samarbete är ingen bra förhandlingssits. Det finns inget intresse från allmänheten för det nya Region Halland. Är det verkligen någon som är förvånad?